2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 6-Apr-17 Slide 2

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Triage i Skåne Primärtriage – symtom. Triagehandboken – ger en vårdnivå. (SOS index) (Beslutsstöd Sjukvårdsrådgivningen – 1177) Sekundärtriage - vitalparametrar och ESS. RETTS är inte bara ett triagesystem utan också ett beslutstöd. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Gränssnittet mellan Triagehandbok och RETTS Triage i ambulans Gränssnittet mellan Triagehandbok och RETTS 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Patienten som ambulansen möter är redan prioriterad till högsta vårdnivå ”112” av SOS. Ambulansen gör triage enligt RETTS och kan använda Triagehandboken som ett beslutstöd efter att RETTS-triage slutförts. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Varför RETTS? 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 En äldre man i Gagnef trillade och blev liggande snön. Det var i mitten av februari som en man närmare hundra år gammal föll omkull utanför sin bostad i Gagnef och blev liggande i snön. Han hittades kraftigt nerkyld och nattpatrullens sjuksköterska kallades till platsen. Sjuksköterskan larmade efter ambulans men ambulanspersonalen ville inte köra mannen till lasarettet i Falun. De hänvisade till att det fanns en sjuksköterska på plats och lämnade mannen trots att han bor i ett eget boende som saknar vårdpersonal. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Mannens kroppstemperatur var 32 grader och när den bara stigit någon grad efter tre timmar så kontaktade sjuksköterskan jourhavande läkare. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Mannens kroppstemperatur var 32 grader och när den bara stigit någon grad efter tre timmar så kontaktade sjuksköterskan jourhavande läkare. Idag har mannen köldskador på händer och fötter. Sjuksköterskan från nattpatrullen har anmält ambulanspersonalen till Socialstyrelsen och hon ifrågasätter bland annat deras agerande. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Hur kunde det bli så? 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Accidentell hypotermi 35 –32° C Ogrumlat medvetande och huttrande. 32–28° C Medvetandesänkt utan huttring. Arytmirisk. < 28° C Medvetslös, mycket stor arytmirisk. < 25° C Spontanflimmer. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 ORANGE Placeras på rum med övervakning Kopplas på monitor Tät tillsyn av sjuksköterska Läkarkontakt inom 15 minuter 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Syftet med att införa ett beslutsstöd Att minska ledtiderna på akuten: nej Att få bort patienter som ”söker fel”: nej Av ekonomiska skäl: nej Öka den medicinska säkerheten: ja Skapa ordning o reda i oredan: ja Minska interindividuell variabilitet: ja Starta akutprocessen direkt: ja Göra färdigt tidigt i processen: ja Av pedagogiska skäl: ja 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Varför standardisering ? Jo, vi gör hela tiden misstag Missbruk Misshandel Missförstånd Missnöje (patient och/eller personal) Missbedömd (tidigare) Missade rutiner Missförstått uppdrag och ansvar hos personalen 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Före RETTS Gående Ambulansöverlämning Vitalparametrar Akutprocessen Disciplin/ledtider Monitorering Provtagning Reevaluering/omprio Omvårdnadsrutiner Anamnes 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Vitalparametrar enl. METTS (emergency symtoms and signs) RETTS Gående Ambulansöverlämning RETTS Vitalparametrar enl. METTS (ABCDE) Akutprocessen Disciplin/ledtider Monitorering Provtagning Reevaluering/omprio Omvårdnadsrutiner ESS algoritmer (emergency symtoms and signs) 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Akutmottagningen skall inte prioritera patienter som inkommer med ambulans, bara omprioritera vid behov. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 ”RETTS Familjen” RETTS (Vuxen) retts-p RETTS-psyk 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 RETTS-PSYK 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 RETTS-PSYK Är nu driftsatt på samtliga psykakuter i Skåne Primärt till för att fånga somatisk sjukdom hos psykpatienter. Ännu ej aktuellt för användning i ambulansen. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 retts-p 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 retts-p Är nu införd på samtliga barnakutmottagningar i Skåne 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Personalens erfarenheter vid införande av RETTS 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Ambulansjournalen består av två delar: Akutjournal Ambulans där främst ambulanslogistiska uppgifter, men även kompletterande uppgifter, dokumenteras. Akutjournal enligt METTS där bl.a. anamnes, status, bedömning, vidtagna åtgärder och läkemedel dokumenteras. Vissa uppgifter skall också skrivas in i ISPASS, se direktiv 90 ISPASS - uppdragsrapport 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Index 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Fält i Akutjournal enligt METTS 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

