ETT STARKT FÖRÄNDRINGSTRYCK Fusionering Anställningsbarhet Varumärke Profilering Ranking Kundorientering Management Studieavgifter Resultatorientering Målstyrning Tilltagande konkurrens Användbarhet Nyttiggörande Vidgad finansieringsbas Kommersialisering Välfärdsstaten under ekonomisk press Globaliserad ekonomi Universiteten som instrument för tillväxt Universitetens unika roll som ”kunskaps-producent” utmanas Ökade krav på an-passning utmanar akademiska kärnvärden Traditionella styrformer utmanas Starkt förändringstryck på UoH. Alla omvärldssignaler stärker den bilden. Det pågår ett slags rollsökande ”identitetskris som det står i PM” som bland annat kommer till uttryck i att universitet och högskolor lägger stor kraft på visions- och strategiarbete. Det förstärks av att universiteten ges större frihet att ta mer ansvar för att själva forma den egna verksamheten. Den här bilden är ett försök att illustrera de bakomliggande drivkrafterna i denna utveckling. Stor expansion av högre utbildning och forskning har satt systemet under stark ekonomisk press. Ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft, tjänster och produkter är i allt större grad beroende av avancerad kunskap. Den demografiska utvecklingen är en viktig aspekt av detta. När allt fler unga ska försörja allt fler som lever länge utmanas de sociala systemen. Parallellt har kraven på kunskapens relevans i samhällsbyggandet ökat. Universiteten har alltmer kommit att ses som instrument för ekonomisk tillväxt och de politiska signalerna om nyttiggörandet av utbildning och forskning tilltar (Lissabonstrategin). När bilden av vad universiteten ska vara blir mer komplex så ökar också mängden värden som vi har att förhålla oss till. Vi mäts på andra grunder och andra kriterier än de traditionellt akademiska. Vi förväntas också vara mer flexibla och nya styrformer konkurrerar med de gamla. Universitetens självklara roll som unik kunskapsproducent utmanas. Företagsakademier, tankesmedjor, etc konkurrerar. Nya privata utbildningsanordnare dyker upp. Informations- och kommunikationsteknologins utveckling öppnar nya möjligheter. OER-universitet etc etc. En central fråga blir hur vi förmår balansera mellan krav på anpassning samtidigt utan att ge avkall på de akademiska kärnvärden som är fundamentala för vår legitimitet.

UNIVERSITETSSTYRELSEPERIOD 2010 2011 2012 2013 2007-2010 2009-2012 2011-2012 Vision och Vägval 2013-2020

universitets- styrelsen Visionskonferens, chefsmöte, frukostmöten RED10 IE2011 BLUE11 Beslut av universitets- styrelsen Visionskonferens, chefsmöte, frukostmöten Seminarier + workshops

Fokus på framtidens GU Hög kvalitet i utbildning, forskning och samverkan Tydligt samhällsengagemang Ökad internationalisering

Fokus på kompletta miljöer GU ska kännetecknas av kompletta miljöer med nära anknytning mellan forskning, utbildning och samverkan. Starka utbildningsmiljöer ska kunna utveckla sin forskning och starka forskningsmiljöer ska ha ett ansvar för utbildning. Forskare ska i ökad utsträckning medverka i grundutbildningen för att skapa kvalitet. Alla lärare ska så långt möjligt ha forskning eller utvecklingsarbete som en del i sin anställning. Samverkan med omvärlden ska vara ett naturligt inslag i både forskning och utbildning.

Samverkan Kompletta miljöer Forskning Utbildning Uppdragsforskning Nyttiggörande Mötesarenor Kommunikation Samverkansprojekt Centrumbildningar Forskningsprojekt Forskningsmiljöer Uppdragsutbildning Externa föreläsningar Livslångt lärande Examensarbeten Praktik Program Bildning Entreprenörsutbildning Fristående kurser Kompletta miljöer Attityder, jämlikhet Forskarutbildning Forskningsanknytning Internationalisering Forskning Utbildning

Utbildningen vid Göteborgs universitet Göteborgs universitet har ca 60 procent av sitt statsanslag till utbildning. Universitetet har några av landets mest översökta utbildningar. I den strategiska planen för 2011-2012 formulerades målet att Göteborgs universitet fortsatt ska vara ett stort utbildningsuniversitet men inte öka mer än nu, eftersom det skulle skapa en påtaglig obalans mellan utbildning och forskning. Under 2011-2012 görs en genomlysning av alla utbildningsprogram (BLUE 11) i syfte att höja utbildningens kvalitet.

