Moderna vattenskyddsområden Veronica Hjelm SWECO VIAK, Karlstad

DISPOSITION BAKGRUND OCH LAGKRAV VATTENSKYDDSPROCESSEN UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDEN UTFORMNING AV FÖRESKRIFTER KOMMUNENS ROLL

BAKGRUND OCH LAGKRAV Miljöbalken EG:s ramdirektiv för vatten Nationella miljömål (riksdagen)

BAKGRUND OCH LAGKRAV MILJÖBALKEN, 7 kap. 21 § ”Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som ett vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt”

BAKGRUND OCH LAGKRAV MILJÖBALKEN, 7 kap. 21 § ”För ett vattenskyddsområde skall länsstyrelsen eller kommunen meddela sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området”

BAKGRUND OCH LAGKRAV EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) Grunden till gemensamt regelverk för skydd av vatten Arbetet ska styras efter avrinningsområden, dvs. naturens egna gränser

BAKGRUND OCH LAGKRAV Nationella miljömål (Proposition 2000/01:130, antagen av riksdagen) Levande sjöar och vattendrag: Ytvattentäkter ska vara skyddade senast år 2009 Grundvatten av god kvalitet: Grundvattentäkter ska vara skyddade senast år 2010

BAKGRUND OCH LAGKRAV Riktlinjer för vattenskyddsarbetet ges av: Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16) Handbok med allmänna råd 2003:6

BAKGRUND OCH LAGKRAV Syfte: Stärka skyddet för dricksvattenförekomsten Tydliggöra vattentäktens betydelse Förtydliga gällande lagar och föreskrifter för verksamhetsutövare och andra inom området

VATTENSKYDDSPROCESSEN UTREDNINGSARBETE TEKNISKT UNDERLAG Riskinventering och riskanalys UTKAST TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

VATTENSKYDDSPROCESSEN SAMVERKAN Frivilligt för huvudmannen Intressenter engageras tidigt Referensgrupp är ett exempel på samverkan

VATTENSKYDDSPROCESSEN SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN Formellt krav Huvudmannen informerar länsstyrelsen om det påbörjade arbetet Länsstyrelsen anger riktlinjer för det fortsatta arbetet

VATTENSKYDDSPROCESSEN REVIDERINGSARBETE Synpunkter från samverkan och tidigt samråd med länsstyrelsen beaktas Tekniskt underlag, förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter revideras och görs klart inför politiskt förankring

VATTENSKYDDSPROCESSEN POLITISK FÖRANKRING Förankring av förslaget hos beslutsfattare inför samråd med berörd allmänhet Inget formellt krav men nödvändigt för ”trovärdigheten” i den fortsatta processen Huvudmannens närmsta politiska instans Miljönämnden Kommunstyrelse/motsvarande

VATTENSKYDDSPROCESSEN SAMRÅD MED BERÖRDA OCH FORMELL REMISS Samråd med berörd allmänhet och berörda organisationer Formell remiss till berörda nämnder inom kommunen samt eventuella övriga berörda kommuner Förslaget blir officiellt

VATTENSKYDDSPROCESSEN FASTSTÄLLANDE Vattenskyddsområdet inom egen kommun Vattenskyddsområdet inom flera kommuner Kommunen fastställer Kommunen ansöker Länsstyrelsen fastställer Samråd länsstyrelsen

VATTENSKYDDSPROCESSEN FASTSTÄLLT VSO/VSF Implementering av VSO/VSF i det dagliga arbetet på kommunen Rutiner för tillsyn/tillståndsprövning Information Skyltning

UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDEN Ytvattentäkt Grundvattentäkt Konstgjord grundvattenbildning bassänginfiltration, inducerad infiltration, djupinfiltration Reservvattentäkter

Allmänna råd till 7 kap 21 § MB Ett vattenskyddsområde bör omfatta vattentäktens tillrinningsområde, såvida inte beslutsunderlaget visar att skyddssyftet kan uppnås genom fastställande av ett mindre område som vattenskyddsområde. Ger två avgränsningsprinciper: Vattenskyddsområdet omfattar hela tillrinningsområdet Vattenskyddsområdet omfattar del av tillrinningsområdet

Tillrinningsområde Avrinning är det fria vattenflöde från ett område som beror på nederbörd och som rinner till avrinningsområdets sjöar eller vattendrag . Vattendelare: Höjdförhållandena och de geologiska förhållandena i ett område avgör vilket landområde som dräneras till vilket vatten. Avrinningsområde: både markytan och ytan av områdets sjöar Tillrinningsområde: bara markytan (där vatten rinner till sjöarna)

Definitioner

Vattenskyddsområde – utgångspunkt ”Allt som sker inom tillrinningsområdet är av betydelse för vattnets kvalitet och kvantitet sett i ett flergenerationsperspektiv”

Vattenskyddsområde – grunder Förutom information och tillsyn bygger ett starkt skydd på att: I första hand reglera/förbjuda potentiellt förorenande verksamheter I andra hand skapa rådrum så att en förorening hinner upptäckas och åtgärdas innan den når grundvatten eller ytvattendrag I tredje hand bibehålla eller förbättra en hög yt- och grundvattenkvalitet

Vattenskyddsområde – grunder Utgångspunkt och huvudprincip är att vattenskyddsområdet omfattar hela tillrinningsområdet Varje inskränkning i skyddsområdets utbredning är associerad med en risk att vattenskyddet inte blir tillräckligt

