historia och filosofiska

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Den hermeneutiska metoden
Advertisements

Det goda samtalet Lena Fritzén 21 maj 2013
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Liberalism Konservatism
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Utgångspunkt I) Individens tidigare studier II ) Arbetserfarenhet.
Individuellt lärande tillsammans
18 maj 2009 Esbjörn Hellström, Lund
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
Kulturell och ideologisk jämförelse
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Ulf P Andersson GMV
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Vägledningens potential inom utbildningssektorn
Hur tänka och göra som processtödjare
Fem frågor att ställa i uppföljningsarbetet
Inlärningsmiljö för att öka motivation
- Konsten att ge feed-back
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M
och de filosofiska utgångspunkterna
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Det svenska politiska systemet: Introduktion
historia och filosofiska
Organisationskultur, makt och konflikt
Självförvaltningsfärdigheter
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Ta ställning och handla!
Turismens historia kapitel 2.
Välkommen till ESF:s seminarium
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Hur ser världen ut - och vad vill ÅAB vara i den? margita vainio
VUXENVUXEN DIDAKTIK INLÄRNING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Inlärning ? en förutsättning en utgångspunkt en process ett resultat.
INNEHÅLL Hur kunde man beskriva den vuxnes inlärning ? pedagogik
Den protestantiska etiken
Läroplansträff Välkomna!.
VUXENVUXEN DIDAKTIK DEFINITIONER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisning ”De åtgärder och arrangemang med vilkas hjälp man skapar.
LÄRANDETS PARADOX FÖRÄNDRING INDI VID SAM FUND KONTINUITET
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Kursdeltagarnas lärarinriktning.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Bra vuxenlärare “Den gode lærar er fagligt dygtig, stiller krav, tager.
PROJEKT Vad är projekt? Vad är inte projekt?. PROJEKTETS DIMENSIONER OCH SÄRDRAG Projekt som arbetsform Projektets dimensionerProjektets särdrag ProjektresultatMål.
Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING
VUXENVUXEN DIDAKTIK METODER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 StyrningStyrning Styrd Icke- styrd Deltagarinflytande – och aktivitet.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Den aktuella situationen Den progressiva inriktningen, baserad på rationalism.
Lärande utvärdering genom följeforskning
FL3: Foundations Daniel Nylén. Kognitiv psykologi & IxD Centrala teorier om kognitiv psykologi utgör grunden för HCI- forskningen Att vara människocentrerad.
V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
Vuxenutbildningens historia och filosofi FÖRELÄSNING 2.
Skriv en kort uppsats med rubriken
Ideologier.
Genus och Kön.
VUXENVUXEN DIDAKTIK STUDERANDE Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den vuxne studerande... har livserfarenhet (kompenserar t.ex. sämre.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi BILDER FRÅN ELLEN KEYS ”STRAND”
VUXENVUXEN DIDAKTIK UTVÄRDERING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Fem viktiga frågor i samband med utvärdering 1. När skall utvärderingen.
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz.
Coaching.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Teorier och Principer bakom ”good practice” vid livsstilsförändring
Kommissionen för jämlik hälsa
Risk- och sårbarhetsanalyser
Vad betyder Social Kompetens
Lärande (i) organisationer
Presentationens avskrift:

historia och filosofiska Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING 5 2010

Liberal, personlighetsfrigörande inriktning Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008 Fem övergripande lärarinriktningar Liberal, personlighetsfrigörande inriktning Man lär sig bäst en expert behandlar ämnet välstrukturerat och systematiskt Lärarens uppgift presentera ny information systematiskt samt klargöra begrepp och teorier Känslor kommer troligtvis att störa undervisningen och minska på uppmärksamheten Intresse läraren kan sin sak tillräckligt bra för att göra det intressant Utvärdering ger läraren kunskap om hur mycket mera de studerande lärt sig av innehållet

Progressiv inriktning Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008 Progressiv inriktning Man lär sig bäst konfrontera och lösa olika typer av problem Lärarens uppgift att hjälpa studerande att identifiera och lösa problem Känslor fungerar som tilläggsenergi som bidrar till att man lyckas lösa problem Intresse Minskar då studerande inte ser och förstår nyttan med tanke på deras vardagsliv Utvärdering sker genom att de studerande klarar av olika problem i verkliga situationer  

Behavioristisk inriktning Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008   Behavioristisk inriktning Man lär sig bäst själv testa/pröva sig fram eller genom att ta del av välstrukturerade helheter Lärarens uppgift vägleda de studerande genom välstrukturerade helheter och ge feedback Känslor kan en skicklig lärare utnyttja för att uppnå målen Intresse Minskar då de studerande får inte tillräcklig feedback och respons på sina framgångar Utvärdering borde ske under de olika delmomenten och bilda en systematisk helhet

