Implementering och användning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Heart to Change – att leda förändringsarbete
Det värdefulla ENGAGEMANGET
Skola och arbetsliv i samverkan
Lärgrupper som modell för verksamhetsutveckling inom BU
Ledarutveckling över gränserna
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Utvärdering av projekt
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
PROJEKTLEDARE Projektledarrollen gestaltar projektledningsfunktionen
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
© Kamél Consulting & Chrysalis 2006 SAST Testledarskapet i förändring – eller Så blir du den bästa testledaren i vår spännande värld! Elisabeth Kamél &
”Everyday Leadership”
Ett arbete med att etablera
Hur tänka och göra som processtödjare
VILKA VAR DE VIKTIGASTE LÄRDOMARNA FRÅN CASET?
AU Digital samverkan LO Process
Organisationskultur, makt och konflikt
Komplex teknik eller komplexa människor? Linda Askenäs och Klas Gäre Ekonomiska informationssystem Linköpings universitet.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Affärssystem som en aktör Linda Askenäs Linköpings universitet.
Implementering och användning
Kvalitet i grundutbildningen1
MER ” EGENTID ” – S Å ST Ä RKER VI BARNENS M Ö JLIGHET TILL SJ Ä LVBEST Ä MMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk f ö rening – Bambi Korttidshem,
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Välkommen till ESF:s seminarium
Utvärdering av processmognad
VÄLKOMNA till seminarium om Business Health – ett modernt synsätt på hälsa som utgår från affären
Modell för Utveckling av ledningssystem
Konfigurationsanalys Cosmic. ”Agenda” Sammanfattning Bakgrund Metodik/Angreppssätt Avgränsningar Resultat Observationer Slutsats och rekommendationer.
Design En process på modet i organisationer Patrik Persson Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet.
Att tillsammans påverka!
Projektledning.
Fortsatta problem…. Varje riktlinjearbete möter motstånd – organisationer och medarbetare ville inte ändra på vanor och övertygelser om vad som är verksamt.
Bättre lärande! Pedagogiskt utvecklingsarbete och kvalitetssäkring av utbildningen Marianne Stenius Åbo Akademi.
Resultat: Vi ser en ökning av antalet tillfällen av utevistelse och promenader. Antalet boende som får erbjudande om utevistelse har ökat, under den tredje.
ED Tua Haldin-Herrgård. Handledning och stöd som en kunnig, erfaren person i seniorposition ger åt en yngre utvecklingsvillig och –duglig person som befinner.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Från mode och trend till ett balanserat strategibeslut: Outsourcing - Abrahamsson, Andersson & Brege Jenna Brandon, Sofie Flint, Madelene Görs, Linnea.
Strategisk ekonomistyrning: Föreläsning Professor Fredrik Nilsson Linköping
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Forskningsplattform Förnyelse av tjänstebaserade, komplexa system Gunilla Jönson Fredrik Nilsson Lunds Tekniska Högskola.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Beredningsprocessen vid förslag till nya Nationella riktlinjer och Nationell utvärdering.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
SKAPAD AV. Trygghemma med digital teknik - går det att samordna? - Svar: Kort sikt, nej- Lång sikt, ja.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
6/24/2015© Linda Askenäs IDA/LIU Implementering och användning Linda Askenäs Linköpings universitet Ekonomiska informationssystem.
Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB Karin Ohrt Biblioteksdirektionen.
Skolutveckling genom aktionsforskning
MER ”EGENTID” – SÅ STÄRKER VI BARNENS MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk förening – Bambi Korttidshem, Matilda.
Lönekriterier – ett stöd till chefer. Varför lönekriterier?  Att ha tydliga lönekriterier är en förutsättning i samband med lönesättning.  Kriterierna.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Barns delaktighet Helene Elvstrand, fil dr i pedagogik, Linköpings universitet.
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Förändringsarbete Bo Ahrenfelt
Utvärdering är avgörande för vår förståelse av vilka metoder, strategier och förnyelsearbete vi behöver för att förbättra kvalitet Kultur reflekterar.
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Psykiskt funktionsnedsättning
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Agenda Bakgrund/utgångspunkt - för Västkom idag
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Implementering och användning Linda Askenäs Linköpings universitet Ekonomiska informationssystem

Agenda Lärande i implementeringen och användningen av affärssystem Affärssystemet som en aktör i organisationen Känslor och dess betydelse vid användning av affärssystem

Agenda Lärande Kunskap och lärande Valet, implementeringen och användningen Vad innebär lärande perspektivet Frågor

Lärandeperspektiv Vi tänker olika, ser olika saker i samma ting. En implementering av ett affärssystem är en lärande process som aldrig avstannar, där alla som är med lär mera om verksamheten och om det nya affärssystemet. Lärande kring användning av ett affärssystem fokuserar på hur användare förstår hur det kan användas för att bäst hjälpa den enskilda situationen samt även organisationen som helhet.