Skyddsvärde – Naturvårdsverket Objekt: Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt Allmänna huvudvattentäkter Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (>50 pers eller 10 m3/d) Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter Skyddsbehov: Extremt högt Mycket högt Högt Normalt – lågt

RISKOBJEKT FÖR VATTENTÄKTER Vattenverksamhet Infiltration av förorenat ytvatten, överuttag (saltvatteninträngning), arbeten nära täkten (oljespill m.m.) Verksamheter och markanvändning vägar, järnvägar, jord- och skogsbruk, industrier, deponier, täktverksamhet m.m. Sabotage, krig Klimatförändringar översvämningar

Utgångspunkter för skyddszoner Vattentäktszon: Ska säkra ett effektivt närskydd. Primär zon: Rådrum vid akut förorening Sekundär zon: Bibehålla eller förbättra en hög yt- och grundvattenkvalitet Tertiär zon: Ge möjlighet att reglera verksamheter som medför långsiktiga negativa effekter på vattenkvaliteten

Vattentäktzon Vattenintag, brunnar eller infiltrationsområde ska vara otillgängligt för obehöriga

Skyddsområde – Ytvattentäkt Primär zon: Rinntid vattendrag – 12 h Minimiavstånd – 50 m Sekundär zon: Rinntid vattendrag – 24 h Minimiavstånd – 100 m Uppehållstid – 100 dygn Tertiär zon: Hela tillrinningsområdet Diken, täckdiken, dräneringar, dagvattenledningar ska beaktas !

Avgränsning Strömningstider i mark – styrs av geologi Rinntider i vattendrag – Naturvårdsverkets schablonvärden (vid högvattenflöde) Öppen mark + åkermark – vanligtvis dränerad Svårighet med data om vattendrag/diken/dräneringar

Rinntider – exempel Uddevalla 12 h 24 h Uddevalla

Gränsdragning i praktiken Skyddsområdets utformning – miljömässigt motiverad! Utgångspunkt bör vara att inte anpassa till administrativa gränser En fastighet kan komma att delas av en skyddsgräns Miljömässig avgränsning – ökad acceptans

Gränsdragning i praktiken – grundvatten Vattentäktzon Primär zon Sekundär zon Tertiär zon

Grundvattentäkt Primär zon: Sekundär zon: Kan förekomma på flera ställen Uppehållstid för grundvatten: minst 100 dygn Sekundär zon: Uppehållstid för grundvatten, minst 1 år

Gränsdragning i praktiken – ytvatten Vattentäktzon Primär zon Sekundär zon Tertiär zon Gränsdragning i praktiken – grundvatten

Ytvattentäkt Primär zon: Strandzon (buffertzon) minst 50 m bred Rinntid 12 h till vattentäktzon Sekundär zon: Rinntid 12 h till primär zon Uppehållstid i grundvatten 100 dygn, dock minst 100 m 100 dygn 12 h 100 m 12 h

Avgränsning i praktiken 1 2 Väg Gräns Fastighets-gräns Skydds-område ”Miljömässigt motiverad” gräns Administrativ gräns alt. 1 3 4 Administrativ gräns alt. 2 Administrativ gräns alt. 3

Kriterier för avgränsning – Ytvatten Vattentäktszon: Området kring vattenintaget Primär zon: Fast avstånd 50 m Rinntid 12 h till vattentäktzon Sekundär zon: Minimiavstånd 100 m Uppehållstid 100 dygn Åkermark och öppen mark i anslutning till ytvatten Rinntid 24 h till vattentäktzon Tertiär zon: Hela tillrinningsområdet

Rimliga skyddsnivåer NV:s metodik för avgränsning är rekommendationer – ingen lag. Avsteg måste dock kunna motiveras! Riskbalanserad avgränsning ska göras – bedömning från fall till fall Skyddsområdets utbredning måste vara miljömässigt motiverat

Men, man får aldrig lägga skyddet på en lägre nivå än Miljöbalken… Skyddsområdets storlek och restriktionsnivån i skyddsföreskrifterna är i slutändan ett politiskt beslut! Vilka risker accepteras? Vilken säkerhet vill man ha i dricksvattenförsörjningen? Men, man får aldrig lägga skyddet på en lägre nivå än Miljöbalken… …och syftet med skyddet måste alltid stå i fokus – att skydda vattnet i ett flergenerationsperspektiv!

UTFORMNING AV FÖRESKRIFTER Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16) Föreskrifterna bör utformas så att de säkerställer ett tillräckligt skydd på både kort och lång sikt, dvs. i ett flergenerationsperspektiv. De bör anpassas efter lokala förhållanden och efter skyddsbehovet

UTFORMNING AV FÖRESKRIFTER Naturvårdsverkets allmänna råd anger att bl.a. följande bör regleras i skyddsföreskrifterna: Petroleumprodukter Kemiska bekämpningsmedel Bark- och timmerupplag Utsläpp av avloppsvatten Upplag av asfalt eller vägsalt Täktverksamhet, schaktning, muddring Miljöfarlig verksamhet

KOMMUNENS ROLL Vattenförsörjning är en av de mest betydelsefulla ”allmänintressen” som kommunen ska främja Styra vattenskyddsarbetet sakligt, opartiskt och ansvarsfullt. Ersättning? Kommunen får inte lämna bidrag åt enskilda utan stöd i författning. Likställighetsprincipen. Prövning i miljödomstol

Frågor?