Varför behövs forskning inom allmänmedicin? Susanna Calling, med dr, ST-läk Skånsk Allmänläkardag 24 okt 2013

Agenda Doktorsavhandling CPF och AKC Varför behövs forskning inom allmänmedicin?/ Aktuell forskning

”Web of causation”

Kontakt avd epi.

Avhandling Malmö Förebyggande Medicin Malmö Kost Cancer

Slutsats avhandling Risken för kardiovaskulär sjukdom hos individer med fetma skiljer sig markant beroende på andra riskfaktorer. Rökare Arbetare Ensamboende

Två män med samma BMI

Den farliga äppelfetman

Slutsats avhandling Obesitas-patienter är en heterogen grupp som inte bör bedömas och behandlas likadant!

Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) Traditionellt mindre forskning i primärvård än slutenvård Extern utvärdering av Med fak 2002 CPF 2009

CPF – samarbete primärvård universitet 11

AKC – allmänmedicinska kunskapscentra Vårdcentraler med forskningsuppdrag från CPF På varje AKC finns en forskningscoach: en disputerad, kliniskt verksam vårdgivare = AKC-koordinator 12

AKC

AKC-koordinatorer AKC Malmö: Susanna Calling/ Annika Brorsson AKC Lund: Staffan Lindeberg AKC Eslöv: Patrik Midlöv AKC Nordost: Rickard Ekesbo AKC Sydost: Bengt Zöller AKC Nordväst: Stefan Bremberg/Åsa Lilja AKC CPF: Emelie Stenman

Varför behövs forskning inom allmänmedicin? Stärker den allmänmedicinska specialiteten!

Varför behövs forskning inom allmänmedicin? Utredning och behandling bör grundas på studier ur allmänmedicinskt perspektiv!

Primärvårdens hälsofrämjande ansvar i samhället Politiker? Företag? Offentliga miljöer – skolor etc? Bostadsområden – stadsplanering?

Aktuell forskning Kardiovaskulär sjukdom Levnadsvanor Barns hälsa Socioekonomi/ bostadsområde

Databaser Epidemiologiska studier: Dödsorsaksregistret Slutenvårdsregistret Flergenerationsregistret Medicinska födelseregistret Primärvårdsregister!

(Calling S, Jianguang J, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B 2013)

Socioekonomiska faktorer Utbildning Inkomst Civilstånd Utländsk bakgrund

Socioekonomiska faktorer Påverkar ett stort antal sjukdomar och riskfaktorer Primärvårdens organisation är starkt beroende av socioekonomiska förhållanden

Bostadsområdets effekt på hälsan

Underpriviligierat bostadsområde (”deprived neighborhood”) Låg utbildning Låg inkomst Arbetslöshet Socialbidragstagare

GIS – geografiskt informationssystem

Teorier kring bostadsområdets effekt på hälsan Stress Kriminalitet, våld, nedskräpning Social desintegration (arbetslöshet, mobilitet) Sociala nätverk/ social capital Levnadsvanor Sökbeteende till medicinsk vård

Prematur födsel Socioekonomiska och demografiska skillnader Associerat till levnadsvanor Ökad sjuklighet i spädbarnsår, barndom och vuxen ålder I Sverige har prematura barn hög överlevnad och god prognos

Prematur födsel – risk för olyckor Risk för transportolyckor, fallolyckor och övriga olyckor hos individer 1-23 år Risken var inte förhöjd hos för tidigt födda barn jämfört med hos fullgångna barn. (Calling S, Palmér K, Jönsson L, Sundquist J, Winkleby M, Sundquist K 2013)

Allmänmedicinsk forskning ”Centered on patient and context”

Vi behöver försöka räkna ut vem som… 30

…drabbas 31