7. Ambulans, personal, ID, datum och medgivande. Amb.nr = sex sista siffrorna i RAKEL-numret. MA signerar alltid journalen. I de fall SL fört journalen signerar även SL för att man skall kunna se vem som fört journalen. Med ID-handling avses giltigt pass, körkort eller annat identitetskort. Signeras av legitimerad ssk. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

7. Ambulans, personal, ID, datum och medgivande. Medgivande; Enbart en ruta skall kryssas. Om osäkerhet lämnas detta fält tomt. ”Nej” innebär att patienten har sekretess. SP = speciell person; enbart angiven person får ta del om uppgifter om att patienten men att det i övrigt råder sekretess. Rutan ”Akut ssk” ifylls ej av ambulans. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 8. Patientidentitet Om kontrollerat svenskt personnummer skriv: 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 8. Patientidentitet Om kontrollerat svenskt personnummer saknas skrivs ärendenumret ovanför ”klistra patientetikett”. Detta för att ärendenumret om möjligt skall synas sedan etikett med patient ID klistrats på inne på akuten. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 8. Patientidentitet I den händelse patienten får ett reservnummer på sjukhuset medan ambulansteamet är kvar bör teamet om möjligt klistra en etikett med reservnumret på den kopia som går till RSPC. Med reservnumrets hjälp kan ansvarig läkare på RSPC spåra patienten i sjukhusets Meliorjournal. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 9. Aktuellt Här anges vilket eller vilka symptom som föranledde att man beställde ambulans och vilken tid de började. Hänvisa till Kompletterande uppgifter (fält 4) i Akutjournal Ambulans för kompletterande information. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

10. Anamnes tidigare sjukdomar Med immunosupression menas patient med cytostatika- eller cortisonbehandling eller känd immunbrist. Fråga om patienten har nedsatt immunförsvar. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Prioritering vid vissa tillstånd (1) RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (1) Det är av största vikt att nedanstående tillstånd detekteras och noteras på akutjournalen. Patient med primär (Addisons sjukdom) eller sekundär binjurebarksvikt skall alltid prioriteras till RÖD om sökorsaken är infektion, diarré, kräkning eller att patienten ej kunna ta sitt cortison av någon anledning. Patient som är immunosupprimerad dvs. har cytostatika-, kortison- eller annan immunosupprimerande behandling eller har annan känd immunbrist, skall alltid prioriteras till lägst ORANGE vid central eller perifer infektionsrelaterad sökorsak. Se ESS 51 för ovanstående tillstånd 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

10. Anamnes tidigare sjukdomar Ökad blödningsbenägenhet skall efterfrågas och avser patienter som behandlas med: Waran ® eller annan po koagulationshämmare t.ex. Pradaxa ® (dabigratan), Xarelto ® (rivaroxaban), eller Eliquis ® (apixaban) alternativt, LMWH (lågmolekylärt Heparin t.ex. Fragmin®, Innohep ®, eller Klexane®) ASA i kombination med annan po trombocytaggregations-hämmare tex.Plavix ® Brillique ® eller Effient ® med flera. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Prioritering vid vissa tillstånd (2) RETTS A 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (2) Det är av största vikt att nedanstående tillstånd detekteras och noteras på akutjournalen. Patienter med AK-beh eller blödningsbenägenhet d.v.s. som behandlas med: Waran®, eller annan po koagulationshämmare t.ex. dabigatran-Pradaxa® apixaban-Eliquis® faktor Xa eller LMWH (lågmolekylärt Heparin t.ex. Fragmin®, Innohep ®, eller Klexane®) alternativt ASA i kombination med annan po trombocytaggregations-hämmare tex.Plavix® Brillique ® eller Effient ® har ökad blödningsbenägenhet av annan orsak, skall alltid prioriteras till lägst ORANGE vid sökorsak relaterat till blödning, trauma, bortfall, huvudvärk, akut påkommen smärta i buk eller thorax/bröst. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

