Explorer of Sweden November 2009 Bildspel nr. 3

Titta, där borta dyker ju San Diego upp. Vi kör rätt in i smeten för att klarera ut ur USA.

Det blir ett kort stopp i San Diego. Vi tar bussen in till centrum för att handla lite godsaker att stuva ner i kölsvinet. Vi tänker att om man ätit varsin pizza i Gas Lamp District så har man antagligen sett allt som ska ses… San Diego är ett väldigt populärt ställa att parkera sitt hangarfartyg på. Vi ser inte mindre än fem stycken.

Efter att vi fyllt på en skvätt diesel, handlat fiskegrejer och klarerat ut kastar vi loss och styr ut mot Coronado Island som blir första stopp på den mexikanska sidan av gränsen. Det verkar krylla av fisk här.

Mexiko verkar vara ett trevligt ställe. T.o.m. sjölejonen vill kramas.

Scorpion Fish. Och bakom den gömmer sig en liten haj. Någon såg visst en gitarrfisk också…

Autopiloten styr och Tijuana guppar fridfullt förbi i horisonten medan vi firar vår första dag i Mexiko med att laga tacos till middag.

Morgonen därpå tuffar vi in Ensenada. Staden med Mexikos kanske största flagga. Här ska klareras in. Det ska väl vara ganska så snabbt avklarat…

e Kort guide till hur man klarerar in i Mexiko 1.Börja med att besöka Immigration med dina färdigskrivna Crew list. 2.Om inte Crew listen duger får du gå till Capetaneriet i luckan bredvid där du kan få nya Crew list att fylla i samt ett Arrival papper. 3 kopior av varje. 3.För att kopiera går du ut till kopieringskontoret som ligger vägg i vägg. 4.Tillbaka till Immigration som nu är nöjda. 5.Eftersom vi ska lämna hamnen imorgon så får vi gå tillbala till Capetaneriet där man får ett Departure papper. 6.För att fylla i Departure papperet måste man ha ett kvitto från marinan. 7.Gå tillbaka till marinan och fixa fram ett kvitto. 8.Med kvitto går det bra att klarera ut hos Capetaneriet. 9.I luckan bredvid betalar man en avgift efter att ha köat både länge och väl. 10.Nu är vi klara med Capetaneriet. Då är det dags för tullen. 11.Tullaren vill ha fem olika papper med tre kopior av varje. 12.Gå till kopieringskontoret och gör kopior. 13.Kopieringskontoret är tyvärr stängt men Anna lyckas charma gubben i Immigration som masar sig iväg för att kopiera. 14.Med rykande färska kopior går vi tillbaka till tullen. 15.Det visar sig att man ska betala först i bankluckan. 16.I bankluckan visar det sig att immigration gubben gjort våra kopior på baksidan på gammalt använt papper och det duger då rakt inte. 17.Anna kopplar på charmen igen och lyckas få bankgubben att låna Capetaneriets kopiator denna gång. 18.Nu är allt frid och fröjd och vi kan gå tillbaka till tullen igen. Ännu mer papper ska fyllas i innan tullaren är nöjd och det är dags för Grand Finale. 19.Grand Final är det spektakulära tryckandet på ”Knappen”. Det står ett gammalt trafiktrafikljus bredvid tullarens lucka. När man trycker på ”Knappen” visar det antingen grönt eller så visar det rött och ett ljudligt larm tutar. Rött betyder stickprovskontroll med total genomgång av båten.

Om du tyckte att det verkar krångligt så kommer här en förenklad grafisk version.

Sådärja. Då är själva båten inklarerad. En procedur som tar i runda slängar fyra timmar. Då ska vi bara klarera in oss själva också och söka ett tillstånd för att besöka ön Guadelupe men det är en annan historia.

Efter cirka åtta timmar är vi äntligen klara med pappersexercisen. Trots att det tog sådan tid har det helt säkert blivit bättre sedan myndigheterna skaffat kontor i samma lokal. Nu återstår bara att de börjar samarbeta lite också. Anna avslutar dagen med att trycka fram jackpotten på tullens trafikljus. Grön gubbe. Detta måste firas! Hurraaaa!!!

Vi firar med att kolla drinkutbudet på stan helt enkelt. Det blir världens drag

Efter en mjuk start på dagen bunkrar vi lite grejer i matbutiken. Det mesta är jättebilligt och det är en ren fröjd att handla. Grönsaker och frukt är jättefina men kycklingfötterna lämnar vi i butiken.

Skyltar man inte ser så ofta hemma:

En långsam dyning häver sig in i hamnen och Explorer som väger 35 ton sliter sig nästan loss med brygga och allt. Marinans personal ser uppriktigt bekymrade ut över sin brygga så vi kastar loss direkt.