Hjärna eller kultur Hjärna Kultur Hur vi tänker är det viktiga. Att vi förstår. (Morgan, 1993) Kultur Vårt företag har en kultur - Vi gör saker på ett visst sätt. Vi har också olika subkulturer i organisationen som ser saker på sina sätt. (Walsham, 1993) Affärssystemet har sitt sätt. (Orlikowski, 1991)

Lärandeprocessen Fundamental för lärande perspektivet Reflektion - utveckling (Giddens, 1984) Förändringsfokus - meningsskapande (Weick, 1995) Aktivitet Reflektion Aktivitet Reflektion

Kunskap - En förenklad syn Tyst - explicit kunskap (Polanyi, 1966 ) Interntionalisering - externalisering (Nonaka och Takeuchi, 1995) Tyst Explicit till Tyst Socialization Externalization Från Internalization Combination Explicit

En studie av Implementering Forskning fokuserat på framgångsfaktorer eller effekter Liknande resultat som vid traditionell forskning på projektledning Förespråkar då en processperspektiv 13 st fall av affärssystem Främst telefonintervjuer med uppdragsgivaren, projektledaren och en utanför projektet. Letade efter krafter som motiverade ett inköp, svårigheter, motverkande krafter, händelseförloppet och resultatet

Resultatet Motiverande till valet Effekter 2000 problematiken Process förbättringar Gammalt systemsstöd Effekter + Bättre flöde, uppstrukturering - datanoggrannhet, motstånd från personalen, kunder och förlorade kompetenta medarbetare

Implementeringen Fann inga politiska krafter Kunskapsbarriärer Konfigureringen Förändringen av arbetsprocesser Olika implementeringsstrategier Bara ett teknikbyte Organisationsförändring med teknikbyte Inkrementell förändring Olika förändringsstrategier Formell utbildning (minimal till omfattande) Kulturförändring (Robey et al, 2000)

Projektet Hantering av olika vyer - sociala konstruktioner Mellan konsulter, leverantörer och kundföretag (Tjäder, 1999) Mellan ledning och användare, (Gäre, 1999) Mellan olika användargrupper, (Orlikowski) Olika vyer ger möjlighet till lärande Olika vyer kan skapa konflikter Olika vyer ger bättre förutseende

Implementering Improvisations modell för implementering Implementering innebär en förändring Förändringar Planerade Uppdykande Möjlighets Iterativ modell mellan dessa förändringar Orlikowski (1995)

Improvisations modell

Användarmedverkan Användarrepresentanters medverkan leder till… Att motståndet till förändring minskar Att ett lärande sker (Tjäder, 1999) Ofta är vissa med men andra är fortfarande utanför (Westelius, 1996)

Användarens uppfattningar om ”utbildningen” Gav inte mycket! Kom för tidigt, innan man hade affärssystemet att testa på – Vi glömde Var för mycket på en gång – Dom lärde säkert ut mera än vad vi kommer ihåg Det är först efter när du kan använda systemet som du vet vad du vill fråga

Träning – Utbildning Formell utbildning Situerat lärande Knapptryckning -träning Systemets logik Teoretiska metoder/modeller Situerat lärande Testa, prova sig fram Fråga andra Situerat lärande dominerar användarens lärande

Knowledge Knowledge of what to do Knowledge of how to use the system New system

Vad behövs läras? Att använda affärssystemet Att förstå sin del i processen/verksamheten Att förstå logiken i affärssystemet Kunskapen sker I form av att fylla på kundkap I olika lådor … och människor behöver starta med olika lådor (Askenäs och Westelius, 2000)

Utnyttjande av möjlighetsfönster Inkrementell förändring av utnyttjande av datasystem. Perioder av förändring och rutin. (Tyre och Orlikowski, 1993) Tillgodogörande nivå Tid från installation

Utnyttjande av möjlighetsfönster Underlättas av: Att post-implementeringsperioden utnyttjas Rotering av personal Förändringsaktiviteter under lugna perioder Gör det möjligt att: Hantera omgivningsförändringar Utnyttjande av erfarenheter och lärande Svårt genom att: Ovana ledare Sker ofta oplanerat och oväntat för användare Fast ibland behövs stora förändringar göras

Användningen Det organisatoriska minnet måste hanteras Varje användare måste ges möjlighet att utvecklas Affärssystemets användande skiljer sig åt (jmf. Orlikowski, 2000) Förståelse för affärssystemets logik i förhållande till den verksamhets det implementeras i. Att det är en mycket känslosam process (Askenäs och Westelius, 2001) Måste arbeta aktivt med användningen så länge affärssystemets används

Användningen En pågående lärandeprocess Stagnation i lärandet Lärande utanför systemet Lärande kring hantering av tekniken Erfarenhetsuppbyggande för kommande uppgraderingsprojekt

Lärandesynsättet Fördelar Nackdelar Förändringsprocessen fokuseras Inte bara en grupps kunskaper tillvaratas Värderar användarens kunskaper och kompetens. Alla känner sig delaktiga och ges möjlighet att förstå förändringarna Förändringarna har större möjlighet att bli beständiga och användare kan komma med bättre förändringsförslag Underlättar att nya möjligheter kommer upp Underlättar lösandet av problem, då många olika personer blir involverade Nackdelar Ger inga klara riktlinjer under projektet Bygger på det som varit mera än att se framåt Svårt att förmedla, bygger mera på insikt än logiskt resonemang Har inga tydliga mål som kan kopplas till företagets vinst Tar inte hänsyn till politiska konflikter som kan uppstå när olika grupper har skilda synsätt

Lärandesynsättet - metod Tolkande, förståelse subjektivt, social konstruktion förstå samband processer individ kontra struktur

Frågor att ställa Val Implementering Användning Varifrån erhålls kunskapen i valsituationen? Kunskapsbariärrer eller bärare i valsituationen? Implementering När inträffar lärande vid implementeringen? Vilka kunskaper upplevdes saknades under implementeringen och varför? Användning Vilken kunskap har användarna om systemet? Främjar systemet kontinuerligt lärande?

Sammanfattning synsätt Produktivare org. Kostnadsred. Högre kvalitet Nya processer Bättre erbjudanden Affärssystem ev också nya arbetssätt Maskinsynsättet SYSTEM Mätning av effekterna Politiskt synsätt Lärande synsätt Aktivitet Reflektion

Centrala begrepp vid val, införande och användning av affärssystem