S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Programutvärderingen Socialfonden Effekter och effektivitet
Advertisements

Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Demokrati.
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Den nationella ungdomspolitiken
AU Digital samverkan LO Process
Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten Skellefteå 23 oktober 2012.
Lilla Edets Kommun Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet.
Stimulansmedel ”Försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre” Förslag om en gemensam ansökan från Vårdsamverkan Fyrbodal med dess samtliga ingående parter.
Community Readiness Baseras på teorier om Community Developement -Organisationsteori -Psykologiteorier Har använts inom alkohol och drogmissbruk, våld.
IKT i nöd och lust! Hur får man eleverna att ta eget ansvar? Hur får man dem att samarbeta? Och hur får man lärare att vilja jobba ämnesövergripande?
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Socialfonds-programmet
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
En guide för effektutvärdering
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Önskemål om omplacering Ärendet föredras för Au/Au:s delegater Ärendet bereds inom förvaltningen Ärendet återförs till Au/ Au:s delegater Beslut Omplaceringsprocess.
Globalt, t ex Google Earth EU, INSPIRE Nationellt, Geodatrådet och Geodataprojektet Regionalt, t ex Geodatacenter Skåne Lokalt, kommunalt Infrastrukturer.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare Ulf Kassfeldt
Sociala investeringar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige reserverar 120 milj. för perioden Kommunfullmäktige reserverar 120 milj.
Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar Lagstadgad skyldighet –
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Att lära sig att analysera
Ur regionens synvinkel En annan roll för staten (7.4) Punkt 2: Den nya rollen är att vara strategisk, drivande och samordnande. I denna ingår samspelet.
Att dubblera kollektivtrafiken till 2020– går det? Kollektivtrafikens omfattning BUSS TOTALT T-BANA SPÅRVÄG tåg.
1 Akureyri-processen  Uppföljning av Akureryri-rapporten ska ske den 1 mars 2006  De nordiska tillsynsmyndigheterna (NordReg) ombedda att redovisa status.
Vägen mot ETT Skaraborgs Sjukhus Redovisning av åtgärdsplaner 12 september 2012 Central administration och stab.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Lärande utvärdering genom följeforskning
Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.
Informationssöknings- processen En lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i centrum Carol Kuhlthau.
Nya Landsbygdsprogrammet
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
Finansiell samordning
Regionalt råd – Hooks Herrgård Stabsuppbyggnad och avveckling.
Hållbart engagemang. Vad ska vi prata om? Ideellt engagemang Hållbart engagemang (övning) KASAM UNFs policy för ett hållbart engagemang.
► Att lära för ett effektivare genomförande Om styrkor och förbättringsmöjligheter i Socialfondens lärande Baserat på Swecos uppdrag från utvärderingen.
Ekonomnätverk sociala investeringar 14 juni 2016
Välkommen!. Sen sommaren 2012 finns en övergripande överenskommelse BUS Gotland för arbetet med barn och unga i behov av särskilt.
Behovsanalys – kalkylerna bakom sociala utfallskontraktet i Norrköping Ekonomnätverk sociala investeringar 14 juni 2016
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Timeline – eHälsa i Jämtlands län
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Kommunstyrelsen har beslutat
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Full kostnadsredovisning vid Stockholms universitet
[Förbättringsprojekt]
FRAMTIDENS SMAKDESTINATIONER Eva heter jag, för er som inte träffat.
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län
Omställningen av hälso- och sjukvården
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
”Vägen In” Projekt i samverkan mellan samtliga sektorer inom SDF Angered.
Verktyget Utmärkelsen….
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader 1 2 Brännpunkt Konsekvenser för staden
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län
SPELPLANEN Implementering Identifierat BEHOV! Välj väg!
Lotsteamet som funktion och dess framtid
Socialtjänstens medverkan i samhällsplanering
Presentationens avskrift:

S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor

Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär att medel reserveras för en längre tidsperiod. Sociala investeringar innefattar flera förvaltningar Sociala investeringar innebär ofta ett annat sätt att betrakta insatserna: långsiktigt och samhällsorienterat

