Vårt värdefulla vatten - en tillgång eller en belastning? Johanna Lindgren och Peter Sörngård Svenskt Vatten Presentation av oss Johanna och Peter Branschorg Svenskt Vatten Hur många dricker vatten varje dag? Hur mycket? Vad kostar vattnet?

Vårt värdefulla vatten en tillgång eller en belastning? Vilken är den kommunala nyttan av vatten? Är rent vatten en självklarhet? Vad kan jag som kommunpolitiker göra? - Vattenförvaltning som möjlighet - Teknik löser allt!? - Organisation och samverkan

Världens viktigaste livsmedel Dricksvatten Världens viktigaste livsmedel Välfärd för 3 öre per liter! Varje dag produceras och distribueras säkert dricksvatten hem till åtta miljoner konsumenter från vattenverken i Sverige. Till en snittkostnad av endast tre (3) öre per liter, och då ingår även reningen av det använda dricksvattnet i avloppsreningsverket. En fungerande dricksvattenförsöjrning är en förutsättning för ett fungerande samhälle, skolor, vård, näringsliv, industri, jordbruk mm. Vi använder ung 200 l per pers och dygn i Sverige och ca 10 l av dessa som livsmedel till dryck och mat. Kommunerna ser till att dricksvattenproduktionen och distributionen fungerar bra i vårt land. Det finns ungefär 1750 vattenverk i Sverige av varierande storlek. Häften av dem är grundvattenverk och hälften ytvattenverk (då vattnet tas från en sjö eller ett vattendrag). Eftersom de stora städerna har ytvattnet som råvara får hela tre fjärdedelar av svenskarna sitt dricksvatten från en ytvattentäkt. Ledningsnätet som transporterar vattnet till - och sedan från - konsumenterna är så långt att det räcker drygt fyra varv runt ekvatorn. Allmän välfärd innebär att alla i samhället garanteras en viss nivå av grundläggande välfärdstjänster som skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning. I Sverige har vi god tillgång till vatten men vi har inte en oändlig tillgång till rent vatten. Tillgång till vatten betyder mycket för en kommun- inte bara näringsliv utan även för rekreation, fiske, expolatering, sjönära boende

Vet du om: Ert dricksvatten har tillräcklig rening? Ni har en långsiktig VA-planering och underlag för investeringar och avgifter? Dricksvattnet har ett modernt vattenskydd fastställt? Ni har den kompetens som behövs? Taxorna är tillräckliga och riktiga?

Vattnets värde Östersund 27 000 människor sjuka Samhällskostnad: 220 Mkr Nolbys vattentäkt ca 900 miljoner kr (ca 12 000 invånare) Växjö ny vattentäkt ca 450 miljoner kr (3 kommuner ca 75 000 invånare) FOI utvärdering Ö-sund Vattenkokning i 3,5 månader Sjukvård => 7 000 kr per vårddag 1 frånvarodag => 2000 kr i produktionsbortfall Betalningsviljan för att slippa obehga av denna typ 500 kr per dag, jämf 400 kr i mån 6 kr per dag för dricksvatten 4000 smittade på 10 000 inv till 2038 Nettonuvärdeskvot på 1,04 = nyttan överstiger kostnaden med 104%

Rent vatten – inte självklart idag 50 % av landets sjöar och vattendrag klarar inte kvaliteten Bara 50% av dricksvattentäkterna är skyddade 20% av vattenverken har återkommande kvalitetsproblem (SLV) I 1/3 av grundvattentäkterna uppmäts bekämpningsmedelsrester Sverige - ett av världens vattenrikaste länder - har förstört kvaliteten på 50 % av sin vattentillgångar. Problemen med övergödning är relaterat till odlingsbygd och befolkningstäta områden. Södra Sverige mest påverkat. Kemikalier är relaterat till både industri och hushåll och hushållens andel ökar. Problemen förekommer i hela landet. Fysisk påverkan sker genom exempelvis vattenkraft, dammar, hamnar, pirer etc. Vattenflöden påverkas, näringsämnen lakas ut, flora och fauna förändras, vandringshinder för vattenlevande djur. Förekommer överallt men vanligast i norra Sverige Hushållen ökar sin konsumtion. Vi köper varorna från andra länder där fabrikerna numera ligger, exempelvis mat, kläder och IT. Med importen följer kemiska ämnen varav flera är skadliga. silver: giftig för vattenlevande organismer, skapar multiresistenta bakterier. Finns i kläder och teknisk utrustning. triclosan: som silver. Finns i exempelvis tandkräm och rengöringsmedel. läkemedel som östradiol (p-piller) och diklofenac (värkmedicin): påverkar fortplantning hos djur - fiskar och groddjur blir tvåkönade. Diklofenac bryts inte ner, bioaccumuleras och påverkar inre organ. bekämpningsmedel tungmetaller, exempelvis kadmium via matimport. 50 % av våra livsmedel importeras. ”Var femte dricksvattenanläggning hade återkommande problem med kvaliteten på dricksvattnet, ändå ledde det sällan till särskilda åtgärder från kontrollmyndigheterna”