Preliminära slutsatser GU ska vara ett brett universitet präglat av mångfald och med hög kvalitet i utbildningarna. Breda utbildningsprogram ska ge många ingångar. Det finns ingen motsättning mellan bredd och spets: genom bredden kan vi få fram talangerna. Vi måste våga satsa särskilt på studenter som engagerar sig. GU bör pröva att lyfta fram vissa spetsutbildningar i sin profil. Vi har idag satsat på stor bredd på master och behöver prioritera. GU har inget specifikt ansvar för arbetsmarknaden i Västra Götaland utan ska vara ett internationellt universitet; det är därigenom det gör bäst nytta för regionen.

Program- eller kursuniversitet? Göteborgs universitet har expanderat med många nya utbildningar. Traditionella ämnesstudier samsas med såväl yrkesutbildningsprogram som fristående kurser. Programmen har växt på bekostnad av(de fristående kurserna – med tio procent under 15 år - och under samma tid har kvällskurserna halverats (från tio till fem procent). Kraven på alternativa utbildningsformer – t ex distansutbildningar – ökar.

Preliminära slutsatser GU ska även i framtiden ha ett stort och varierat utbud av fristående kurser. Det ligger i universitetets ansvar för det livslånga lärandet och för bildning. GU måste också svara mot studentkraven på tydliga program som är riktade mot olika yrkesområden och som ger profil åt utbildningsutbudet. GU ska utveckla modeller för att integrera programkurser och fristående kurser. Kurser ska erbjudas även i andra former där digital teknik utnyttjas, t ex distansutbildning.

Nya modeller för att stärka pedagogiken? PIL-enheten vid GU har byggt upp en grundläggande högskolepedagogisk utbildning och en handledarutbildning samt initierat ett antal pedagogiska projekt. Vid Uppsala universitet finns idag en pedagogisk akademi och en pedagogisk karriärstege för lärare. Vid Lunds universitet ges möjlighet för lärare att ansöka om att bli prövade efter pedagogisk kompetens. Meritvärde av pedagogisk kompetens/excellens i lön, karriär etc.

Preliminära slutsatser GU ska aktivt utveckla pedagogiken genom att bygga vidare på sin pedagogiska enhet i syfte att höja utbildningskvaliteten. En pedagogisk akademi bör inrättas och den pedagogiska meriteringen måste ges större tyngd. Möjligheten till en särskild pedagogisk karriärväg bör prövas. Lärares pedagogiska arbete ska kunna utvecklas på vetenskaplig grund. GU bör utveckla goda pedagogiska miljöer snarare än att satsa på enskilda pedagoger.

Hur kan internationaliseringen av utbildningen stärkas? Internationalisering av forskning och utbildning är en nödvändig reaktion på globaliseringens utmaningar. Forskningen är med självklarhet internationell medan internationaliseringen av utbildningen måste stärkas. Några alternativ: Öka mångfalden vid rekrytering av lärare/studenter Fler internationella inslag i kurser och program Utveckla fler kurser på engelska Fler utbildningar på avancerad nivå med globalt perspektiv Öka lärar- och administratörsmobiliteten Öka studentutbytet Förbättra infrastrukturen vad gäller t ex bostäder och annan service för inkommande studenter

Preliminära slutsatser Ett långsiktigt arbete i syfte att lägga fast stegen mot en ökad global profil måste omedelbart inledas. Ett ökat utbyte av lärare och administratörer är ett viktigt steg för att få fler internationella impulser. Göteborgs universitet bör skapa incitament som stimulerar utbildningsmiljöer som arbetar särskilt med internationalisering. GU bör som led i en global satsning prioritera ett mindre antal internationella spetsutbildningar som har hög attraktivitet istället för att erbjuda ett brett utbud.

Forskning vid Göteborgs universitet Forskningspolitiken, såväl nationellt som internationellt, har blivit alltmer inriktad på konkurrens om forskningsanslag, prestationsbaserad tilldelning, krav på profilering och större forskningssatsningar. Göteborgs universitet har som forskningsuniversitet långsamt genomsnittligt har förlorat i konkurrenskraft samtidigt som forskningsutvärderingen RED10 visade att vi har minst tio forskningsmiljöer i världsklass. RED10 tydliggör en allvarlig brist på extern rekrytering och tydliga karriärvägar.

Preliminära slutsatser Göteborgs universitet ska stärka sin forskning – det är nödvändigt för vår konkurrenskraft och utgör grunden för kvalitet i utbildning och för samverkansuppgiften. Det är viktigt att forskningen är fri. Om forskning ska nå hög kvalitet måste den bestämmas av forskarsamhällets kriterier. Det är universiteten som har de bästa förutsättningarna för disciplinär grundforskning och disciplinära ansatser ökar möjligheterna till nyskapande tvärvetenskaplig forskning. Forskning som håller hög internationell klass är den som är långsiktigt nyttig för samhället. Det måste alltid finnas utrymme för externt finansierad tillämpad forskning.

