Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom ett par områden som.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad menar vi med forskningsinfrastruktur?
Advertisements

OM professioner (exempelvis följeforskare)
Våra utlysningar ansökningar kom in ansökningar beviljades 19,4 procents beviljandegrad 3,7 miljarder kronor fördelades Fakta stora utlysningen.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Översyn av de Nationella Kvalitetsregistrens fortsatta utveckling SIR 10-årsjubileum 27 maj.
Jämställdhetspolicy- Vad planerar vi på institutionen?
Rymdstyrelsens strategi med fokus på 2011 – 2015 Olle Norberg Generaldirektör Svensk rymdverksamhet i ett europeiskt perspektiv © Rymdstyrelsen
Policy för miljö och hållbar utveckling
Ett samarbete mellan Helsingborgs lasarett och Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Design vetenskaper LTH ” Att bygga kylskåp och bilar …”
SND: Erfarenheter av hantering av forskningsdata Iris Alfredsson, Svensk nationell datatjänst Hantering av forskningsdata Workshop vid Luleå tekniska universitet.
Informationsstruktur Förutsättning för vad?
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
Landstingsdirektörens stab Forskning och Utveckling, FoU Skapar förutsättningar för människors välfärd samhällets utveckling näringslivets konkurrenskraft.
FoU-strategi för Mittsverige Forskningen skall vara av hög internationell kvalitet till nytta för regionen I FoU-strategin prioriteras vissa forskningsområden.
MITTUNIVERSITETET FRAMGÅNG FÖR UNIVERSITETET GENOM REGIONAL MOBILISERING OCH SAMVERKAN.
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
Ledarskap Utbildning 2 Ledarskapet avseende utbildning fungerar bra eller mycket bra (Naturvetarna)
LUCAS Center for Applied Software Research  Mål  Strategi  Fakta 2002.
LUCAS Mål, strategi och organisation LUCAS - Center for Applied Software Research2 LUCAS mål Att i samverkan med näringslivet identifiera.
Forskning och utveckling/innovation i Norrbottens kommuner
FORSKNING/ FORSKARUTBILDNING GRUNDUTBILDNING OMVÄRLDSBEHOV/KONTAKTER.
Välkommen som student på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet
Socialfonds-programmet
Anteckningar från mötet på utbildningsdepartementet 28 oktober 2010.
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
Energieffektiviserings stöd Förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Föreskrift 2010:1.
Regionalt nätverksmöte 22 september 2011 IPKs nya vision: Internationellt samarbete ger förutsättningar för det bästa lärandet Heléne Säll Matsson/IPK.
Fokus III & UP-System AES-konferens i Katrineholm 7 maj 2009 Jörgen Sjödin & Lars Ingelstam.
EU-program/projektkunskap Djurö 11oktober 2010 Är vi med i EU eller inte? Nyttan av EU-projekt Varför EU-program? Olika typer av EU-program Strategiskt.
Lund Tekniska Högskola 2012 Forskning Forskarutbildning Grundutbildning.
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola.
INTER Internationaliseringsstrategi Karolinska Institutet Forum för Internationalisering 2 februari 2012 Docent Clara Gumpert, ordförande i internationella.
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Konferens och evenemang KTH / Universitetsförvaltningen / Avdelningen för kommunikation och internationella relationer.
Åsa Fex Svenningsen Institutionen för Neurovetenskap.
Reviderad resursfördelning - Fakultetsmedel på KTH Bakgrund Nytt statligt system Kvalitetsindikatorer: externa medel, vetenskaplig produktion, antal helårsstudenter.
Forsknings- och utbildningsmiljön Innovation och produktrealisering (IPR) och satsningen på Mats Jackson, MDH,
Vision och övergripande mål - vad vill vi uppnå med autonomiarbetet? Högre kvalitet i verksamheterna (”världsklass”) Ökad harmonisering av och transparens.
Strategisk plan MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET.
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
RED10 Research Evaluation for Development 2010 RED10 | Susanne Holmgren och Gustav Bertilsson Uleberg Institutionernas självvärderingar inom.
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer Midroc Electro Projekt Effektivisering av konstruktionsarbete Projektledare: Arto Lind Deltagande aktörer:
Biblioteksstämma 2007 Viktiga frågor ur KB:s perspektiv 23 november 2007 Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin.
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Ett modernt, internationellt universitet i Småland.
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Fördelning av direkta forskningsmedel – pengarnas väg till institutionen för neurovetenskap och.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
Forsknings- och utbildningsstrategi
Experimentell forskning samlas under ett tak
Mobilisering av en innovationsmiljö SKB:s laboratorier och tillväxt i regionen.
Universitetsadministrativt utvecklingsarbete kring forskningsrådens nya ansökningssystem Prisma Emre Özlü och Pia Fürstenbach, Stockholms universitet,
Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län Politiska samverkansberedningen Strategi för Norrbottens län = kommuner + landsting Bygger på SKL’s arbete.
Full kostnadsredovisning och Full kostnadstäckning.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna
Utbildningsutskottet
Tillsammans kan vi förebygga våldsbejakande extremism
Verksamhetsplan FSV 2016.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Aktuella forskningsfrågor Universitetsstyrelsen
HANDLINGSPLAN och Verksamhetsplan gemensamma förvaltningen
Principer och kriterier för professurer
Pilotlän för grön utveckling
Analysseminarium – ÖK maj
Uppdrag E-hälsa och digitalisering
Forskningens och utbildningens kostnader
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Förändring för kvalitet och förnyelse
Forskningsrådet Formas
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom ett par områden som attraherar framgångsrika forskare från hela världen.