Rent vatten – inte självklart imorgon klimatförändringar avlopp jordbruk exploatering kompetensbrist och taxesättning Klimatförändringar: kraftiga regn med höga flöden ökad tillväxt av mikroorganismer Avlopp: utsläpp av fosfor, kväve, kemikalier och mikroorganismer (dricksvattenhot i ett klimatperspektiv) förbättringar i ARV och på ledningsnät men också kommunalt aktivt uppströmsarbete med att mota kemikalier vid källan. SvV tar sin del övervakning av mikroorganismer behöver byggas ut, idag har vi ingen eller otillräcklig koll Jordbruk: dominerande orsak till övergödningen. Minska läckage, fortsätta anpassa tillförsel av näringsämnen för att minska bidraget. förhindra att bekämpningsmedel hamnar i vatten varsam med strandnära bete, särskilt vid ytvattentäkter – näringsämnen, mikroorganismer, läkemedel Exploatering: vägar, parkeringar och industriområden förändrar dagvattenflöden och dagvattnet drar med sig föroreningar (vägsalt, olja, tungmetaller). Kompetensbrist: ett av branschens största problem. Utbildningssystemet har länge sackat efter. Hårdare konkurrens om färre VA-ingenjörer. Löner, karriär- och fortbildningsmöjligheter behöver mötas med organisationsförändringar och samverkan. Otillräcklig kompetens = högre kostnader än nödvändigt och felaktiga taxor. felaktiga (oftast för låga) taxor som konkurrensmedel ger ingen konkurrensfördel – bara kostnadsberg för nästa generation. Vatten redan oerhört billigt – 1 KVTUB / dag.

Årliga kostnader ökar Förnyelse ledningsnät * förnyelsetakt idag 0,5 %/år (förnyelsetakten motsvarar en livslängd på 200 år) * hållbar förnyelsetakt 1,2 %/år 1500Mkr/år? (vid antagande byte av åldersskäl efter 80 år) Prio att ta fram en långsiktig förnyelsestrategi Klimat Mer intensiva regn, risk för ändrade regnmönster, höjda nivåer i vattendrag och hav * vattenverk 120 Mkr/år * avloppsledningar 600 Mkr/år (för allmänna ledningar) * vi står inför enorma utmaningar – och det är väldigt olika förutsättningar mellan kommuner. En prioriterad uppgift att undersöka hur besvärligt det kan bli i den egna kommunen. * kostnader för avloppsreningsverken tillkommer : 200 Mkr/år antas – Beror på utsläppskrav. Vattenförvaltningen * övergödning 140-1000 Mkr/år * nya kemiska ämnen som ev. behöver renas i ARV? 1 500-10 000 Mkr/år Baltic Sea Action Plan (BSAP) * avloppsreningsverk 200-800 Mkr/år * ett branschvist avgiftssystem för reningsverken för utsläpp av kväve och fosfor håller ned kostnaderna jämfört med generella föreskrifter och andra fyrkantiga krav * VA i omvandlingsområden – stora kostnader Uppströmsarbete * alla ombord på tåget med uppströmsarbete 10-100 Mkr/år ? Hygienisering * ny slamförordning 2012/2013? > 160 Mkr/år Förbränning + Utvinning av fosfor 660-1600 Mkr/år?

VA-taxor behöver höjas påverkan på genomsnittlig VA-taxa (%) år 2035 år 2060 mest gynnsamt alternativ + 60 % +140 % dyrast alternativ + 130 % + 210 %

Vad kan jag som kommunpolitiker göra? Klimatförändringar Kompetensbrist Avlopp Krisberedskap Vattenskyddsområde Taxenivå Dagvatten Förorenat dricksvatten De allra flesta beslut för ett långsiktigt rent vatten tas i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige. Det gäller ex taxor, detaljplaner, översiktplaner, fastställande av vattenskyddsområden, tillstånd för olika verksamheter,

Vattenförvaltning - en möjlighet kartlägga klassificera vatten miljö-kvalitets-norm åtgärds-program åtgärds-arbete följa upp och övervaka Vattenförvaltningen bygger på EU:s ramdirektiv för vatten Tar ett helhetsgrepp, skapar en struktur, ger möjligheter Använd arbetssättet som verktyg. Utgå från vattnet som en utvecklingsmöjlighet. Då kommer lagresultatet på köpet. Ha en långsiktig och förankrad vatten- och VA-planering i botten. Underlag för samverkan och planerade åtgärder och kostnadshantering i sexårscykler. Samspel med ÖP. Samverka inom kommunen och mellan kommunerna i avrinningsområdet.