Humanistisk inriktning Man lär sig bäst genom att Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008 Humanistisk inriktning Man lär sig bäst genom att själv ta ansvar, avgöra vad och hur man skall lära sig (upptäcka själv) Lärarens uppgift underlätta, men inte att styra inlärningsprocesserna Känslor är beroende av hur man själv uppfattar sin egen inlärning Intresse Minskar studerande inte prioriterar innehållet och är inte beredda att engagera sig Utvärdering kan endast göras av de studerande själv och utgående från deras egna syften

måste utnyttjas för att få dem verkligen engagerade Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2008 Radikal inriktning Man lär sig bäst Genom att ifrågasätta, kritisera, reflektera och diskutera innehållet med andra Lärarens uppgift utöka medvetenheten om olika sociala och politiska faktorers påverkan på oss Känslor måste utnyttjas för att få dem verkligen engagerade Intresse Minskar om studerande inte förstår vilka följderna av att det inte lär sig kan bli Utvärdering är inte viktigt eller möjligt för att det man lärt kommer fram först senare

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Liberal adult education/frigörande vuxenutbildning   Kunskap är frigörande - förädling av intellektet, bildningens egenvärde - förmedling av innehåll med bildningspotential - innehållet, ej den lärande individen i fokus - den kunnige läraren skapar underlag för inlärning IDAG? - i en alltmer komplex, postmodern värld måste vi tillägna oss i förväg organiserad kunskap och utveckla de intellektuella färdigheterna - fördjupad förståelse för ideer och värdesystem - ta del av betydelsefulla texter, verk, litteratur funktionell läskunnighet, (nationell) kulturell läskunnighet -> agera som fullvärdig medborgare utmanas av det mångkulturella

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Progressive adult education/progressiv vuxenutbildning Förändring genom kunskap   - personlig och social utveckling genom att människor kan och vet mera - inlärning och utbildning skall främja social förändring - strävan efter tillväxt hos individen och bibehållandet/utvecklandet av det goda i samhället - fokus på upprätthållandet av den sociala strukturen, ej individen eller innehållet IDAG? besvikelse över det man åstadkommit – ej lyckats ”utbilda medvetande- gjorda, moraliskt ansvarsfulla medborgare med lokalt, regionalt, nationellt och globalt ansvar

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Humanistic adult education/humanistisk vuxenutbildning Kunskapsinhämtningen måste vara autonom och självstyrd   - individuell självförverkligande - människan är god och har vilja och potential att utvecklas - utveckla öppenhet för förändring och beredskap för fortlöpande inlärning - fokus på den lärande individen, ej innehållet IDAG? - humanistisk filosofi och psykologi den viktigaste inriktningen under de senaste årtionden  - andragogik och självstyrd inlärning

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Radical adult education/radikal vuxenutbildning Maktuövande genom kunskap och samhällelig position   - strävar efter social förändring, upplösning av maktförhållanden - utbildning skall främja uppkomst av en ny social ordning - utmanar de rådande ekonomiska, sociala och politiska antaganden fokus på social reform, ej individen, innehållet eller den existerade sociala ordningen Analytic philosophy of adult education/analytisk vuxenpedagogik Kunskap genom entydiga begrepp och argument - utgångspunkt i logisk positivism, analytisk filosofi - betonar behovet av att klargöra begrepp, argument och de “policy statements“ som används inom vuxenutbildningen

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Behaviorist adult education/behavioristisk vuxenutbildning Kontroll och styrning av kunskapsinhämtning läraren strukturer, kontrollerar och styr inlärningsprocessen innehållet har en given struktur inlärning är beteendeförändring - strukturering, systematik och feedback i fokus - utbildningsplanering, kartläggning av utbildningsbehov, utvärdering IDAG? tillfredställer behovet av entydiga, trygga utgångspunkter i utbildningspla- nering och metodutveckling Human Resource Development - program och ideologi systemteorin   Human kapital, socialt kapital, identitetskapital

Vuxenutbildningens historia och filosofi Förändring utveckling Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 De filosofiska inriktningarna i relation till vissa grundläggande dimensioner Förändring utveckling Samhälle (organisation, grupp, familj) Individ Kontinuitet stabilitet

Vuxenutbildningens historia och filosofi Förändring utveckling Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 De filosofiska inriktningarna i relation till vissa grundläggande dimensioner Förändring utveckling Radikal Progressiv Humanistisk Samhälle (organisation, grupp, familj) Individ Behavioristisk Liberal Kontinuitet stabilitet

Vuxenutbildningens historia och filosofi FÖRÄNDRING INDIVIDEN Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 FÖRÄNDRING Identitetskapital Vad kunde jag vara? Socialt kapital Vad borde vi göra? INDIVIDEN Samhället gruppen Identitetskapital Vem är jag? Human kapital Vad skall jag kunna/veta? KONTINUITET