10. Anamnes tidigare sjukdomar Om rutan ”Diabetes” kryssas skall man komplettera med ”Ins” och/eller ”Tabl” om patienten ej enbart är kostbehandlad. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 11. Anamnes övrigt Med överkänslighet menas läkemedel som gett allergiska symtom i form av hudutslag, andningsbesvär eller cirkulationspåverkan. MRB (multiresistenta bakterier) misstanke - kryssa ”Ja” om patienten: Under de senaste sex månaderna utanför Sverige vårdats på sjukhus, behandlats polikliniskt för sårskada eller vistats på barnhem alternativt i Sverige vårdats på sjukhus/vårdinrättning där okontrollerad MRSA-spridning förekommer, eller har tidigare känd MRSA, eller har tidigare känd VRE - Vancomycinresistenta enterokocker. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 11. Anamnes övrigt GE -gastroenterit. ”Ökad fallrisk”: Hos patienter ≥ 65 år och andra vuxna med neurologiska eller med kognitiva tillstånd, oavsett ålder, finns en ökad fallrisk. Om det framkommer från patienten eller anhöriga att patienten trillat sista året eller vårdpersonal som känner patienten meddelar att fallrisk finns skall ”Ja”-rutan kryssas. Omvårdnadsbehovet bedöms bäst i hemmet. Om ”Ja”-rutan kryssas för omvårdnadsbehov kompletteras med lämpliga rutor under ”Autonomi: brister i” 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 12. Triage Blå ruta används ej av ambulans – alla patienter triageras. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 ”Larm”-rutan kryssas om ambulansteamet förvarnar akutmottagningen. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Kryssa i om luftvägen är ofri eller stridor hörs. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Vitalparametrar - varför är de viktiga? 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Vitalparametrar - varför är de viktiga? 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Bakomliggande fysiologi i RETTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka organsystem som sviktar ? 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

AF starka prediktiva värde beror på alveolär ventilation AF /min 10 20 30 Tidal volym ml 600 400 200 Dead space 150 150 150 Alveolär ventilation 4500 5000 1500 - För varje andetag <10/min sjunker den alveolära ventilationen med ca: 450ml/min - Patient med AF <8 eller >30 är alltid prio RÖD i METTS-A oavsett kontaktorsak 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

All andfåddhet är inte lungsjukdom Acidos Blödning eller annan hypovolemi. Cirkulationssvikt Hjärnskada Hjärtsvikt Lungemboli Pneumoni m.fl. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 C= Cirkulation HF x SV = CO l/min Slagvolymen är beroende på den diastoliska tiden=fyllnadstiden. Kortare fyllnadstid ger lägre VK fyllnad lägre CO D.v.s. hjärtat kan bara pumpa ut det blod som hinner flyta in i hjärtat innan nästa slag. Högre hjärfrekvens - kortare tid mellan slagen - mindre blod pumpas ut i varje slag. Till slut kan inte den ökande frekvensen kompensera för den minskade slagvolymen” CO HR 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Ge akt på pulsens relation till blodtrycket. BT mmHg 160 140 120 100 80 60 40 HF/min 160 140 120 100 80 60 40 Normalt Prechock Chock 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Extrakardiella orsaker till takycardi. Acidos Blödning Chock Feber Hjärtsvikt Hypovolemi Sepsis Smärta Tamponad Ventilpneumotharax Ångest m.fl. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 D=CNS RLS 1-8 1 alert ”Akut oklar” 2 slö, oklar, konfusion 3 mkt slö och oklar, kraftiga tillrop krävs 4 Medvetslös men lokaliserar smärta 5 Medvetslös undandragande rörelser vid smärta 6 Medvetslös med stereotypa böjrörelser 7 Medvetslös med stereotypa sträckrörelser 8 Medvetslös utan reaktion 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Ickestrukturella orsaker till sänkt medvetande. Acidos Encophalopati Leversvikt Uremi Hypoglykemi Intox Koldioxidretention pga andningssvikt. Kolsyrenarkos Meningit Osmolalitetsrubbning 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Svimning och syncope enligt METTS Svimning - medvetslöshet med förkänning. ”Jag märkte hur det svartnade, sedan tuppade jag av.” Syncope - plötslig medvetslöshet. ”Jag stod upp, sedan vaknade jag på golvet.” 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Vitalparametrarna i journalen. Skriv in de numeriska värdena från den första mätningen av vitalparametrarna. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 För över värdena för respektive parameter. (Blod- trycket förs bara in om det är under 90 systoliskt.) Syrgasbehandling utvärderas efter 2 minuter ”SPO2 <90% med O2” 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Kryssa i ”EKG Ja” Om EKG tagits och sänts. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prehospitalt EKG Principer för och på vilka ESS EKG skall tas framgår av RSPC Direktiv76. Generellt gäller att EKG tas på samma indikation prehospitalt som på akutmottagningen om patienten inte förs till akutmottagningen. I de fall patienten förs till akutmottagningen tas EKG om hög risk för hjärtsjukdom eller om tidsvinst görs till definitiv vård. Rytmregistrering i form händelseresumé och EKG skall skrivas ut och lämnas hos den vårdgivare som tar som tar emot patienten. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