Skydda vattentillgångarna Vattenskyddsområden, med relevanta föreskrifter, ska fastställas för alla vattentäkter Vattenförsörjning i VA-plan, underlag till ÖP Det finns flera sätt att skydda vattentäkter. Tänket är Water Safety Plans, från täkt till tappkran. Alla vattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden till 2012. Så är inte fallet- se nästa bild. Allmänna råd från NV 2003 samt 2010 är mycket bra handböcker för att jobba med VSKO. Problemet är ofta konflikter i motstående intresse

Vattenskyddsprocessen Processen att skydda mark och vatten genom att fastställa ett vattenskyddsområde är lång och måste förankras politiskt och bland sakägarna. Tekniska underlag på zoner och föreskrifter arbetas fram utifrån områdets sårbarhet (geologi, rinntider) och risker. Ansökan till Länsstyrelsen / Kommunfullmäktige

Säkra vattenberedningen Känn ditt råvatten Känn ditt vattenverk Arbeta förebyggande Enligt dricksvattenföreskriften ska dricksvattnet hos konsument vara ” hälsosamt och rent”. Det finns inget universalmedel för att säkerställa ett ”hälsosamt och rent dricksvatten” enligt föreskrifterna utan kommunerna måste själva arbeta med riskanalyser och förebygga risker. För att klara vatt rena paraister som i Östersund och Skellefteå krävs flera reningssteg. I Östersund blev lösningen att installera UV-ljus. Acceptabel risk. Eftersom reningen inte är given i föreskifterna måste kommunerna själva se till att de har marginal för oväntades situationer och bygga rening för ett risktagande som är acceptabelt. Enligt WHO ska max 1 per 10 000 och år behöva bli sjuk av dricksvattnet. De verktyg som finns kräver relativt hög kompetens i kommunerna. Föreutsättningarna och kunskapsläget i kommunerna är väldigt olika och generellt har de större kommunerna arbetat med analys av råvattnet och vilket gör att behovet av konkreta föreskrifter och vägledningar är stort. Livsmedelsverket har nu sagt att de kommer att konkretisera vägledningen och utöka stödet till de lokala tillsynsmyndigheterna.

1 + 1 = 3 Organisatoriska lösningar Åsa Karlsson KS Ordförande Munkedal

När behövs allmänt VA? Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. Utvidgning och inskränkning av VO är beslut i KF. Likaså taxa och ABVA = allmänna bestämmelser VO bestäms för varje tjänst, dvs dricksvatten, spillvatten och dagvatten för fastighet och gata. Om behovet kan lösas på bättre sätt behövs inte allmänt VA. Större sammanhang = 20 fastigheter men kan vara färre om miljöskäl (ex 8 fa)

Hur bestäms taxan? Avgifterna (dvs det totala avgiftsuttaget) får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader (dvs totala kostnader) som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen. Avgifter bestäms som anläggningsavgifter och brukningsavgifter Avgifterna fördelas på avgiftsskyldiga utifrån vad som är skäligt och rättvist. Självkostnadsprincipen Skäligt och rättvist- använd parametrarna i taxan ex Ex fasta och rörliga avgifter Vattentjänstlagen anger avgiftsuttaget som en maxgräns (=totala kostnaden) Skattefinansiering är således juridiskt möjligt Skattefinansiering av kostnader som bokförs på VA är dock alltmer ovanligt. Däremot kan det ofta finnas ”dold” skattefinansiering

Ta reda på om: Ert dricksvatten har tillräcklig rening? Ni har en långsiktig VA-planering och underlag för investeringar och avgifter? Dricksvattnet har ett vattenskydd fastställt? Ni har den kompetens som behövs? Är taxorna tillräckliga och riktiga?

Tack för att ni lyssnat!

