Vårdplaneringsmodell ”Trygg hemgång”

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samordnad vårdplanering
Advertisements

Samordnad vårdplanering - SVPL Gemensam rutin för Västra Götaland
Individuppföljning inom äldreomsorgen.
Tyresö – en del av Storstockholm
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Delaktighet i ett patientperspektiv. Bakgrund •Resultat patientenkät 2011 –25% kände sig inte delaktiga –25-40% var inte nöjda med information om sjukdom.
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Trygg hemgång - Munkedal
Uppdragsgivare; Regional SAMSA
Vårdplaneringsprocessen vid in- och utskrivning till och från landstingets slutna hälso- och sjukvård Inskickningsmeddelande Inskrivnings meddelande Kallelse.
Samordnad vårdplanering
© 2013 ANTROP Resan genom äldrevården och äldreomsorgen i Uppsala län Hur kan vi göra den bättre?
Spaning….
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
Uppdragsgivare: Regionala SAMSA
Vårdplanering Liselott Sjöqvist Västmanlands Sjukhus.
SAMORDNAD VÅRDPLANERING
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Samordnad vårdplanering
Exempel på betalningsrutinen i Samordnad vårdplanering
Vårdsamverkan Fyrbodal
Hur hanteras det mellan kommun sjukhus idag? Uppdrag från LG 30/5
Mäta för att leda Introduktion skapa förutsättningar att förstå sammanhang, identifiera förbättringsarbeten och följa dess effekter på resultat.
Växjö 1 Gustav, Petra, Christer, Pernilla, Elisabeth
Behov av habilitering och rehabilitering
Så planerar och samverkar vi bättre för våra mest sjuka äldre
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Preventivt arbetssätt Mål/ målområde Åstadkomma förbättringar Påverkansanalys – Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre 2013 Bättre liv för.
Informationsöverföring mellan kommun och landsting - en tryggare väg för Linnea.
Sammanställning av enkätsvar för västra länsdelen Inkomna svar Kommunerna: 19 enheter Vårdcentralerna: 4 svar (2 vårdcentraler har svarat tillsammans)
– överenskommelse mellan de halländska kommunerna och
Meddix och samverkansrutiner
Herman & Brita Utskrivningsprocessen Gislaved.
Södra Älvsborgs Sjukhus Alingsås lasarett Statistik vårdplaneringar Södra Älvsborg Södra Älvsborgs Sjukhus Alingsås Lasarett.
nov 06 Samordnad vårdplanering - projektet Ett gränsöverskridande verksamhetsutvecklingsprojekt C. Wisser
Exempel på betalningsrutinen i Samordnad vårdplanering
Gemensam rutin för Samordnad vård- och omsorgsplanering
Den samordnade vårdplanerings processen Bakgrund Skånegemensamma rutinerna för samordnad vårdplanering infördes 1 juli 2004, reviderades 2007 Ett IT-stöd.
Gemensam rutin för Samordnad vård- och omsorgsplanering
Trygg Hemgång Ronneby Trygg Hemgång Ronneby april 2017.
Samordnad vård och omsorgsplanering i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård Lokala anvisningar/rutiner för östra länsdelen.
Inga patienter brukare ska ”falla mellan stolarna” Gråzoner synliggöras Beslutas av Direktörer/Nämnder /Fullmäktige beroende på olika krav Överenskommelser.
Hand i hand för tryggare utskrivningar Ett samverkansprojekt mellan Region och Norrköpings kommun Geriatriska kliniken ViN, Sigbritt och Susanne.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Trygghetsteamet i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats
Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp träff 2
Esther åker till sjukhus
Så ska vi samverka vid utskrivning från sjukhus
Vårdlotsens syfte Underlätta samverkan mellan kommun och slutenvård
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Samverkan vid utskrivning kort information om utskrivningsprocessen
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Arbetsgrupp start juni 2017
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Mobil hemsjukvårdsläkare Borås
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Presentation av Västra Götalands gemensamma riktlinje
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Effektiv, trygg och säker utskrivning
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Ekonomisk modell för att reglera betalningsansvaret
SVOM Utskrivningsklara.
När processen går snabbare…
Implementering av Samverkan vid in- och utskrivning
Presentationens avskrift:

Vårdplaneringsmodell ”Trygg hemgång” Ulla Arwidson

Syfte Att möjliggöra hemgång till det egna boendet efter sjukhusvistelse. Att för den enskilde skapa trygghet i vardagen och därmed möjlighet att bo kvar hemma. Att öka möjligheten till en mer genomarbetad och rättsäker bedömning av brukarens behov av insatser. Att minska på kostnaderna för utskrivningsklara patienter. Ulla Arwidson