BEDÖMNING AV SMÄRTA enligt RETTS Objektiv bedömning av sjuksköterska Använder ej VAS skalan Smärtlindring enligt PM Smärtan i sig självär ingen orsak till högre prio utan ger enbart prio i enstaka ESS 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 SVÅR SMÄRTA Patienten ser uttalat smärtpåverkad ut, dvs ger tydliga objektiva tecken som kallsvett eller förhöjd puls. MÅTTLIG SMÄRTA Patienten ser smärtpåverkad ut men ger inga tydliga objektiva tecken på smärtpåverkan LINDRIG SMÄRTA Patienten ser inte smärtpåverkad ut 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 ESS 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Anamnes Ta en övergripande anamanes innan ESS väljs. Det är en risk om man för tidigt väljer ett ESS och därefter bara ”bockar av ESS-rutorna”. Viktig information kan missas. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

ESS – Emergency signs and symptoms. Fångar alvarligt sjuka patienter som har normala vitalparametrar. Till exempel kan en ST-höjningshjärtinfarkt ha normala vitalparametrar. Uppgraderar patienter med riskfaktorer Nedgraderar patienter utan alarmsymtom Ger ett beslutstöd Prioriteringen blir lika oberoende av vem som gör den 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Kontaktorsaker kan sökas på två sätt: 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 1. I bokstavsordning 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 2. Grupperade 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R07.4 - Nytillkommet vänstergrenblock ST-höjning - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope Faktaruta somatik Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken inom akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt EKG är att det felkopplat. Är EKG felkopplat ??? - Ischemitecken på EKG + pågående bröstsmärta - Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) - Brsm/bröstkorgssmärta+dyspné - Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning - Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG - Riskfaktorer -Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: EKG på alla; följ Vårdprogram PHAVIS. Aktuella öppettider angionlab/ PCI se Informationsblad 80, RSPC Triageåtgärd: EKG Processåtgärd hospital EKG tas om på alla patienter som som inte haft ST-höjning prehospitalt. TNI-serie på röd, orange och gul prio.. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. RETTS© 2013 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 METTS 2011 Skåne Anvisningar 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 RETTS 2013 Skåne Anvisningar 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 RETTS 2013 Skåne Anvisningar 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 RETTS 2013 Skåne Anvisningar 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 ESS och vårdprogram 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R07.4 - Nytillkommet vänstergrenblock ST-höjning - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope Faktaruta somatik Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken inom akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt EKG är att det felkopplat. Är EKG felkopplat ??? - Ischemitecken på EKG + pågående bröstsmärta - Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) - Brsm/bröstkorgssmärta+dyspné - Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning - Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG - Riskfaktorer -Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: EKG på alla; följ Vårdprogram PHAVIS. Aktuella öppettider angionlab/ PCI se Informationsblad 80, RSPC Triageåtgärd: EKG Processåtgärd hospital EKG tas om på alla patienter som som inte haft ST-höjning prehospitalt. TNI-serie på röd, orange och gul prio.. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. RETTS© 2013 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Faktaruta somatik *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). 