Säkert dricksvatten- en kommunal angelägenhet VA-avgifterna måste anpassas till behovet av att göra nödvändiga riskanalyser, VA-planer och investeringar i vattenverk och ledningsnät Viktiga vattenförekomster måste skyddas i fastställda vattenskyddsområden och i översiktsplaner Det krävs kompetent personal för att klara lagstiftningens krav på ett hälsosamt och rent dricksvatten => Samverka!!!

Klimatsäkrat dricksvatten Det är viktigt att analysera lokala sårbarheter för varje vattenförsörjningssystem Skydda vattentäkter mot ökande risker för både kemiska och mikrobiologiska föroreningar Där behov finns, öka den mikrobiologiska säkerheten vid beredning av dricksvatten i vattenverken Vidta åtgärder för att klara de förändringar som uppstår i råvattnets kemiska/biologiska kvalitet och temperatur. I främst sydöstra Sverige måste åtgärder göras för att hantera en minskad vattentillgång Distributionssystemet kan utsättas för större påfrestningar. Inom vissa områden ökar till exempel ras- och skredrisker på vattenledningsnätet.

Klimatsäkrat dricksvatten En ökad beredskap att hantera störningar på grund av extremväder eller andra effekter av klimatförändringar som kan påverka både vattentäkter, vattenverk eller distributionsanläggningar. Uppföljande studier och forskning om klimatförändringarnas påverkan på svensk vattenförsörjning och kostnadseffektiv anpassning. Utbildnings- och informationsinsatser om klimatförändringarnas betydelse för vattenförsörjning.

Aktörer och ansvar från täkt till kran Konsument Vattenverk VA-installation Sjöar & vattendrag Grundvatten Distributions- anläggning NATURVÅRDS-VERKET LIVSMEDELSVERKET LIVSMEDELS-VERKET BOVERKET Miljödepartementet Landsbygdsdepartementet LIVSMEDELSVERKET BOVERKET SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Socialdepartementet SOCIALSTYRELSEN Socialdepartementet Näringsdepartementet Varför behövs det nationell samordning av dricksvattenfrågor? En enkel översikt – aktörsstrukturen är under omvandling: Olika myndigheter – skilda ansvar – sorterar under flertalet departement. Här behövs samordning på RK-nivå. Naturvårdsverket – snart landar detta på nya Havs- och vattenmyndigheten – ansvarar för föreskrifter, allmänna råd och vägledningar för förvaltningen av sjöar och vattendrag, och de fem vattenmyndigheterna har det övergripande ansvaret att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. Sveriges geologiska undersökningar, SGU, är den myndighet som ansvarar för frågor som rör berg, jord och grundvatten. SGU har ett särskilt ansvar för det nationella miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Regler som rör skydd av vattentäkter finns i miljöbalken. Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter reglerar hanteringen av dricksvatten från att råvattnet pumpas in i vattenverket. I föreskrifterna finns bland annat krav på dricksvattenberedningen och hur distributionsanläggningen ska underhållas och skötas. Det finns också kvalitetskrav i form av gränsvärden för det dricksvatten som lämnar vattenverket (utgående dricksvatten). Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning av mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor. Boverkets byggregler, BBR avsnitt 6, innehåller föreskrifter och allmänna råd om de krav som ställs på VA-installationerna för dricksvatten i byggnader. Dricksvattnet som tappas ur kranen hos konsumenten ska uppfylla kvalitetskraven, det vill säga de gränsvärden, som anges i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Socialstyrelsen har ansvar för att ge ut allmänna råd och rekommendationer för hantering av enskild vattenförsörjning. Ett i stort oreglerat område med mycket ansvar ålagd den enskilda brunnsägaren. Kommunerna ansvarar för den oftast storskaliga produktionen och distributionen av kommunalt, så kallat allmänt dricksvatten. I en del kommuner är drift och underhåll av vattenverk och distributionsanläggningar, alltså ledningsnät, utlagda på entreprenad. Länsstyrelserna har ansvar att på regional nivå stödja kommunerna. Länsstyrelsen har också till uppgift att kontrollera hur kommunerna utför sin kontroll. LAGSTIFTNING 1998 antogs ett nytt dricksvattendirektiv, som ersatte ett äldre från 1980. Syftet med direktivet är att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent, samt att skydda människors hälsa från föroreningar (Europaparlamentet & Rådet, 1998). Dricksvattendirektivet gäller parallellt med ramdirektivet för vatten. Implementeringen av dricksvattendirektivet har i Sverige bland annat skett genom ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Sommaren 2000 antogs EUs förslag till ramdirektiv för vatten - Vattenarbetet sker utifrån varje större vattendrags avrinningsområde och samordnas till gemensamma avrinningsdistrikt. Inom dessa distrikt har åtgärdsprogram upprättats för att uppnå god vattenstatus av alla vattenförekomster till 2015. Av Miljöbalkens portalparagraf (1 kap 1§) framgår att balkens syfte är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta berör i högsta grad mark- och vattenresurser lämpliga för dricksvattenförsörjning. Vidare påtalas i 3 kap MB de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunen. I planen ska de kommunala intentionerna om mark- och vattenanvändningen vara uttryckta och motiverade och konsekvenserna av planens genomförande ska tydligt kunna utläsas. I översiktsplaneringen bör även mellankommunala frågor behandlas samt att intentionerna enligt de nationella miljökvalitetsmålen och Agenda 21 beaktas. I översiktsplanen bör anges viktiga mark- och vattenresurser samt hur dessa kan användas, skyddas och bevaras för nuvarande och kommande generationers behov. Vattentjänstlagen - syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Lagen beskriver kommuners skyldigheter på området, rättsförhållanden, drift, inlösen, användning, VA-avgifternas storlek, betalning, skadestånd, redovisning m.m. Vattentjänstlagen reglerar även förhållandet mellan huvudmannen för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen och ägare av fastighet inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp. LÄNSSTYRELSER (21), KOMMUNER (290) OCH VATTENMYNDIGHETER (5) Översvämningsdirektivet Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Dricksvattendirektivet 98/83/EG Vattentjänstlagen VFF Livsmedelslagstiftning Miljöbalken Plan- och Bygglagen/ BBR Miljöbalken

