Historikerns olika glasögon Historiesyn Historikerns olika glasögon

Vad är historiesyn? Vi har alla olika åsikter och värderingar som leder till att vi ser på historia och historiska händelser på olika sätt och tolkar dessa olika Vi har olika uppfattning om vad som är viktigt i historien och vad som drivit fram den P g a att vi alla är intresserade av olika saker i det förflutna har ämnet ”historia” förgrenat sig och vi pratar idag om olika sorters historia: T ex ekonomisk historia, kulturhistoria, socialhistoria, kvinnohistoria, militärhistoria, genushistoria, idéhistoria o s v Olika historiesyner innebär m a o olika sätt att tolka hisorien!

Ett par ”problem” Var det Hitler eller ekonomiska och politiska krafter som styrde utvecklingen i Tyskland under WWII? Varför bröt den franska revolutionen ut? Berodde det på upplysningsfilosofin eller ekonomiska och sociala faktorer?

7 olika historiesyner Idealistisk historiesyn Det är idéerna och individerna som påverkar historien Materialistisk historiesyn Ekonomi och samhälleliga faktorer styr historieutvecklingen Religiös/ moralisk historiesyn Gud har en plan för världen och historikerns uppgift är att hitta mönstret i denna plan Nationalistisk historiesyn Den egna nationens historia är mest intressant och den drivs framåt av det egna folkets storslagna öde Emancipatorisk historiesyn Historiker inom detta fält ser samhället ”underifrån”, d v s fokuserar på folkets, kvinnornas, ”de förtrycktas” historia istället för kungarnas Deterministisk historiesyn Historiens utveckling rör sig alltid framåt mot ett förutbestämt mål (antingen positivt eller negativt). Hegels ”TES”, ”ANTITES” & ”SYNTES” Annales- skolan Epoker viktigare än enstaka händelser

Idealistisk historiesyn Menar att det är idéer som fungerar som drivkraften i historien, inte de ekonomiska förhållandena. De som har denna historiesyn lägger också stor vikt vid enskilda personer och framhäver deras betydelse mer än massornas. Exempel: Orsakerna till WWII är framför allt Hitler och hans nazistiska ideologi Det svenska välfärdssamhällets framväxt under 50- och 60- talen beror framför allt på Hjalmar Branting och Per Albin Hansson

Materialistisk historiesyn Motsatsen till den idealistiska historiesynen Det är ekonomiska faktorer som styr samhällets utveckling och individen har mycket liten möjlighet att påverka Karl Marx (1818 – 83) ”skapade” denna syn och menade att man kunde framställa historien som en rad olika produktionssätt: Det antika slavsamhället Det feodala systemet Det kapitalistiska systemet Det socialistiska systemet Det kommunistiska systemet Övergången mellan två olika produktionssätt = revolution och våldsamheter! Därefter tar en ny samhällsklass över makten

Forts… Exempel: Förklaringen till WWII är i första hand knuten till ekonomiska och andra materiella faktorer. Arbetslösheten efter WWI gav upphov till missnöjespartier och demokratiers fall, vilket banade vägen för nazismen. Maktförhållandena mellan stormakterna var efter WWI i obalans, vilket ledde fram till en ny maktkamp

Religiös/moralisk historiesyn Inspirerad av kristendom, judendom, eller islam ”Gud har en plan för världen och historikerns uppgift är att hitta mönstret i denna plan” Anses idag inte vara vetenskaplig då man ”rättfärdigar” det som som faktiskt hänt… En religiös historiker skulle på detta sätt kunna försvara att kristna dödade muslimer i och med korstågen…

Nationalistisk historiesyn Dominerade 1800- talets historieskrivning då nationalismen fått starkt fotfäste Framför allt framställdes den egna nationens kungar som väldigt storslagna och som de drivande i historieutvecklingen Exempel: Gustav Vasa var frihetshjälte, riksbyggare och landsfader (nationalistisk historiesyn) eller… Gustav Vasa var en tyrann och förknippad med Machiavellis hänsynslösa fursteideal (emancipatorisk historiesyn)

Emancipatorisk historiesyn Istället för att historien beskrivs utifrån kungar, stater och krig (historien skriv från ett ”ovanperspektiv”) fokuseras ”den lilla människan” (historien skrivs ”underifrån”) Historiker inom detta fält arbetar med att avslöja myter om maktförhållanden, ifrågasätta traditionella synsätt och lyfta fram samhällsgrupper som vanligtvis inte behandlas i historieskrivningen Exempel: Christoffer Columbus beskrevs länge som en hjälte (trots sin ”snesegling”…). Denna historiesyn lyfter dock bilden av Columbus brutala behandling av Latinamerikas urbefolkning och att hans ”upptäckt” ledde till Spaniens övertagande av den sydamerikanska kontinenten

Deterministisk historiesyn Också i icke-religiös historieskrivning kan utvecklingen beskrivas som förutbestämd (determinerad). Hegel (1770-1831) menar, att en process slår över i sin motsats (tes och antites); sedan förenas dessa processer i en syntes. Den franska revolutionen slog över till reaktionen i Europa efter 1815. En annan bild med stor livskraft har varit att jämföra civilisationer med organismer. De födes, tillväxer, blomstrar, vissnar och dör. Den synen hade Oswald Spengler, som skrev "Der Untergang des Abendlandes" (Västerlandets undergång, 1918-22). Där framhålles det närmast som en naturlag att den västerländska civilisationen efter att ha haft sin blomstringstid kommer att gå under

Annales- skolan ”Det långa perspektivets” historia Intresserar sig för epoker, d v s det som är gemensamt för en lång tidsperiod, inte de enskilda händelserna. Enskilda händelser blir för denna skola intressanta inte så mycket i sig som genom att de är belysande för en epok. Företrädare för denna historiesyn sysslar helst med det som är bestående under en lång tid, ett sekel eller flera sekler. Det innebär, att de försöker fånga och beskriva mentaliteten under ett tidsskede. Regioner mer än stater blir av intresse för denna skola

Vilken historiesyn?

Vikingarna

Andra världskriget

Columbus

Industriella revolutionen

Arn