12. RETTS Stroke I64.9 Neurologiskt bortfall/TIA G45.9 - Patienten uppfyller kriterier för strokelarm - Huvudvärk - Kräkningar/illamående/yrsel Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - DBT >120 mmHg - Patient med intermittenta bortfall inom 7 d Regionala kriterier för strokelarm i Skåne Symtom enligt nedan med debut de senaste 4 timmarna: medvetandepåverkan, talsvårigheter, halvsidiga neurologiska bortfallssymtom eller sväljningsbersvär. Senaste 24 timmarna: Minst två intermittenta episoder med symtom enligt ovan, eller debut av pågående symtom enligt ovan hos patient med blödningsbenägenhet. - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för strokelarm - DBT >110 mmHg - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistrering och om arytmi EKG. Vid strokelarm; kontakta läkare på närmsta akutmottagning för besked om destination och prioritet. EKG Processåtgärd hospitalt: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk och ökat omvårdnadsbehov. PK-INR, APTT på orange prio. Reevaluering: Vid återkommande symtom/bortfall under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. RETTS© 2013 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Underlivsbesvär hos kvinnor Graviditet Vaginal blödning Postpartum < 30 d Faktaruta somatik Denna algoritm/ESS skiljer sig från Buksmärta ESS 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött barn hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att RETTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. *Där ESS 6 ej används Följ lokala anvisningar kring hänvisning till förlossning eller gyn-mottagning - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Hb <70 Processåtgärd prehospitalt: Graviditet följ Vårdprogram Nytt liv på väg. Kontakta och förvarna alltid förlossningsavdelningen i aktuellt område som kan ge råd om transportdestination. Riklig blödning under graviditeten och efter förlossning Till och med 21+6 graviditetsveckor till närmaste gynekologiska akutmottagning. Från och med 22+0 graviditetsveckor till närmaste förlossningsavdelning. Efter förlossning till närmaste gynekologiska akutmottagning. Misstanke eklampsi och preeklampsi till närmaste Misstanke extrauterin graviditet till närmaste akutmottagning på akutsjukhus. Misstänkt placentaavlossning transport till närmaste för- lossningsavdelning Skyndsam transport är mycket viktig. Navelsträngsframfall till närmaste förlossningsavdelning. - Buksmärta av intervallkaraktär - Feber > 38,5o och frossa nu eller före inkomst - Riklig vaginal blödning Hb < 90 Postpartum och anamnes på feber - Måttlig vaginal blödning - Hb < 100 - Lindrig buksmärta* - Inget av ovanstående Triageåtgärd: Hb Processåtgärd hospitalt: Blodstatus med CRP på gul och grön prio. PK-INR och APTT på orange prio. Blodgrupp på röd och orange prio. Svält och vätska enligt PM. Graviditetstest på fertila kvinnor I övrigt så följ de lokala rutiner och PM som finns Blododla vid feber och postpartum RETTS© 2013 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Skada Höft/lår S79.9 Skada knä/underben S89.9 Skada fot S99.9 Faktaruta somatik Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas som ett (1) rörben i skadesammanhang. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i benet svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). - Amputation ovan fotled - Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning - Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom. - Infektionstecken och smärta vid flektion/extension - Kraftigt svullnad och konsistensökning - Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Nedsatt distalstatus Processåtgärd prehospitalt: Vid höfttrauma: Till Akutmottagningen Obs! AK-behandling och blödningsbenägenhet ej kontra- . Indikation för Vårdprogram Höftfraktur Följ Vårdprogram Höftfraktur och tag EKG Exklusionskriterier = Till akutmottagningen: Annan misstänkt akut sjukdom som är högre prioriterad t.ex. hjärtinfarkt och stroke. Cirkulatorisk påverkan. Skalltrauma