Svenskt Vattens ”Nollmätning” via Novus Opinion Mer eller mindre allvarliga situationer kan drabba en kommun. Om de i framtiden skulle inträffa, hur allvarliga är följande situationer? Förorenat vatten 84% Skolan dräneras på lärare 43% Korruptionsavslöjande 39% Av de ovanstående frågorna kan man se att riskerna uppfattas som högst påtagliga. Kvinnorna (89%) tycker bakterier i kranvattnet är mycket allvarligt i högre grad än männen (80%).

Hållbar dagvattenhantering - ett sätt att möta klimatutmaningen ”De områden som väljas för bebyggelse böra först och främst ligga så högt, att marken icke kan tänkas komma att översvämmas. Mot denna självklara regel felas icke så sällan.” (Alfred Jerdén, 1927) Samhällenas avvattning ”kläms från två håll” Mer intensiva regn och ändrade regnmönster Stigande nivåer i sjöar, hav och vattendrag Alfred Jerdén, född 14 april 1886 i Järns församling, Älvsborgs län, död 18 januari 1974 i Malmö S:t Johannes församling, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör. Efter studentexamen i Vänersborg 1906 avlade Jerdén avgångsexamen från Kungliga Tekniska högskolans i Stockholm avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst 1910 och företog studieresor i Europa och USA. Jerdén var ingenjör i AB Vattenbyggnadsbyrån 1910–12, rörnätsingenjör vid Malmö stads vatten- och avloppsverk 1912–21 och vattenverkschef i Malmö 1921–51. Han var redaktör för Svenska kommunaltekniska föreningens statistiska uppgifter 1922–35 och vice ordförande i denna förening från 1940. Han var även tjänstegrenschef för tekniska tjänsten i Malmö, medarbetare i Svensk uppslagsbok samt svensk delegat vid Nationernas Förbunds studiebesök i Storbritannien 1926.

Tre steg att greppa situationen: Utarbeta en dagvattenstrategi, väl förankrad och fastställd av kommunfullmäktige Tillämpa hållbar dagvattenhantering i samband med all stadsplanering Genomför sårbarhetsutredning för att identifiera utsatta områden och åtgärdsmöjligheter

Sverige- ett vatten av världsklass eller..? 1 kokningsrekommendation i veckan i snitt Andra risker som kan resultera i inget vatten alls ex stora ledningsbrott eller förorening i vattentäkt ”Var femte dricksvattenanläggning hade återkommande problem med kvaliteten på dricksvattnet, ändå ledde det sällan till särskilda åtgärder från kontrollmyndigheterna”

Sverige- ett vatten av världsklass eller..? Bara hälften av landets vattentäkter är skyddade genom ett fastställt vattenskyddsområde 1/3 av Sveriges grundvattentäkter är förorenade av bekämpningsmedel : resultat av föroreningar från jordbruket Vattentäkter som behövs för dricksvattenproduktion måste skyddas i generationsperspektivet!