Spets eller bredd? RED10 visade att GU har en stor bredd på sin forskning, men också spets. I RED10 bedömdes 103 forskningsmiljöer, där 28 värderades som mycket starka (outstanding, excellent) och 22 som svaga (good, insufficient). Flera av de svaga miljöerna har mycket starka utbildningsprogram.

Preliminära slutsatser Göteborgs universitets starka forskningsområden ska utvecklas. Incitament ska finnas för förnyelse och extern, breddad rekrytering. Forskningens bredd är en viktig förutsättning för att utveckla spetsforskning. GU måste aktivt prioritera forskning, bland annat ny forskning i gränsområdet mellan etablerade discipliner. Forskning som stärker grundutbildningen är viktig för GU:s profilering; inte minst för att skapa kompletta miljöer.

 Forskningens normer En studie av forskningskulturen vid två av våra fakulteter har visat att följande påståenden är typiska uttryck för den rådande normen och har negativa effekter på rekryteringen av unga forskare. Forskning är ett kall – man kan aldrig bli framgångsrik forskare om man inte ständigt funderar på sin forskning. Den som inte är beredd att prioritera forskningsarbetet före det sociala livet ska inte satsa på en akademisk karriär. För att bli framgångsrik forskare måste du ha arbetat utomlands under minst två år av din akademiska karriär.  

Preliminära slutsatser Göteborgs universitet ska vara en attraktiv arbetsplats där det är självklart att anställda och studenter behandlar varandra med ömsesidig respekt. Rådande konkurrensnormer kan vara ett hinder för universitetets attraktivitet och måste så långt möjligt motverkas. Studentmiljön ska vara stimulerande och inbjudande. Högt ställda krav på jämställdhet och jämlikhet ska råda i alla forsknings- och utbildningsmiljöer. Nolltolerans ska gälla vid avvikelse från grundläggande etiska principer för forskning och utbildning.

Utbildning och samverkan vid Göteborgs universitet Utbildningen är en viktig del av universitetets samverkan med omvärlden. Samverkan sker bland annat genom: professionsutbildning i nära samverkan med arbetsmarknaden arbetslivsanknutna inslag på program och fristående kurser examensarbeten genomförda i samverkan med verksamheter utanför universitetet. uppdragsutbildning kontakt med alumner

Preliminära slutsatser Göteborgs universitet ska i alla utbildningar använda alumner. Alumnernas erfarenhet skapar ett kontaktnät med arbetsmarknaden och höjer kvaliteten på utbildningen. Antalet adjungerade lärare ska öka. Göteborgs universitet ska erbjuda arbetsmarknadsanknutna utbildningsinslag i alla program och kurser. Intresserade studenter bör erbjudas mentorer från arbetslivet.

Forskning och samverkan Samverkan är en förutsättning för kompletta miljöer. Nyttiggörande av forskning är mycket viktigt för t ex offentlig sektor, näringsliv och politik. I samverkansuppgiften inkluderas att informera om universitetets verksamhet, samverkan med omvärlden och att verka för nyttiggörande av forskning.

Preliminära slutsatser Göteborgs universitet ska vidareutveckla mötesplatser, t ex centrumbildningar, som samlar kompetenser från olika områden i samverkan med omvärlden. Göteborgs universitet ska arbeta strategiskt med hantering av kunskapstillgångar i relevanta forskningsmiljöer och avsätta resurser för arbetet med att nyttiggöra sin forskning. Arbete med samverkansuppgiften och nyttiggörandefrågor ska vara meriterande för lärare, forskare och studenter.

Fokus på visionen Ett globalt universitet, med hög kvalitet i utbildning, forskning och samverkan, som ger avtryck i samhället Denna är bäst nästa är et upprepande i texten

Vision och Vägval 2013-2020 Handlingsplan tre år rullande Årliga verksamhetsuppdrag kopplade till budget

SÅ HÄR GÅR VI VIDARE Universitetsstyrelsen (US) 13-14/3 diskussion US 26/4 diskussion US 14/6 slutdiskussion US 6/9 beslut Visions- konferens 8-9/2 Seminarium BLUE 11 15/3 Seminarium Vision, ledarskap och arbetsmiljö 28/3 Rektors chefsmöte 10/4 Rektors frukostmöten, fortsatt förankringsarbete