Rättighets- kontraktsetik Elin Palm Filosofienheten KTH

Rättighets- och kontraktsetik Rättighetsetik – förklarar vilka rättigheterna människor har och i kraft av vad. Kontraktsbaserad etik – förklarar frihetsbegränsningar - varför människor underordnar sig auktoritet/makt och under vilka villkor stater kan vara moraliskt berättigade.

Rättigheter Vem har rättigheter? - Alla människor? - Djur? Vilka är rättigheterna? FNs deklaration = sk. Simple rights Att fritt förfoga över den egna kroppen, talanger, kunskaper, färdigheter?

John Locke (1632-1704) Two Treatises of Government Locke utreder systematiskt varför; människan behöver frihet, äganderätt är en naturlig rättighet, statens enda uppgift är att skydda vår frihet och att staten är illegitim om den inte gör det.

John Locke Utgångspunkt: Människans grundläggande skyldighet och rättighet är att utnyttja sin potential – sitt förnuft – till att leva sitt liv så väl som möjligt. Personlig utveckling förutsätter frihet. Ingen får hindra eller tvinga - vi är inte "gjorda för varandras bruk". Förklarar hur ägande uppkommer: blandargumentet

Locke om naturtillståndet ”A state of perfect freedom to order their actions and dispose of their possessions and persons as they think fit, within the bounds of the law of nature, without asking leave or dependency upon the will of any other man”. Naturrättsliga begränsningar – ingen får inkräkta på en annan persons hälsa, frihet, egendom.

Robert Nozick 1938 – 2002 Anarchy, State and Utopia – från anarki till frivillig sammanslutning. Endast en minimal stat, nattväktarstat är berättigad. Utgår från Lockes naturrättssyn Vi äger oss själva och vad vi producerar. Ofrivillig omfördelning av egendom kan inte berättigas.

Rättigheter Den enes positiva rättigheter ger den andre skyldigheter Den enes negativa rättigheter ger den andre skyldighet att inte försvåra den rättighetsinnehavarens handlingar. Fri- och rättigheter sträcker sig endast så långt att de inkräktar på någon annans fri- och rättigheter.

Positiva och negativa rättigheter -Positiva rättigheter: - rättighet till X för att Y. Negativa: frihet från. vi har rätt att göra som vi vill, andra skall avstå från att hindra/påverka oss. T ex yttrandefrihet. Har vi både positiva och negativa rättigheter?

Kontraktsetik - grundläggande idéer Locke, Hobbes, Rawls, Nozick Ursprungssituationen – socialt vakuum - total frihet Frivillig frihetsbegränsning – samtycke. Samhällsfördrag mellan fria & jämlika individer Förklarar varför fria & rationella individer underkastar sig makt

Vad betyder rättvisa? Några människor ska dela på en tårta: Om tårtan ska delas jämlikt, vilken är då den procedur — om någon — som ger detta resultat?

Lösningen är: att en person får dela tårtan medveten om att hon kommer att få ta den sista biten, medan de övriga tillåts välja före henne. Hon kommer därmed att dela tårtan i lika stora bitar eftersom hon därigenom försäkrar sig om att få en så stor bit som möjligt.

Vad gör tårtexemplet till en rättvis fördelning? Tårtdelningen är ett exempel på en procedur som ger ett rättvist resultat. Proceduren bygger på ett på förhand utstavat kriterium som är oberoende av proceduren. Rättvisa har vi med avseende på procedurer. Alla skall ha samma chanser. På så sätt respekteras individer som fria & rationella.

Från prinsesstårtan till en betydligt större & mer svårdelad tårta… För att identifiera det kriterium som kan ligga till grund för det större fördelningsprojektet att åstadkomma ett rättvist samhälle ska vi ge oss i kast med ett rollspel regisserat av John Rawls. Vi skall enas om grundprinciper för det framtida samhället! Avgörbarhet Korrektiv

Uppgift: Att gemensamt dra upp riktlinjerna för det framtida samhället och välja vilken typ av samhälle vi vill förbinda oss att leva i. Vi saknar kunskap om vår: Sociala position, klasstillhörighet talang/anlag, hälsa, handikapp, hudfärg, kön…. Vi har: grundläggande kunskaper om hur ett demokratiskt samhälle är strukturerat och om mänskliga behov