Nu styr vi skutan rakt ut på stillahavet igen. Guadelupe är en liten ö som ligger knappt två dygns segling från kusten. Guadelupe

Vi stannar till en snabbis vid Cabo Punta Banda utanför Bahia Soledad. Här finns en känd turistattraktion. Vågorna rullar in i en trång vik och längst in pressas de upp genom ett ”blow hole” och kastas upp i höga kaskader.

Vi sjösätter en jolleexpedition som kollar in fenomenet på nära håll.

På vägen ut kommer delfinerna fram och skvätter vatten på oss. Det blir en vild jakt i hög fart. Obs, det är delfinerna som jagar oss alltså. Ju fortare det går desto roligare verkar de tycka att det är. Anna & Frida kan nääästan klappa dem framme i fören.

Nej Oscar, sluta leka med delfinerna. Nu drar vi till havs.

Våra nya tonfiskbeten visar sig funka finfint. David och Oscar drar upp en fet rackare direkt. En gulfenad tonfisk. Betena är tyvärr så bra att vi blir av med flera av dem ganska snabbt. Lina som håller för 45 kg är uppenbarligen inte tillräkligt här ute…

Guadelupe i soluppgång.

Guadelupe är en isolerad klippa som ser ut att vara av vulkaniskt ursprung. Det är både två- och tretusen meter djupt strax utanför stranden. Undrar vad man kan hitta för spännande här?

De flesta skär vi i bitar och kastar tillbaka direkt igen. Taskigt tycker du kanske och det kan man väl hålla med om men det finns ett syfte. Vi parkerar utanför en koloni med pälssälar, sjölejon och elefantsälar och börjar dra upp en massa Jack Mackerel.

Vi har en spejare uppe i masten och dykbåten från fastlandet börjar lägga ut sina burar. Jo, Guadelupe lär vara ett fantastiskt bra ställe att se vithaj på sägs det.

Vi väntar å väntar å väääääntar på att något av dessa sexmeter långa monster ska sticka upp sitt fula tryne men icke. Dykbåten säger att de mest håller till på ca tio meters djup. Skitåxå, vi går bet denna gång. Därmed inte sagt att vi går helt lottlösa…

Istället får vi se den ovanliga Guadelupe Fur Seal, Northern Elephant Seal, Sjölejon, Common Dolphin, Pacific White Sided Dolphin, Risso’s Dolphin och så denna lite ovanliga val: Cuvier’s Beaked Whale

En flaska rysk vodka och tretton humrar byter ägare. Bägge parter värkar nöjda med affären.

Efter drygt ett dygn har vi sett det mesta av Guadelupes ostkust. Längst i söder finns en liten fiskeby och en militär utpost. Vi blir uppropade på radion: Sailing yacht, Sailing yacht. This is the Mexican Army. Don’t worry. No Problemas. Can you come here? Alla vi mött hittills har velat byta till sig sprit och vi börjar ärligt talat bli lite trötta på hummer. Vi säger nej tack och sätter kurs mot kusten igen.

Seglingen tillbaka till fastlandet går bra. Tyvärr blir det inte mycket fiskat eftersom våra beten börjar ta slut. Vi använder oss själva som beten istället och hänger i en ”rev” efter båten. Tanken på att det är flera tusen meter djupt under våra fötter kittlar lite i magen.

En ganska rolig upplevelse som är svår att fånga på bild är delfiner i mareld. Mareld är en liten organism som flammar upp i små självlysande prickar när man rör om i vattnet. På natten är det svårt att se delfinerna i det mörka vattnet men är där mareld ser de nästan ut som sagoväsen när det far fram. Vi står i fören och tittar ner på de mörka delfinskuggorna som nu gnistrar och glimmar i marelden. Snabba undervattenskometer som lämnar självlysande svansar efter sig. Man blir glad av att se en delfin.

Det blev inte mycket badat ute på Guadelupe men det råder vi bot på så fort vi når fastlandet igen. Detta ställe var lite kul faktiskt. Här växer en slags kelp som verkar nöja sig med att bli ca två meter hög. Vid en första anblick ser det ut som om botten är täckt av brungula alger men om man sticker ner huvudet under grönsakerna…

…så finner man hen hel värld till som måste upptäckas. Det går att simma ner bland stjälkarna. I det dunkla ljuset under kelpen bor det massor med fiskar, humrar, muränor mm.

En stingrocka

En ”våning upp” simmar stora fiskstim omkring. Detta är Jack Mackerel.

Barracudor

Sargo

Hjälp, vad är det som gömmer sig under kelpen?

Det är bara Frida.

Nu går solen ner över Stillahavet igen men misströsta inte. Det kommer snart fler fina bilder. Hälsningar från Martin, Anna, Niklas, Frida, Daniel, Oscar och David