På tal om källor Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson En studie av lärarstudenters informationsanvändning i examensarbetet Bakgrund: Möten med studenter vid sökhjälp Syfte: Öka kunskapen om lärarstudenters informationsanvändning för att främja bibliotekariers och lärarutbildares undervisning och handledning om informationskällor

Frågeställningar Vilka typer av informationskällor refererar lärarstudenter till i sina examensarbeten och hur stor andel av informationskällorna utgörs av vetenskapliga publikationer? Hur beskriver handledare sina funktioner för lärarstudenternas informationsanvändning i examensarbetet? Hur talar handledare om informationskällors kognitiva auktoritet och användbarhet i lärarstudenters examensarbeten? Informationskällor – här avses huvudsakligen litteratur, dvs skriftliga källor i tryckt eller elektronisk form Varför vetenskapliga publikationer – lärarexamen ”visa förmåga att …relevanta forskningsresultat” s. 29 Informationsanvändning – olika aspekter t.ex. förmåga att granska informationskällor utifrån källkritiska kriterier, välja litteratur som har hög tillförlitlighet ex. McKenzie (2003) s. 17 Kognitiv auktoritet – Mycket lite av det vi vet har vi förstahandskunskap om, därför måste vi lita till andras kunskap. De personer och andra källor vi väljer att lita på är våra kognitiva auktoriteter s. 16.

Undersökning 1: Referensanalys 33 examensarbeten, 2008, kandidatnivå från IPED Kategoriseringsverktyg Vetenskapliga publikationstyper: vetenskaplig bok, avhandling, högskolerapport, konferensrapport, vetenskaplig tidskriftsartikel Resultat Medelvärde 24,3 referenser/uppsats (802 totalt) 61% facklitteratur – mestadels av kurslitteraturkaraktär (forskningsbaserad litteratur) (492) 10% vetenskapliga publikationer (80), varav 0,9% vetenskapliga artiklar (7) 2% källor på annat språk än svenska (18) Referensanalys – en undersökning av vilka publikationer ett visst verk refererar till och görs genom att utgå från en publikations referenslista och kategorisera referenserna Kriterier för vetenskapliga publikationer s. 34-35 10% vetenskapliga publikationer – ska inte tolkas som att studenterna använder lite forskningsbaserad litteratur

Undersökning 2: Intervjuer 6 handledare på lärarutbildningen, IPED Handledarnas funktioner för val av källor och litteratur Ge litteraturtips, hänvisa till biblioteket, vägleda kring urval av källor, handleda kring litteraturens användning Handledarnas bedömningar av källors tillförlitlighet Låg tillförlitlighet – litteratur utan forskningsbasering, Wikipedia Varierande tillförlitlighet – webbkällor, studentuppsatser, förlag, publikationer från regering, myndigheter och fackföreningar, tidningar och tidskrifter Hög tillförlitlighet – doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar, forskningsbaserad litteratur Litteratur på andra språk än svenska – högt värderad men ambivalent hållning Vägleda kring urval av källor – handledaren som källkritiker s. 43 1 uppmana till en allmänt källkritisk hållning – diskutera källkritik, undvika tendentiösa källor 2 avråda från att använda vissa typer av källor – litteratur utan forskningsbasering 3 uppmuntra till att använda vetenskapliga källor Litteratur på andra språk än svenska - Citat s. 53 Diskussion på institutionen om att lägga in litteratur på engelska för att det ska se fint ut – kan skrämma bort studenterna, de är inte vana. Argument för internationell litteratur är att den kan ge vidgade perspektiv, ”internationalisering på hemmaplan”

Diskussion Jämförelse mellan referensanalys och intervjuundersökning Överensstämmelser: forskningsbaserad litteratur, Wikipedia, uppsatser Skillnader: avhandlingar, vetenskapliga artiklar, litteratur på andra språk än svenska Möjliga orsaker till diskrepansen Osäkerhet kring vetenskapliga publikationer, svårt att bedöma relevans Svårt att läsa och förstå Få vetenskapliga tidskrifter på svenska Forskningsbaserad litteratur – vetenskaplig bok: inte samma sak Orsakerna – leder till att de vetenskapliga publikationerna väljs bort till förmån för redan kända källor Relevans – både ämnesmässigt och vad gäller internationell forskning gentemot svenska förhållanden (artiklar)