Verksamhetens mål Att alla personer som har varit inlagd på sjukhus och som har behov av insatser via trygg hemgång skall erbjudas stöd i hemmet så snart som möjligt efter kallelse till samordnad vårdplanering. Ulla Arwidson

Målgrupp Alla nya personer som har behov av insatser via hemvården. Alla tidigare kända personer med ett utökat behov av insatser via hemvården. Undantaget tidigare kända personer med omfattande insatser och ett litet utökat behov av insatser från hemvården. Makar, små förändringar i känt ärende till ordinarie hemvård. Är det dock ett ärende för Trygg Hemgång så tar teamet båda makarna under den tid som Trygg Hemgång är aktuellt. Personer i Servicehus, små förändringar i känt ärende lämnas till ordinarie personal. Personer med stora förändringar hanteras av Trygg Hemgång. Ulla Arwidson

Arbetsgrupp: 12 åa undersköterska 07-22 3 åa sjuksköterska dagtid (ordinarie hemsjukvård, kväll/helg) 3 åa SG/AT dagtid 2,5 åa biståndshandläggare dagtid Enhetschef (ansvarig även för Bemanningsenhet) Ulla Arwidson

Insatser efter behov - Teamet möter upp hemma Olika yrkesgrupper – USK, SSK samt SG/AT med vid första mötet Möjlighet till en trygghetsplats- Om det inte skulle fungera hemma Nattinsatser - Utförs av ordinarie nattpatrull Kontakt med ordinarie hemvård Planeringsmöte - Biståndshandläggar och personal från teamet planerar tillsammans med brukaren de fortsatta insatserna Utslussning till ordinarie hemvård Ulla Arwidson

Inför hemgång Sjukhus informerar Planera – 5 vardagar Betalningsansvar 3.576:-/dygn Hemgång – Information enl. rutin …enligt Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27) Ulla Arwidson

Förutsättningar till hemgång: Utskrivningsklar, enl. den rutin som finns i VGR ( Samordnad vårdplanering – SVPL gemensam rutin samt stödet KLARA SVPL) All nödvändig info ska finnas i ”KLARA” Omvårdnadsepikris, Prel. Läkarepikris, Rehabepikris, Läkemedelslista ska följa patienten/faxas Ulla Arwidson

Omsorgsförvaltningen 2012 ”Klara” minst 1.938 personer (162/mån) Ulla Arwidson

Omsorgsförvaltningen 2013 ”Klara” 2013 jan – april 598 personer Ulla Arwidson

Utvärdering Ulla Arwidson

Att möjliggöra hemgång till det egna boendet efter sjukhusvistelse. Ulla Arwidson

April -2012-augusti 2013 718 personer vilket motsvarar ca 30 % av alla personer som är aktuella via KLARA. Av dessa 718 har totalt 24 personer erbjudits trygghetsplats då det ej har fungerat hemma. (16 st 2012, 8 st 2013) Ulla Arwidson

144 personer har också beviljats korttidsboende direkt från sjukhuset 144 personer har också beviljats korttidsboende direkt från sjukhuset. 57 personer har åkt tillbaka till sjukhuset under tiden som de har insatser via trygg hemgång. Ulla Arwidson

Att för den enskilde skapa trygghet i vardagen och därmed möjlighet att bo kvar hemma. Ulla Arwidson

Efter trygg hemgång

Att öka möjligheten till en mer genomarbetad och rättsäker bedömning av brukarens behov av insatser.

Idag skrivs brukarna ut efter i genomsnitt 2,2 dagar varav karenstidens 5 möjliga dagar inte nyttjas. Den genomsnittsliga tiden med stöd via trygg hemgång är knappt 5.7 dagar per person. Meridianen ligger på 7 dagar

Antal karensdagar 252 personer 630 karensdagar totalt (0-5 dagar) Juli – Dec 2012 252 personer 630 karensdagar totalt (0-5 dagar) 17 personer - fem karensdagar Snitt: 2,5 dagar Ulla Arwidson

354 karensdagar totalt (0-5 dagar) Snitt: 2,1 dagar Antal karensdagar Jan – April 2013 169 personer 354 karensdagar totalt (0-5 dagar) Snitt: 2,1 dagar Ulla Arwidson

Den korta tiden i Trygg hemgång och den relativt korta tiden för planering innan hemgång påverkar möjligheten att göra en mer genomarbetad och ”rätt” biståndsbedömning.

Att minska på kostnaderna för utskrivningsklara patienter.

Antal betalningsdagar April - Dec 2012 - 25 dagar Jan – Augusti 2013 - 17 dagar Ulla Arwidson

Vad tycker man då om ”Trygg hemgång” ? 38 pers. har tillfrågats Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson

Ulla Arwidson