Undervisning utifrån studenters lärande: Är det möjligt?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Det goda samtalet Lena Fritzén 21 maj 2013
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Barnets rättigheter från teori till praktik
Multikulturella aspekter på apoteksverksamhet Är detta något vi bör forska om och i så fall hur? SIG Samhällsfarmaci Tobias Renberg Sofia Kälvemark.
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Informationsteknologi och didaktiska perspektiv
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Att arbeta med forskningscirklar Ett projekt vid Uppsala universitet Kerstin Rydbeck, Institutionen för ABM Mia Carlberg, Universitetsbiblioteket
Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Svårigheter och möjligheter för ungdomar på arbetsmarknaden Anders Forslund IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet Ungdomars etablering.
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
VIKTIGT! TAG DETTA BUDSKAP PÅ ALLVAR!
Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun
Varför arbeta med interpersonella relationer i handledning?
Högskoleförberedelse
HÖRA LÄSA MÅL KURS C SKRIVA PRATA.
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
Lokal pedagogisk planering
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Mat, hushållsvetenskap och pedagogiken Päivi Palojoki, professor Institutionen för hushålls- och slöjdvetenskap.
SAMVERKANSAMVERKAN NY SKOLA – NY LÄRARUTBILDNING SAMVERKAN.
Hjärtligt välkomna.  Kursintroduktion  Diskussion av läst litteratur  Inför nästa träff  Fika infaller vid väl valt tillfälle! Dagens program.
Eller formativt lärande…
I variationsteorins kölvatten
Möte beträffande kvalitetsgranskning
3 timmar om Constructive Alignment (CAL); Konstruktiv länkning
Barnehagen som læringsarena
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
VARFÖR UTVÄRDERINGSVERKSTAD? GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGSVERKSTAD TEORI (SYN PÅ MÄNNISKAN) NATIONELLT INTERNATIONELLT LAILA NIKLASSON MDH Utvärderingsverkstäder.
Ämnesdidaktik vid GU Att undervisa är att välja
NIVÅ: GRUNDLÄGGANDE MÅLGRUPP: ÄMNESLÄRARE FART: ¼- DÅ EN MER LÅNGSIKTIG LÄROPROCESS ÄR AV VIKT Högskolan i Gävle 1 Uppdragsutbildning 7,5 hp – kurs för.
Fem barns erfarande av skrivande som lärande redskap Magnus Jansson Pedagogiska institutionen.
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
VUXENVUXEN DIDAKTIK DEFINITIONER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisning ”De åtgärder och arrangemang med vilkas hjälp man skapar.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Undervisning i informationssökning vid ett program vid Linköpings universitet, Campus Norrköping Kajsa Gustafsson Åman Linköpings Universitetsbibliotek.
W EBQUEST Vad är det?. W EBQUEST : HISTORIA OCH DEFINITION Konceptet Webquest utvecklades 1995 av Bernie Dodge i samarbete med Tom March vid San Diego.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
I det nationella materialet kan vi urskilja tre olika nivåer på arbetet att förbättra högskoleutbildningarna.
Bedömning för lärande En beskrivning av hur bedömning kan förstärka elevernas lärande Sammanfattning Christian Lundahls bok Bedömning för lärande 2011.
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Forum för genusvetenskap
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Elevdemokrati i praktiken
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
företag, din ledarposition och ledartyp
Hur kan vi förstå begreppet?
Att studera med funktionsnedsättning
Att kunna lyssna med kroppen.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Inkludering Lizbeth Engström Phd, universitetslektor Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Kursen Kulturarvet som pedagogisk resurs riktar sig till universitetslärare och fokuserar på hur natur- och kulturarv kan användas i undervisningen för.
Kan man tänka sig frisk/sjuk?????  Får så mycket info så den måste sortera  Där du lägger din uppmärksamhet, där fokuserar hjärnan  Genom att välja.
