Judiska högtider

Judisk tidräkning Den judiska tideräkningen är en tideräkning som numera används i religiösa sammanhang. Tidigare var den mer spridd, och den bygger på både solen och månen. De judiska månaderna räknas från nymåne till nymåne, d.v.s. 29 1/2 dagar.

Judiska veckodagar har inga namn förutom den sjunde dagen som är sabbat. Därför har den ena månaden 29 dagar och nästa 30 dagar. Det betyder att tolv månader blir 354 dagar. För att det judiska året ska stämma överens med solåret, har man räknat ut att man måste sätta till en extra månad sju gånger på nitton år

De judiska månadsnamnen är följande:

Sabbaten Den viktigaste högtiden är den som firas varje lördag, Sabbaten. På den dagen ska ingen arbeta, varken djur eller människor. Det judiska folket var det första folket i världen att få en ledig dag i veckan. Detta skedde redan på 1200 talet f v t, i samband med att Mose fick de tio budorden på berget Sinai.

På sabbaten ska människan vila, läsa och gå i synagogan På sabbaten ska människan vila, läsa och gå i synagogan. Eftersom det alltid varit viktigt att läsa och studera har även den fattigaste jude haft en bokhylla fylld med böcker. Den viktigaste boken jämte Bibeln är Talmud. I Talmud hittar man tankvärda berättelser och tolkningar av regler och lagar.

När en pojke fyller 13 år blir han religiöst myndig Bar mitzva/bat mitzva När en pojke fyller 13 år blir han religiöst myndig och blir ”budets son”, bar mitzva. I en gudstjänst i synagogan får han läsa ett stycke ur Toran och efteråt firas med gåvor och en fest att pojken kan ta ansvar för sina handlingar. Flickorna har en motsvarande ceremoni, hon blir ”budeds dotter”, bat mitzva, vid 12 års ålder.

Gudstjänsten firas i synagogan Den som leder gudstjänsten kallas kantor Den som predikar kallas rabbin Gudstjänsten firas på lördagar

De fem Moseböckerna finns nedskrivna i rullar som står i ett skåp längst fram i synagogan. Rullarna kallas Torarullarna. Tora betyder läran och syftar på innehållet i Moseböckerna

Den sjuarmade ljusstaken är en av judendomens symboler men den finns bara på bild, eftersom den försvann från templet 70 e v t och återfanns aldrig.

Längst fram i synagogan finns torarullarna med de fem Moseböckerna Längst fram i synagogan finns torarullarna med de fem Moseböckerna. Platsen där de förvaras kallas arken.

Rosh Hashana är den första dagen på det judiska nyåret Infaller i september eller oktober. Nyårsdagen handlar om skapelsen och domen.

Judarna ska på denna dag se tillbaka på sina liv och tänka efter om de följt Guds lagar. Genom bön och önskan att bättra sig kan man få Guds förlåtelse.

Vid Rosh Hashana är det brukligt att äta en bit äpple, doppat i honung, för att önska ett "gott", nytt år.

Jom Kipur (försoningsdagen) Den tionde dagen efter Rosh Hashana kallas "Jom Kipur". På denna dag ska man be andra människor om förlåtelse för vad man gjort under året. Och försöka att förlåta dem som gjort en själv något ont.

Jom Kipur är en fastehögtid. Judarna får inte äta från solnedgången på Jom Kipur-kvällen till solnedgången nästa dag.

Sukot (Lövhyddehögtiden) Sukot är en höstfest som firas i september-oktober. Festen handlar om två saker: Vandringen i öknen, då judarna byggde hyddor som skydd mot hettan. Den andra är skörden, som då var mogen.

Förr hade man under skörden inte tid att gå fram och tillbaka till byn där man bodde. Istället gjorde man sig en hydda på fälten och bodde där. De judar som har möjlighet bygger en Suka, annars ska det finnas en stor Suka invid synagogan som många får plats i.

Tempelinvigningsfesten (December)

Chanuka-festen infaller i december månad. Det är en historisk fest, som firas till minnet av att den judiska armén lyckades besegra syrierna för mer än 2000 år sedan Och återerövra Jerusalem och templet.

Under Chanuka tänder man ett ljus i Chanukastaken varje kväll. Chanukastaken är en åttaarmad ljusstake som har plats för ett nionde ljus, som kallas tjänaren. Med detta tänder man de övriga ljusen

Chanuka är ljusets fest Chanuka är ljusets fest. Man spelar spel, sjunger och ger varandra små gåvor

Purim Purim är en glad högtid som firas en månad före Pesach till åminnelse av den judiska drottningen Ester i forna Persien. I Persien fanns det en man som hette Haman. Haman ville att alla judar i landet skulle avrättas, men drottning Ester gick till sin make kungen och övertygade honom att döda Haman istället, och räddade sitt folk på så sätt.

Dagen före festen är fastedag Dagen före festen är fastedag. Man brukar baka särskilda trekantiga kakor och barnen skaffar sig skallror. Under purimgudsjänsten läser man ur Esters bok i synagogan. Varje gång Haman nämns, skakar barnen sina skallror och för oväsen så att man inte hör namnet Haman.

Pesach (påskhögtiden) Denna högtid infaller i slutet av mars eller början av april. Pesachfesten varar åtta dagar. De två första kvällarna samlas familj och vänner till en särskild måltid. Under måltiden läser och sjunger man ur en bok som heter Haggada. Det yngsta av de närvarande barnen ställer frågor och det är fadern som ger svaret som står i Haggadan.

Under Pesach äter man bara ojäst bröd som kallas Matsa. Detta är ett minne från slaveriet i Egypten, då judarna lämnade sina hem så hastigt att brödet inte hann jäsa. Man äter också en blandning av äpple, mandel, russin, kanel och vin.

Shavout firas sju veckor efter Pesach någon gång i maj-juni. Då firar judarna att Moses fick lagens tavlor på Sinai berg. I gamla tider brukade judarna så korn vid Pesach (påsktiden), och efter sju veckor vid Shavout var säden färdig att skördas.

.