Platsteamsresultat Team Marita/Skene dialysen 2008.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Advertisements

Talföljder formler och summor
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Kvalitetsprojekt för handledning av läkarkandidater i Termin 8
Resultat Det som framkom i mätningarna var att aktiviteter som är omtyckta (bl.a. musik, gymnastik) av boende gör att fler stannar kvar i salongen och.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Delaktighet i ett patientperspektiv. Bakgrund •Resultat patientenkät 2011 –25% kände sig inte delaktiga –25-40% var inte nöjda med information om sjukdom.
Patientenkät sommaren -13
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Lönar det sig med utbildning?
Bättre mat och hälsa för äldre
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
SSQ12-B Instruktioner Namn Datum Ålder
Bidrar en integrerad vårdmodell till personcentrerad vård ? sjuksköterskors erfarenheter från en onkologisk klinik Anki Delin Eriksson.
En meny av möjligheter 1 Mötesinstruktioner •Mötes tid 13:00-14:30, 12 och 19 mars •Stäng av mikrofonen när du lyssnar •Tillgång till Internet för att.
BEANS NÖJD KUND INDEX (e-survey undersökning)
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
Ålder Namn Datum SSQ12 SSQ12 Instruktioner Jag använder en hörapparat (vänster öra) Jag använder en hörapparat (höger öra) Jag använder två hörapparater.
Webbkollen Hemma Berit Hassel Utvecklingsledare Region Värmland.
Ingrid Svensson, Eva Horneij Inquiry-based learning ( IBL) - En pedagogisk metod som stimulerar till nyfikenhet och gränsöverskridande lärande”
Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H.
LIKHETSTECKNET Learning study i skolår 6 och 7
Brukarenkät IFF Brukarundersökning individ, familj och funktionshinder (IFF) hösten Sammanlagt svarade 185 brukare på enkäten. För IF så var.
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Lära sig leva med cancer
Sammanställning från Idrottsenkäten 2009 Totalt 344 svarande.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
, Hej, Nu har snart en termin gått av det här verksamhetsåret. Vi som jobbar med och för era barn summerar det pedagogiska arbetet på förskolan och konstaterar.
Urologmottagningen i ständig förbättring
Program Inledning, Susanna Lindvall, Stockholm
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Frånvarorutin i förskolan
Vårmöte 2014 NU-sjukvården NÄL.
Tungt och lätt… varmt och kallt.
En meny av möjligheter 1 Mötesinstruktioner Mötes tid den 23 april 13:00-14:00 Mötes tid den 6 maj 14: :00 Stäng av mikrofonen när du lyssnar Tillgång.
Enkelrum, för patient och personal Anita Nilsson, avd
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
UVI hos vuxen kvinna A. Ålder 25 år (ej gravid) B Tidigare episoder Enstaka episoder, de senaste för två månader sedan (minns ej vilket preparat) C. Symtomens.
Linnéa. Gode Gud Jag skriver för att säga förlåt för att jag var arg igår när du ignorera mina böner och ingenting blev som jag ville.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever ( per klass)
Behovsanalys och brukardialog 2011
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Betydelsen av processorientering - Hur kan vi tillsammans med patienten utveckla vårt sätt att tänka och agera! Linköping 18 maj 2010 Regionala gruppen.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
Humlans förskola öppnades någon gång på 70 talet. Fyra avdelningar som hette: Granen, Enen, Tallen och Kotten. Det har varit fritids, späd och syskon avdelningar.
Resultat: Mätningarna efter förändringarna visade ett gott resultat. De boende åt mer och de gick upp i vikt. Deras livskvalitet visade sig även ha ökat.
COPE – föräldrautbildning Erfarenheter från Linköping 1999 – 2003
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Resultat: Vi ser en ökning av antalet tillfällen av utevistelse och promenader. Antalet boende som får erbjudande om utevistelse har ökat, under den tredje.
Patientstyrd gruppundervisning Carina Holmesson Kliniken för njurmedicin och transplantation i Lund
Herman & Brita Utskrivningsprocessen Gislaved.
Webbenkäter År 2009 och Om webbenkäterna  Började användas 2007 Postop 8v och 1år nov 2007 Hälsodeklaration mars 2008  25 av 44 kliniker använde.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund LRF:s Företagarcoacher.
Välkomna till nationell utbilning i SKÅNE
BVForum - en genomgång för revisorer Sören Thuresson.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Herman & Brita Uppföljningsmöte Utskrivningsprocessen
Maria Hamlin, Monica Jemsson, Ann-Sofie Rahm
Experiment med vatten Densitet.
1 Genevadsskolan Antal svar elever: 45 - svarsfrekvens 96% Antal svar vårdnadshavare: 5 - svarsfrekvens 11% April 2015 Laholms kommun Skolundersökning.
Elev loggbok.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Resultat : Under baslinjemätningen blev det extra tydligt för oss att det är många av våra gäster som inte äter den lagade maten (de gula stolparna). Det.
Hemblodtryck istället för mätning på vårdcentral
Ett projekt på neurorehab Rehab Väst
Presentationens avskrift:

Platsteamsresultat Team Marita/Skene dialysen 2008

Bakgrund och problem/f ö rb ä ttringsarbete Vi i vårt team ville undersöka om dialyspatienter kunde få ett ökat välbefinnande och högre livskvalitet genom korta dagliga dialyser. Genom litteraturstudier och kontakt med andra dialysavdelningar blev vi intresserade av att prova denna behandlingsmetod. Vidare ville vi undersöka om läkemedelskostnaderna minskade. Under arbetets gång tyckte vi också det var intressant att räkna ut materialkostnaderna för dialysbehandlingarna. För att behandlas med korta dagliga dialyser måste det finnas en medicinsk indikation. De medicinska indikationerna för de två patienter som startade med korta dagliga dialyser var högt S-fosfat, illamående och kramp under dialyserna. Teamets fokus: ”Högre livskvalitet hos patienterna och minskade läkemedelskostnader”.

MålMål Kort mål var ”väldialyserade patienter”. Vi hoppades att patienterna skulle öka sin skattning av välbefinnande enligt VAS-skalan inom tre månader. Ett andra mål var att läkemedelskostnaderna skulle minska.

M ä tetal Samtliga patienter som övergår till behandling med korta dagliga dialyser skall få en högre livskvalitet och öka sitt välbefinnande. Kostnaden för läkemedelsbehandlingen skall minska.

M ä tmetod Patienterna fick svara på nio olika frågor i ett frågeformulär som tog upp bl.a. krampkänsla, klåda, trötthet och törst. De besvarade frågorna i samband med förändring av deras dialys, och efter en och tre månaders behandling med korta dagliga dialyser. Vidare skattade patienterna också sitt välbefinnande på en VAS-skala med samma tidsintervall som frågeformuläret. Flera litteraturstudier är granskade och kontakt har tagits med andra dialysavdelningar som behandlar patienter med korta dagliga dialyser. Genomgång av läkemedelsutgifter har gjorts och även uträkning av materialkostnader. Personalen fick också skatta sin upplevelse av de nya rutinerna på avdelningen på en VAS-skala.

Resultat Resultatet av de patienter som har behandlats med korta dagliga dialyser visar på ett ökat välbefinnande, högre livskvalitet och de har till viss del fått minskade läkemedelskostnader. Framförallt minskade tröttheten och illamåendet efter dialyserna, och krampkänslan under dialyserna. Detta stämmer väl överens med de uppgifter vi fick fram i litteraturstudierna. Resultatet visade vidare att hos en patient sparades ca 5000 kr/år när den ökade materialkostnaden dragits från de minskade läkemedelsutgifterna. S-fosfatet normaliserades för båda patienterna med behandling med korta dagliga dialyser. Personalens skattning visade att de flesta tyckte att de nya rutinerna var bättre eller mycket bättre.

Resultat välbefinnande VAS - skala

Patient 1. Hur mår du nu? Datum 28/9 –07 (Före start av korta dagliga dialyser) Sätt ett kryss på skalan Sämsta möjligaBästa möjliga ___________________X___________________________

Patient 1. Hur mår du nu? Datum 16/11 –07 (Efter 1 månad) Sätt ett kryss på skalan Sämsta möjligaBästa möjliga ____________________________________X__________

Patient 1. Hur mår du nu? Datum 8/2 –08 (Efter 3 månader) Sätt ett kryss på skalan Sämsta möjligaBästa möjliga _____________________________________________X_

Patient 2. Hur mår du nu? Datum 18/4 –08 (Före start av korta dagliga dialyser) Sätt ett kryss på skalan Sämsta möjligaBästa möjliga ____________X__________________________________

Patient 2. Hur mår du nu? Datum 21/5 –08 (Efter 1 månader) Sätt ett kryss på skalan Sämsta möjligaBästa möjliga ______________________________________________X

Kommentarer från patienterna! Jag känner mig mycket piggare! Jag är inte så besatt av att dricka så mycket! Jag är förvånad över att det kan vara så stor skillnad mellan dialys 3 ggr och 5 ggr/vecka! Min livssituation känns mycket bättre! Jag känner mig inte sjuk längre!

Resultat av material- och läkemedelskostnader för patient 1 Ökad materialkostnad/år kr. Minskade läkemedelskostnader/år kr. Totalt sparande: 4900 kr/år (Personal- och resekostnader är ej inberäknat)

Personalens upplevelse!

Kommentarer från personalen! Lättare att dialysera patienterna, mindre kramp och blodtrycksfall. Det utvecklar dialysvården! Stimulerande för oss när patienterna mår så mycket bättre. Man får högre arbetsglädje när patienten tar större ansvar för sin behandling!

Platsteamets nästa steg! Studiebesök på annan dialysavdelning. Erbjuda fler patienter korta dagliga dialyser! Flexibla dialystider! Ev. start av självdialysenhet?

Tack för er uppmärksamhet! Platsteamets medlemmar: Louise Solar, Lena Kärrbrand, Martina Berndtsson, Ingela Kullberg, Helen Mårtensson, Susanne Karlsson, Christina Larsson, Madeleine Dicander och Marita Sjögren