med medvetandepåverkan. Påverkat distalstatus på den skadade sidan. Tidigare höftopererad på den skadade sidan. Kontaktperson på sjukhus ej nåbar på telefon - Misstanke om eller fraktur/ledluxation - Djup sårskada som behöver sutureras - Misshandel kan bli lägst gul prio - Inget av ovanstående Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. RETTS© 2013 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Prioritering vid vissa tillstånd (3) RETTS A 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (3) Vid trauma används ESS 39 för ställningstagande till om sjukhuset skall förvarnas. RETTS Akutjournal förs på sedvanligt sätt. Om patienten inte blir röd eller orange enligt ESS 39 görs därefter fortsatt triagering enligt det trauama-ESS som är mest tillämpligt. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Faktaruta trauma Använd RETTS trauma journal (kan hämtas från www.predicare.se) Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport om vitalparametrar, skador* och skademekanismer från ambulans. Larmssk på AKM aktiverar larmnivå. *Skador definieras som kända/uppenbara eller misstänkta i röd ruta. Vid ankomst genomförs reevaluering på akutmott/sjukhus. Ett eller flera kriterier i röd ruta ger RÖD traumalarmsnivå. De som saknar uppenbara eller misstänkta kriterier för röd blir orange även om man inte finner lämpligt kriterium i orange ruta. Dessa blir orange traumalarmsnivå. 39. RETTS-T Traumalarmsaktiveringsalgoritm  SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg  AF >30 eller < 8/minut  Puls >130/min  Systoliskt BT < 90mmHg  RLS >3 eller GCS <12  Neurologiskt bortfall  Ryggskada med neurologiskt bortfall  Penetrande våld på huvud, hals eller bål, proximalt om armbåge/knä.  Instabil bröstkorg  Minst 2 frakturer på långa rörben  Instabilt bäcken  Amputation ovan hand eller fot  Trauma med rökskada eller brännskada >18%  Trauma med drunkning eller nedkylning  Bilolycka, beräknad hastighet >60/h  Utlöst krockkudde  Fordonet voltat, personen fastklämd  Utkastad ur fordonet  Dödsfall i samma fordon  MC/moped/cykelolycka >30km/h  Fotgängare eller annan oskyddad trafikant påkörd av motorfordon  Fall från höjd > 3 meter  Annat uppenbart högenergivåld (t.ex ridolycka) Processåtgärd prehospitalt Om inget rött eller orange kriterium görs därefter fortsatt triagering enligt det mest tillämpliga trauma-ESSet (30-37) Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm (Nivå1) Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2) (se faktaruta ovan) RETTS© 2013 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 ESS-nummer och ESS prioritet förs in. ESS signeras av MA. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 13. Slutgiltig prioritet Högsta färg på A, B, C, D, E, eller ESS ger slutgiltig prioritet och process. Om MA anser att prioriteringen är för låg prioriteras patienten upp under ”Omprio/reevaluering”. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 METTS PRIOGRUPPER: RÖD Livshot, omedelbar läkarkontakt ORANGE Akut, läkarkontakt inom 15 minuter GUL Observation, läkarkontakt inom 1 – 2 timmar GRÖN/BLÅ Läkarkontakt inom 4 timmar 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Omprioritering Prioritera upp 1. MA gör bedömningen utifrån klinisk blick och erfarenhet att patienten är för lågt prioriterad. 2. Vitalparametrar ändras och ger högre prioritering. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Omprioritering Prioritera ner Sjuksköterska kan prioritera ner om vitalparametrar ändras och ger lägre prioritering. (Om vitalparametrarna därmed blir lägre än ESS gäller prioriteringen för ESS) Sjuksköterska kan ej prioritera ner ESS. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Fält i Akutjournal Ambulans 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 1. LARMDATA 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2. Uppgifter om personal, tider, extrapersonal och RLS 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