NIVÅ: GRUNDLÄGGANDE MÅLGRUPP: ÄMNESLÄRARE FART: ¼- DÅ EN MER LÅNGSIKTIG LÄROPROCESS ÄR AV VIKT Högskolan i Gävle 1 Uppdragsutbildning 7,5 hp – kurs för.
Urban Carlén Fil. Dr. Tillämpad IT/Lektor Pedagogik
Tänk vad vi är bra - pedagogiska portföljer ger ringar på vattnet
MIK-projekt Grundlärarutbildningen
ÅTGÄRDSPROGRAM.
Lönesamtal och bedömningsområden
Lönesamtal och bedömningsområden
Varmt välkommen till kursen Avslutande VFU, 13,5 hp. VT 2019
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Undervisning utifrån studenters lärande: Är det möjligt?   Undervisning utifrån studenters lärande: Är det möjligt?  Pedagogisk fråga med didaktisk potential Presentatör: Kristina Ahlberg, Edu, UU Presentation 28 okt 2011, Nätverksträff för Forskning inom Fenomenografi och Variationsteori, Blåsenhus, Uppsala universitet Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Forskningsobjekt   Fenomenografi: Variationen hos en grupp människors beskrivningar av sina kvalitativt skilda sätt att se/erfara/uppleva samma fenomen. Variationsteori om Lärande: Vad som konstituerar och möjliggör olika kvalitativt skilda sätt att se/erfara/uppleva samma ämnesinnehåll. Metoden Synvändor: Kritiska aspekter hos en grupp studenters beskrivningar av sina kvalitativt skilda förändringar av syn på samma ämnesinnehåll. Fortsatt Forskning: Om man i undervisning för studenter synliggör kritiska aspekter hos kvalitativt skilda förändringar av syn samma ämnesinnehåll, kan deras förändring av syn då utvecklas i komplexitet? Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Att fokusera sitt eget medvetande är mycket svårt   En Synvända är konstituerad av den förändrade mening som studenten ser hos ämnesinnehållet och strukturen av hennes egen upplevelse av förändringen (Ahlberg, 2004). Att fokusera sitt eget medvetande är mycket svårt (Brentano, 1874/1995; Husserl, 1907/1995; Wittgenstein, 1953). Vi fokuserar istället vad vi sett något som, vad vi varit medvetna om (Brentano, 1874/1995). Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Ett sätt att se någonting konstitueras av den mening som en människa ser hos fenomenet och strukturen av hennes upplevelse av fenomenet. (Marton, 1981) Om forskaren ber en deltagare att beskriva vad hon ser något som, beskriver hon den mening hon ser hos fenomenet. (Hasselgren, 1981) Också då forskaren ber henne beskriva hur hennes förståelse gestaltats beskriver hon endast den mening hon sett hos något. (Helmstad, 1999) Studentens beskrivning av att först ha sett något på ett sätt (vad/mening) och senare kommit att se det på ett annat sätt (vad/mening) innefattar en beskrivning också av hur (struktur) Synvändan har upplevts. (Ahlberg, 2004; 2005) Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Hur fångas Synvändor? Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Metod som gör det möjligt att beskriva såväl mening som struktur hos sitt eget lärande. Rörelsen mellan vad man först sett något som, och vad man senare kommit att se det som, synliggör hur man upplever Synvändan. Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Två samtidiga vad-fokus fångar beskrivningar också av hur lärandet upplevs ha gått till.   Studenter beskriver vad de menar att de lärt sig under en föreläsning/kurs/program och hur de upplever att deras förändrade förståelse gått till. Synvända som en relation mellan två skilda sätt att se någonting. Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Kategorier Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Om man i undervisning för studenter synliggör kritiska aspekter hos kvalitativt skilda förändringar av sätt att se samma ämnesinnehåll, kan då deras förändring av syn utvecklas i komplexitet? Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se

Tack för Er uppmärksamhet! Frågor, kritik, synpunkter, insikter, erfarenheter! Kristina Ahlberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet email: kristina.ahlberg@edu.uu.se