Forskningsstödjande infrastruktur VR’s definition: ”…verktyg som tillhandahåller viktiga tjänster till forskarvärlden för grundforskning eller tillämpad forskning. De täcker hela skalan av vetenskapliga och tekniska områden, från samhällsvetenskap till astronomi, genomik eller nanoteknologi. De kan vara centraliserade, distribuerade eller virtuella. Forskningsinfrastrukturer utgör de nödvändiga verktygen för framtida forskning av högsta kvalitet inom många områden.” Kan även delas upp i – Övergripande forskningsinfrastruktur som omfattar dels sådan forskningsinfrastruktur som är av nationellt intresse och dels utrustning för forskningsändamål med ett inköpsvärde över SEK. – Medeldyr utrustning utgörs av utrustning för forskningsändamål med ett inköpsvärde från SEK till SEK.

Delmål 3.5. Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (övergripande forskningsinfrastruktur) Delmål TN. Universitetet och fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (medeldyr utrustning)

Fakulteten vill tillsammans med universitetsledningen och andra fakulteter utreda och möjliggöra: UmU-gemensamma definitioner av forskningsinfrastruktur en förteckning vid UmU över övergripande forskningsinfrastruktur ett tydligt system för identifiering av ny övergripande forsknings­ infrastruktur att institutioner skall kunna ansöka om att bli utnämnda till värd för forskningsinfrastrukturer att UmU centralt årligen budgeterar medel för stöd till övergripande forskningsinfrastrukturer, har en öppen årlig återkommande utlysning och en transparent fördelning av medel att strategier och villkor för delfinansiering av forskningsstödjande infrastruktur utvecklas att UmU identifierar övergripande infrastrukturer som är unika ur ett nationellt perspektiv att UmU identifierar de existerande och framtida infrastrukturer som kan ingå som en nod i distribuerade nationella infrastrukturer

Medeldyr utrustning Fakulteten eftersträvar en fungerande och transparent process för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Medeldyr utrustning avser framförallt utrustning av intresse för ett flertal olika forskande lärare men kan även röra sådan som är av intresse för en enskild forskare/forskargrupp. Medel ska framförallt kunna sökas för del av totalkostnaden (medfinansiering), men även för full kostnadstäckning. Villkor ska utarbetas.

Fakultetens forskare ska ges möjlighet att utnyttja nationella och internationella infrastrukturer Utifrån UmUs behov ska fakulteten, gemensamt med UmU centralt, verka för att UmU och fakulteten har stark representation vid stora, främst nationella infrastruktur- faciliteter, t ex MaxIV, ESS, SciLifeLab, etc. Fakulteten ska utlysa riktade medel för att möjliggöra att nuvarande och framtida forskare förlägger en del av sin forskningstid vid nationella infrastrukturfaciliteter.

Fakultetens fortsatta arbete Fakulteten kommer att tillsätta en arbetsgrupp som ska definiera, inventera, utveckla system för utlysning och villkor samt budgetera för detta. Gruppen bör samverka med UmU centralt för att klargöra ömsesidiga ansvarsförhållanden Under en femårsperiod kommer fakultetsnämnden inledningsvis att avsätta upp till 5Mkr/år för avskrivningar. Fakulteten avsätter sökbara medel (ca 300 kkr/år) för forskningsvistelser vid nationella och internationella forskningsfaciliteter.