Vuxenutbildningens historia och filosofi Innehållet Den lärande Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 De filosofiska inriktningarna i relation till den didaktiska triangeln Innehållet VAD planering VARFÖR utvärdering Den lärande HUR genomförande Läraren

Vuxenutbildningens historia och filosofi Innehållet Den lärande Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 De filosofiska inriktningarna i relation till den den didaktiska triangeln Innehållet Den lärande Läraren Liberal Humanistisk Behavioristisk Progressiv Radikal Samhället

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Progressive adult education andragogy/self-directed learning (Knowles) phenomenology (Stanage) worldview construction (McKenzie) perspective transformation (Mezirow) transactional approach (Brookfield) paradoxes of learning (Jarvis) critical theory (Habermas) feminist theory Liberal adult education Humanistic adult education Behavioristic adult education Radical adult education Analytic adult education 1800-talet 1900-talet

Philosophical foundations of adult education Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2009 Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Var befinner vi oss nu?   Den progressiva inriktningen, baserad på rationalism och pragmatism, har varit den mest genomträngande men inte medfört någonting nytt under de två senaste seklerna Mycket av den praktiska vuxenutbildningen baserar sig på behavioris- tiska principer och procedurer (Human Resource Development) Retoriken inom vuxenutbildning har präglas av den humanistiska inrikt- ningen och betonat betydelsen av individens tillväxt och utveckling Den radikala kritiken har inte haft nämnvärd betydelse för utformandet av den praktiska vuxenutbildningen men erbjuder ett alternativt pers- pektiv på såväl praktik som teori

Adult education and society today Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2009 Finger, M. 1995 Adult education and society today I slutet av 1970-talet tre övergripande paradigm/filosofiska inriktningar inom vuxenpedagogiken och –utbildningen   € Lifelong education based on scientific humanism € Radical adult education based on political empowerment € Andragogy based on the idea of human development Fokusering på utvecklings- och kognitiv psykologi Den lärande individen som primär intresse- och forskningsobjekt De tre paradigmen kan betraktas som respons till eller försök att klara av de utmanin- gar som snabb industriell utveckling och uppkomsten av välfärssamhällen medförde: ”With the help of enlightened, responsible and skilled subject-persons adult education theorists argued again in the 1960´s and early 1970´s that human society would be able to master the additional challenges posed by industrial development.”

Adult education and society today Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2009 Finger, M. 1995 Adult education and society today Vad hände med de tre paradigmen ? Livslångt lärande blir en autistisk diskurs som förlorar kontakten med verkligheten - att främja utveckling och öka konkurrenskraften blir ohållbart då de biofysiska gränserna kommer emot Andragogik och främjandet av individuell utveckling bidrar till ökad individualism, egoism, narcissism i en redan individualiserad värld kritiskt-reflektivt-analytiskt tänkande har blivit en viktig överlevnads kvalifikation Den radikala inriktningen har förlorat sin verksamhetsarena det tidigare politiska systemet som man kritiserade har förlorat sin bety- delse de viktiga (politiska) besluten görs ovanför (på en global nivå) eller under (på en lokal nivå) det traditionella nationalstatliga planet

Adult education and society today Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2009 Finger, M. 1995 Adult education and society today 1990-talet > uppmärksamhet vid nya utmaningar   Den industriella utvecklingens biofysiska effekter och begränsningar > hållbar utveckling Den sociokulturella förändringen (fragmenteringen) kopplingen mellan individuell och kollektiv utveckling håller på att försvinna > illamåendet i vårt samhälle - social fragmentering (förlorade kollektiva projekt, defensiv fundamentalism) den upplysta, subjektpersonen tar hand om bara sig själv - Avsaknad av ideologier – vad skall vi tro på? Hur kommer det sig att man år 2009 vid våra medborgarinstitut ordnar kurser i astrologi (spådomskont), tarotkortssiande, alternativa terapi-former (t.ex. smyckesterapi), Feng Shui och Qigong (medvetna tekniker för att balansera och läka kropp, sinne och energi)?

Does adult education need a philosophy? Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2009 Finger, M. 1995 Does adult education need a philosophy? Industrialisering -> lett till individualisering, fragmentering, apati, utslagning m.m.   Reaktioner inom ramen för vuxenlärande: 1. Personlig utveckling (på fritiden) som reaktion på meningslösheten på arbetsplatsen 2. Kvalitetscirklar som reaktion på specialisering och fragmentering i anknytning till produktionsprocesserna, de traditionella problem- lösningsprocesserna ”Illustrate best the direction adult learning is taking, away from passive function of adapting and coping with change, to new function and meaning of dealing more actively and more creatively with the more and more numerous and more and more fundamental counterproductivities of industrialization.”