Förtrogenhet med olika typer av källor Twait (2008) – undersökning av studenters relevanskriterier. Förtrogenhet med en källa på andra plats. Studenters bedömningar av arbetsinsats i förhållande till källors tillförlitlighet. Handledarnas kognitiva auktoritet – särskilt vad gäller bortval av källor. Ökad användning av vetenskapliga publikationer i examensarbetet – ökad användning under hela utbildningen, t.ex. som kurslitteratur eller krav i skriftliga arbeten. Diskussion i examenshandledarkollegiet - ökad tydlighet i handledningspraktiken, anvisningar i studieguide Twait (2008) – 1 ämnesinnehåll, 2 förtrogenhet, 3 trovärdighet Davis (2003) argumenterar för riktlinjer som ett sätt att lära studenterna skilja mellan olika typer av källor och utveckla förmåga att välja ur mångfalden (s. 7) Webbkällor – definition behövs så att studenterna kan bedöma tillförlitlighet utifrån innehåll snarare än form Litteratur på andra språk än svenska – syftet måste diskuteras för ett bra förhållningssätt. Blir engelskspråkig litteratur enbart ett sätt för ambitiösa studenter att få högt betyg sänder det märkliga signaler om litteraturens funktion i ett självständigt arbete. Kurslitteratur – originallitteratur

Vetenskapliga publikationer… … som modell för ett vetenskapligt arbetssätt och för akademiskt skrivande ”Även om det kan vara svårtillgängligt så finns det ju ofta möjlighet att hämta mycket. Jag tror att möjligen att just detta att hitta avhandlingar i anslutning till den egna undersökningen hjälper dom faktiskt mycket. Det hjälper dom också rent metodiskt […] att titta på hur en avhandling är skriven. Och det är dom inte alltid så klara över att det kan vara, att det är en bra väg”. (Handledare E) Vetenskapliga publikationer inte allena saliggörande – man måste använda andra källor också, självklart forskningsbaserad litteratur Studenterna har inte bristande kunskaper om uppsatsens ämnesområde – ”Däremot innebär det att studenterna…. ” s. 9 Vetenskaplighet i lärarutbildningen – att kontinuerligt läsa och använda vetenskapliga publikationer kan bidra till vetenskaplighet

Vetenskapliga publikationer… … som forskningens primärkällor ”Vi diskuterar sekundära och primärkällor, att komma så nära primärkällan som möjligt. Det är en sådan sak som jag brukar ta upp med dem”. (Handledare F) ”Studentlitteratur tar dom ju gärna, men det får inte blir för mycket […]. Och vi vill att dom ska försöka hitta originalkällor så mycket som möjligt”. (Handledare D) Lyngfelt 2009 s. 9 Intervju med examinator – ”bristen på primärkällor är ett återkommande problem och att studenterna tenderar att nöja sig med redan kända sekundärkällor”. Studenterna tror att de genom sekundärkällorna (kurslitteraturen) fått ta del av det väsentliga och är inte motiverade att söka upp primärkällor. Inte bara teoretikers originalverk – studier i original

Vetenskapliga publikationer… … som kunskap att utnyttja ”Och det är synd för där finns ju en hel ocean av kunskap som vi inte använder då om det är 98%. Det är ju sorgligt”. (Handledare C) ”Eftersom dom nu har en viss rädsla för anglosaxisk litteratur, forskningslitteratur, så har jag uppmuntrat dom att söka artiklar. […] en engelskspråkig artikel. Det klarar dom ju ofta”. (Handledare B) med potential för lärarstudenters examensarbeten

Litteratur Davis, Philip M. (2003). Effect of the web on undergraduate citation behavior. portal: Libraries and the Academy, vol. 3, s. 41-51. Forsberg, Eva & Lundgren, Ulf P. (2006). Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen: Tematiska studier. Stockholm: Högskoleverket. Larsson, Ann-Louise (2009). På tal om källor: En studie av lärarstudenters informationsanvändning i examensarbetet Magisteruppsats 2009:68. Borås: Högskolan i Borås/Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap (BHS). Lyngfelt, Anna et al. (2009). Konsten att få "praktiska insikter i vetenskapligt tänkande": En studie om lärarutbildningens examensarbeten. Ingår i Hansson, Birgitta & Lyngfelt, Anna, red. Pedagogiskt arbete i teori och praktik: Om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj. Twait, Michelle (2005). Undergraduate students' source selection criteria: A qualitative study. The Journal of Academic Librarianship, vol. 31, s. 567-573.