V AD Ä R SKILLNADEN MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH SOCIO - EKONOMISKT PERSPEKTIV ? Investering: Temporär Något som inte brukar göras Försök som innebär risk Socio-ekonomiskt perspektiv En rutin i en ständig omprövning av den vanliga verksamheten Ett inslag i udgetprcessen

O SÄKERHET OM R EDOVISNINGEN ÄR UTKLARAD ? Det är ingen investering i redovisningen Går inte att avskriva Utan en kostnad när den genomförs

M ÅSTE DET FINNAS EN FOND ? Nej, men medel måste reserveras i budgeten för en flerårsperiod

V EM BESLUTAR OM HUR RESERVERADE MEDEL SKALL ANVÄNDAS ? Fördel om det är representanter från flera olika förvaltningar Beslutsorgan direkt under KS en vanlig modell

V ILKA KRITERIER SKALL GÄLLA ? Kriterierna behöver diskuteras brett Beslutas på hög nivå Urvalskriterier: Utanför ordinarie verksamhet Krav på evidens..eller lärande för att vinna evidens Insatserna skall ge större nytta än vad de kostar

S KALL DET FINNAS EN ÅTERBETALNING FRÅN DEN FÖRVALTNING SOM ” TJÄNAR ” PÅ INVESTERINGEN ? Inte nödvändigt, men det stärker tanken bakom sociala investeringar Det kan vara en ”fiktiv” återbetalning – en uppföljning av insatser och ”efterkalkyl”

O M ÅTERBETALNING – HUR LÅNG TID ? Kort tid – 3-5 år – ger trygghet i att det skapas återflöde …men begränsar vilka projekt som kan komma i fråga Lång tid – 5-10 år – svårt att hantera i budgeten Ofta kommer effekterna på längre tid

V EM FÅR SÖKA STÖD FRÅN AVSATTA MEDEL ? Bra om det är flera aktörer i samverkan Egna förvaltningar, men även externa aktörer (civilsamhället)

T IDSBEGRÄNSADE FÖRSÖK ELLER ETT NYTT PERSPEKTIV PÅ DET SOM REDAN PÅGÅR

U PPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning: Görs det som är avsett? Nås de grupper som avsågs? Utvärdering Vilka effekter medför insatserna jämfört med om de inte genomförts? Nödvändigt för ett lärande som ger bättre verksamhet Kontrollgrupp Förutsätter information Registrering

M ÅSTE DET GÖRAS EN SOCIO - EKONOMISK KALKYL ENLIGT I NGVAR N ILSSONS MODELL ? Nej, men modellen ger en referensram för diskussionen En enkel kommunalekonomisk modell kan vara ett alternativ Men en del av tanken med sociala investeringar går förlorad

H UR LÅNGSIKTIGT ÄR DET RIMLIGT ATT RÄKNA ? För beslut om återbetalning – högst 5 år För bedömning av insatsernas ”lönsamhet” – 25 år

H UR HITTAR VI FORMER FÖR SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER ? Förutsätter en gemensam vilja att samverka Två vägar Flera aktörer bidrar till finansieringen av insatser som genomförs av Gemensamt beslutsorgan

Ä R SOCIALA INVESTERINGAR ETT NYTT SÄTT ATT TÄNKA ? Ja Långsiktigt Och i ett samhällsperspektiv

K AN EN ENSKILD KOMMUN BÖRJA PLANERA OCH BESLUTA ” SOCIO - EKONOMISKT ”? Ja men det är svårt I samverkan blir det lättare

H UR SKALL ETT SOCIO - EKONOMISKT PERSPEKTIV FÖRAS IN I BESLUTSPROCESSEN Två strategier: I efterhand – socio-ekonomiskt bokslut I budgeten – socio-ekonomisk analys skall föregå beslut

V AD SKALL SKL GÖRA ? Rapport om sociala investeringar Förslag om hur vi skall jobba vidare Det behövs en samlingspunkt Kompetens i kalkyler m.m. som många kommuner inte själva kan upprätthålla Samla utvärderingar