Givet dessa omständigheter - vad skulle vi enas om? Vilken typ av samhälle skulle vi enas om? Vilka principer skulle ligga till grund för samhället? I ursprungssituationen har individerna enligt Rawls i huvudsak att välja mellan tre strategier;

Tre möjliga beslutsstrategier maximax maximera förväntat värde maximin Rawls anser att normalt riskaverta (riskobenägna) människor inte kommer att välja en så riskfylld strategi som maximering av förväntat utfall. 3. Maximin – man skulle satsa på att göra den sämsta positionen så bra som möjligt. Sämst ställda --- med avseende på primära sociala nyttigheter. Inte ett rent ekonomiskt mått (skall se senare).

Gör Rawls oss okunniga om moraliskt relevanta faktorer? Bör vi vara mer eller mindre okunniga? Bör vi t ex känna till vår riskaversion? Vår uppfattning om det goda? Eller finns det goda skäl för att inte känna till dessa faktorer?

- den enskilde individen och välfärdsstaten John Rawls (1921-2002) ”En teori om rättvisa” 1971 - vad rättvisa bör betyda argumenterar för ett samhällssystem byggt på en socialliberal balans mellan - den enskilde individen och välfärdsstaten - jämlikhet och individuella rättigheter.

Mål: extrahera principer som kan reglera samhällets basstruktur dels säkra individuella fri & rättigheter, dels säkra social rättvisa. Principerna måste vara sådana att fria & jämlika medborgare kan resonera sig fram till dem, inse deras rimlighet och acceptera dem som bindande – nödvändigt med avseende på 1) autonomi och 2) stabilitet över tid. Jämlika med avseende på frihet Alla skall ha samma möjligheter till självförverkligande Det underliggande idealet är respekten för AUTONOMI. Arv från I. Kant. RAWLS JOBBAR - I LIKHET MED KLASSISKA KONTRAKTSTEORETIKER - MED EN CENTRAL ASPEKT - ATT FRIA & RATIONELLA INDIVIDER SAMTYCKER TILL ETT SAMHÄLLSFÖRDRAG. Klassiker: Hobbes, Locke, Rousseau, Kant Kontraktsteorins renässans – under vilka omständigheter har fria & rationella individer skäl att acceptera att underställa sig en auktoritet och vilken typ av stat skulle de rimligen ge sitt berättigande? Kant utvecklade tanken på lika rättigheter Rawls bygger vidare på Kant, till skillnad från tidigare liberaler ”har inte” Rawls kontraktsparter egendom Typiska element: urtillstånd, fördrag mellan fria, jämlika individer, val och legitimering av statsmakt.

Kant 1724 - 1804 Människosyn - aldrig behandla människor som medel utan som mål i sig Två kvaliteter hos individen – förnuftig & rationell. Återspeglas i Kants: a) hypotetiska imperativ - människan rationell – inser vilka medel som bäst leder till ett visst mål b) kategoriska imperativ - handla efter en maxim som man också kan vilja se som allmän lag, frågar inte efter vilka konsekvenser en handling kan få obetingat gott – människovärdet Behovet av frihet å ena sidan och ett gott liv å den andra motsvarar en dubbel förmåga hos människan, nämligen att vara såväl förnuftig (reasonable) som rationell (rational). Människan kan identifiera det goda Kan ge sin egen lag – auto nomos Gott för andra än bara för henne själv, resonabel… ålägger sig och sin rationalitet vissa begränsningar – denna syn återfinns hos Rawls

