Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga.

En presentation över ämnet: "Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga."— Presentationens avskrift:

1 Herder 1744-1803

2 Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga

3 ”Tyskland”: en kulturell enhet (men inte politisk) ”Volk” Folkets musik, sagor, etc Folkets traditioner, vanor Folkets kultur—det finns inget folk utan kultur

4 Folket: att inse sin egenart och bevara den Herders folktanke: alla oavsett samhällsklass räknas in i en primär organisk gemenskap Varje nation (folk) har sin plats där ”folksjälen” hör hemma

5 Idéer till en filosofi om mänsklighetens historia: en klimatlära—ett folks egenskaper kan förklaras med naturförutsättningarna under vilka de levt Ett folks själ tar sig uttryck i kulturen—språket är avgörande Varje nation har sin själ  nationalism Herder: ”Varje nation har mittpunkten för sin lycka i sig själv...”

6 Johann Georg Hamman (1730-1788) Königsberg Kritik av upplysningens rationalism— representant av motupplysningen Sanningen: förnuftets, trons och erfarenhetens enhet

7 Herder och historiografin Historiesyn: idéhistoria är förbunden med de olika folkens historiska utveckling Historieskrivningens förändring efter Herder: tidigare präglas historieskrivningen av religiösa strider; efter Herder blir statshistoriska perspektivet dominerande Människosyn: helhet (i motsats till samtida psykologers syn)

8 Språket Språk och tanke (medeltidens syn samt rationalismens perspektiv: tänkande föregår språket) Herder (och Condillac): språket utvecklas i samband med tänkandet Språket avspeglar människans natur

9 Tolkning Herders bidrag till tolkningslära - upplysningsfilosofer (Hume, Voltaire): människorna är samma under olika perioder och i olika platser Herder: människorna förändras  tankar, litteratur, etc., bör kontextualiseras och tolkas Tolkningen bör ta hänsyn till språket, texternas ursprung, genretillhörighet - inlevelse - sekularism (se Bibeltolkning)

10 Herder: grundare av historicismen Tidsanda - historievetenskapen blir den dominerande vetenskapen inom humaniora (litteratur-, musik- konstvetenskap, etc.) - intresse för det unika, säregna, individuella

11 Bidrag till uppkomsten av lingvistik och antropologi - språkets historiska förändring - folkens olika egenskaper