Konferensen Mycket energi ! Öppen atmosfär Mångdisciplinärt Diskussion – lyssnande - delaktighet Ett nytt forskningsområde rymmer alltid en mångfald av metoder och angreppssätt

Vårdarkitektur (brett definierad) är underutnyttjad inom sjukvården Uppenbart att den fysiska planeringen (byggnader, lokaler, inredning) utgör en viktig dimension av vårdsystemet Traditionellt ”underutnyttjad” kunskap – dessutom är den i snabb tillväxt, vilket konferensen visat Hela vården (som komplext kunskapssystem) kan har stor glädje av bidrag från detta område

Vårdens arkitektur… Ett viktigt perspektiv utifrån – ni stimulerar vårdexperterna att definiera mål och hur man mäter dessa Strukturering av hur kunskapsmassan i form av program/metoder för bygg/planeringsprocessen. Flera viktiga ”modeller/metoder” presenterades och diskuterades

Challenges for health services and society Befolkningen åldras Förväntad dubblering av antalet personer över 65 år mellan The ”age quake”

Scientific disciplines of importance for more precise health management, examples Architecture Public health Epidemiology Health economics Medical Sociology Management, organization Public policy Gender Logistics Informatics Ethics Implementation, translation research

Områden som täcktes på konferensen Arkitektur som kunskapsområden och profession (viktig diskussion i relation till ”evidence based architecture”) Design – utveckling som särskilt område ? Planerings/struktureringsmetoder för att samla alla aktörer och element i byggprocessen (”participatory planning”) Applikation inom specifika områden – intensivvård, högteknologi, psykiatri, äldrevård

Observationer Norden har mycket att erbjuda internationellt – framförallt hur dess bidrag är inkluderade i planeringen Byggande, utrustning och dess finansiering – en del av det ”medicinindustriella komplexet”. Mycket pengar, mycket intressen! Professionellt oberoende och forskningskoppling är viktiga delar i väl fungerande system

Observationer… ”Värdeskapande” – nytt intressant begrepp ”Evidensbaserad” arkitektur likaså – skillnader/likheter med ”evidensbaserad vård” En rad intressanta tillämpningar – ökad detaljkunskap kring belysning, färg, form etc

Spår om äldres boende och vård Forskare från Nederländerna, Italien, Danmark, Finland och 5 svenska universitet. 9 ”papers” med många olika ämnen: Studier i befintliga miljöer för äldre, -3st, utvecklande av verktyg eller instrument för att mäta kvaliteter (2st totalt) om arkitekttävlingar, - 2 st om belysning och bländning hos glaukom-patienter om Nätverksteori som utgångspunkt för att utvärdera särskilda boenden om äldres boende i Kina samt om vård i privata bostäder.

Några frågor att fortsätta med, kanske i form av Verkstad, med mer tid att fördjupa diskussionerna: Erfarna arkitekters kunskaper – hur kan vi göra vårt kunnande synligt och våra metoder möjliga att förstå för andra discipliner? Innovationerna – hur åstadkommer vi nytänkande? Vad behöver vi tänka nytt i bostadsplanering när vården flyttar in? Hemlikhet som begrepp – ifrågasätts i gemensamma lokaler för äldre – vems hem? Idag äldre allmogestil – vem har sitt hem så? Så privat att det blir ovälkomnande?

Roger Ulrich Krympande investeringar i vårdbyggnader i Europa. Norden undantaget Fortsatt stora investeringar i USA, Kanada, Kina, Australien mm EBD kunskap ett krav för anbud i USA + Kanada. Europa fortfarande inte där.

Zofia Rybkowski Hur kan man skapa en effektivare planerings- och byggprocess så att de ökade kvaliteter som EBD pekar på förverkligas i investeringsfasen? Value Target Design

Mikael Elam Nya Bild och interventionscentrum på Sahlgrenska. Behov av att skapa mötesplatser. Läkarprofessionens svar på snabb förändringsprocess tenderar vara att de sluter sig inne. Planeringsprocessen för nybyggnad kan där, om rätt utförd, utgöra en arena.

Hennu Kjisik Helande arkitektur – inget nytt! Vårdens arkitektur lyckas inte kvalificera sig till att publiceras i de stora arkitekturtidskrifterna. I PQ mm krävs att man har stor erfarenhet av vårdbyggnader = man utesluter mindre och nya duktiga kontor. Historiskt har många vårdbyggnader som vi idag anser vara av hög kvalitet har ritats som första vårdprojekt av många unga kontor.

Pauline Mourits Hur förhindrar man att dementa patienter rymmer i öppna boenden? Hemlig miljö med dolda flyktvägar har visat sig verkningsfullt.

Helina Kotalainen VR som planeringsverktyg vid brukarmedverkan. Mycket goda erfarenheter vid planering av mottagningsrum, vårdrum och en akutmottagning.

Daniel Koch Hur rör man sig i vårdlokaler? Exempel Huddinge. Primära och sekundära effekter. Den rumsliga strukturen dirigerar spontana möten. Decentraliserade funktioner skapar lägre grad av visuell kontakt och färre spontana mötesmöjligheter.

Peter Johansson Värdedrivet IT system i tidiga skeden = PTS PTS lyckades med att: – Fånga krav – Kommunikation och information – Skapa en gemensam bild hos deltagarna – Effektivisera processen – Utnyttja standardens fördelar – Benchmarking och kunskapsutbyte Lyckades dock mindre bra med att diskutera olika alternativa lösningar

Marie Elf Utvärdering av ett instrument för att granska program i tidiga skeden. Stödja evidensbasering Ta hänsyn till vårdens kvalitetskriterier. Lyckades skapa fokus på personcentrerad vård

Saipedeh Olausson IVA- rum i Borås IVA delirium och vårdarkitektur Tidigare teori – för lite intryck inte bra, därför bla klocka + konst Ny teori – göm teknik och sladdar mm och tillför utblick mot natur, dagsljus mm

Roger Ulrich et al Aggressivitet i samband med psykiatrisk vård. Varje patient är i genomsnitt inblandad i över två (2,24) våldsincidenter under sin vårdtid. Mer än en tredjedel (37 %) av dessa resulterade i fysisk skada på personal. I Sverige beräknas 85 % av den psykiatriska vårdpersonalen ha utsatts för fysiskt våld under sin yrkeskarriär och 57 % har varit utsatta för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna.

Enpatientrum där patienterna kan erbjudas avskildhet, tillgång till trädgård, en dämpad ljudmiljö samt flyttbara möbler i dagrum mm. I jämförelse med den tidigare äldre anläggningen och en kontrollanläggning har tvångsåtgärder i form av bältesläggning och injektioner minskat med 21 % respektive 44 %. Roger Ulrich et al