tankeexperiment ursprungspositionen - den procedur som leder till det optimala samhällsfördraget. US & slöjan ger oss ett test för att kunna bedöma samhällets ”rättvisestatus” liksom våra intuitioner om rättvisa teorin har stöd inifrån i det att alla inser dess rimlighet… Rawls målar upp ett socialt kontrakt, ger oss ett intellektuellt verktyg för att extrahera rättviseprinciper som alla skulle kunna enas om, som alla skulle kunna erkänna som legitima Hjälper oss att pröva våra moraliska intuitioner om rättvisa – nå reflektivt ekvilibrium - vi har intuitioner osm måste prövas kontinuerligt Tankeredskapen ”ursprungssituationen” & ”slöjan av okunnighet” möjliggör att vi ställer oss utanför det existerande samhället för att nå fram till vad som skall krävas för rättvisa iom att Rawls förser KP i US med vissa kunskapsmässiga begränsningar (ställer dem bak slöjan) med avseende på klass, kön, ras etc och befriar dem från värderingar och ideal som kan tänkas färga deras val av principer och riskera att göra dem partiska - så kommer ett objektiv beslut att fattas. Samma beslut skulle nåtts av varje rationell individ ställd inför samma uppgift Omständigheterna får inte påverka i den utsträckning de gör i det vardagliga därför att det innebär en godtycklighet. Därför ska basstrukturen arrangeras så att individer kompenseras för denna naturliga orättvisa (krtik – ser dock enbart till primära sociala nyttigheter när han bedömer vem som är worst off och inte till naturliga sådana.

Kontraktets betydelse Samhället vilar alltså på ett fördrag mellan sina olika medlemmar. Både för Kant och för Rawls ger läran om samhällskontraktet svaret på frågan — ställd här och nu — varför människor är villiga att böja sig för lagar och förordningar för att leva i ett samhälle. Legitimitet Ett frivilligt ingånget avtal mellan fria och rationella individer Det är förnuftsmässigt baserat – finns goda skäl att ingå Kontraktsteorier säger något om hur samhället BÖR vara beskaffat

2 centrala rättviseprinciper Varje person ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grund-läggande friheter som är förenligt med motsvarande system av friheter för alla (frihetsprincipen). Ojämlikheter kan accepteras: omm de är till största möjliga fördel för de sämst ställda (differensprincipen) om de knyts till ställningar & positioner som alla på rimligt sätt kan konkurrera om (principen om lika chanser) Rawls når en tvådelad princip för att reglera fördelningen av primära nyttigheter: friheter, yrkesmöjligheter och inkomster. 1.an är i princip dagens demokratiska styrelseskick och i enlighet med kontraktstraditionen: var och en ska ha vissa grundläggande rättigheter: rätt att rösta, rätt att ställa upp som kandidat i val, yttrande-, mötes- och religionsfrihet samt rätten att äga personliga tillhörigheter och att inte bli godtyckligt arresterad 2. Den andra princip som deltagarna i ursprungssituationen, enligt Rawls, kommer att enas om, handlar om hur samhällets resurser ska vara fördelade KOMPLEX I UTGÅNGSPUNKTEN – en enkel version här. Det centrala är att ekonomisk ojämlikhet är ok omm största möjliga nytta för de sämst ställda. I praktisk tillämpning betyder detta t ex att man inte kan motivera höga löner för företagsledare med att dessa då kommer att arbeta hårdare så att BNP ökar. Enligt Rawls måste den som förespråkar en sådan ojämlikhet visa mer än detta. Han måste visa att fördelningsmekanismerna i samhället är sådana att de sämst ställda i samhället då får det bättre än vid en mera jämlik lönesättning. Denna uppfattning står i tydlig kontrast till en utilitaristisk syn på ojämlikhet, enligt vilken tillräckligt stora fördelar (lycka, preferenstillfredsställelse etc.) för de bättre ställda alltid kan kompensera nackdelar för de sämst ställda

Lexikal ordning 1.a prioritetsregeln: Frihetsprincipen är överordnad ojämlikhetsprincipen i den meningen att friheterna inte får begränsas i syfte att uppnå sociala och ekonomiska förbättringar. 2.a prioritetsregeln: Principen om lika chanser är överordnad differensprincipen i den meningen att konkurrensvillkoren inte får begränsas för att uppnå förbättringar för de sämst ställda.

Det bästa systemet är det som bäst lever upp till kravet på en rättvis fördelning, alltså en fördelning där skillnader på tillgångar inte är större än den gynnar alla och där var och en har likartade livs- och karriärmöjligheter.

Summering Ett riktighetskriterium - kan dra upp riktlinjerna och fastställa villkor som kan anses vara moraliskt försvarbara i termer av rättvisa Och – ett korrektiv för det rådande samhället Invändningar: hypotetiskt. Tar inte hänsyn till olika preferenser