3.Triage enligt RS Triagehandbok till annan vårdnivå. Patienter som är gula eller gröna enligt RETTS kan i vissa fall övervägas för annan vårdnivå än sjukhus. Som stöd för sådant beslut skall Region Skånes Triagehand-bok användas. Om patienterna är gula enligt RETTS, lämnas hemma eller då man vid kontakt med Vårdcentral finner att patienten inte kan få tid på Vårdcentralen samma dag, skall RLS kontaktas. Om patienten triageras till annan vårdnivå än sjukhus skall det dokumenteras i journalen enligt nästa bild. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

4. Kompletterande uppgifter 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 5. Luftvägsåtgärder 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

6. Uppgifter för registrering av hjärtstopp. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Journalhantering principer Originalet Lämnas vid den vårdenhet där man lämnar patienten om patienten inte medföljer ambulansen skickas originalet till RSPC Kopia 1 till RSPC Kopia 2 sparas på stationen. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Patient som transporteras från akutmottagning till annat sjukhus Akutjournalen som medföljer patienten från akutmottagningen märks . Den journal som påbörjas av ambulansen märks . 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Vilka arbetar med och är ansvariga för triage i Skåne? 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Arbetsgrupp Sekundärtriage Forum för hospitala RETTS-frågor Hospitala implementeringsfrågor. Utveckla hospital RETTS-metodik Består av en representant från varje akutmottagning och representanter från den prehospitala akutsjukvården. Den prehospitala akutsjukvården representeras av två medarbetare från Falck Ambulans AB; Marie Juhlin (Hässleholm) och Anders Nilsson (Hörby/Ystad), samt en överläkare från RSPC; Johan Silfverstolpe. Rapporterar till Styrgrupp Sekundärtriage 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Styrgrupp Sekundärtriage Har ansvar för RETTS (sekundärtriage) hospitalt och i det regionala perspektivet. Styrgrupp Sekundärtriage består av: Chefer från de fem akutmottagningarna och en representant för närakutmottagningarna, samt RSPC Representant för Chefer Närakuterna RSPC representeras av klinikchef Poul Kongstad och en Johan Silfverstolpe Rapporterar till Styrgrupp Triage 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Styrgrupp Triage Har det övergripande ansvaret för triage (primär- och sekundär-) i Region Skåne. Ordförande Matz Widerström RSPC representeras av Poul Kongstad. Rapporterar till Rolf Ohrlander Chef för Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet –AKS, i Koncernkontoret. Rolf Ohrlander rapporterar till Regiondirektören 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 www.skane.se/triage 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Här följer några bilder som man kan använda om man vill beskriva det fortsatta arbetet på akuten. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Den fortsatta processen på akuten 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 RÖD Placeras på akutrum Kopplas på monitor Sjuksköterska på rummet PVK och provtagning enligt priogrupp och tillägg för vissa ESS. Läkarbedömning omedelbart 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 ORANGE Placeras på rum med övervakning Kopplas på monitor Tät tillsyn av sjuksköterska PVK och provtagning enligt priogrupp och tillägg för vissa ESS. Läkarkontakt inom 15 minuter 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 GUL Placeras liggande i väntan på undersökningsrum Provtagning enligt priogrupp och tillägg för vissa ESS. Tillsyn varannan timme, kontroll av den vitalparameter som föll ut Läkarkontakt inom 2 timmar 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 GRÖN Sittande i väntrum, om nödvändigt liggande i korridor på avsedd plats Enbart prover vid enstaka ESS Tillsyn var 4:e timme 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Här följer några bilder som man vid behov kan använda för att besvara frågor om det statistiska underlaget för RETTS. 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

RETTS prediktiva värde n=12317 Blå n= 3430 Grön n=3391 Gul n=3461 Orange n=1339 Röd n=696 Hem 3121 91% 2360 70% 1626 46,6% 411 24% 86 12,4% Inskrivna 309 9% 1031 30% 1865 53,4% 1295 75,8% 560 80,4% Avlidna (på akuten?) 0% 3 0,2% 50 7,2% 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

RETTS prediktiva värde: slutenvården Alla inskrivna 2006 Blå n=251 Grön n=6714 Gul n=6500 Orange n=3302 Röd n=1154 Antal 47 91 142 150 Mortalitet % 0% 0,7% 1,4% 4,3% 13% 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

Sensitivitet o specificitet 2008 RETTS-T Pre-hospital Red n=431 Pre-hospital Orange n=645 In hospital Red (level 1) 326 (76%) 16 (1,7%) In hospital Orange (level 2) 76 (18%) 230 (36%) In hospital yellow No trauma team activation 29 (6%) 399 (62%) 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220

2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220 Outcome 30 dagar 2008 Red (level 1) n=431 Orange (level 2) n=645 Emergency hospital at day 30 36 1 Rehabilitation on day 30 13 4 Secondary hospital on day 30 3 At home day 30 320 636 Dead at day 30 37 2013 RETTS grundutbildning RSPC v.1 130220