Bedömning i yrkeskunnande

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Seminarieboken Kapitel 4 – Metodmedvetenhet
Gymnasiearbetet Mål för gymnasiearbetet
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
Eleven skall . *  kunna redogöra för viktiga faktorer i den tekniska utvecklingen, både förr och nu, och ange några tänkbara drivkrafter bakom denna,
Kartläggning av lärande på arbetsplats
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Modersmålsenheten 28 oktober 2013
Den gula tråden Emil Tyberg Adjunkt i engelska.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
PROJEKTARBETE Nationell kursplan 100 gymnasiepoäng
Mål och betygskriterier
Pedagogisk dokumentation
Varför arbeta med interpersonella relationer i handledning?
AU Digital samverkan LO Process
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Planering.
Syftet med en personlig handlingsplan
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Ledning och förståelse
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Läroplansträff Välkomna.
Lärares planeringsarbete!
Lokal Pedagogisk Planering
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet några reflektioner från Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Tänkande och språk Våga Visa
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Kunskapskrav och matriser
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Läroplansträff Välkomna!.
PROJEKTARBETE 2010 – 2011.
Läroplansträff fritidshem
Hur gör man en debattartikel?
Björkgren.  De uppsatta målen för undervisningen bör vara i samklang med arbetsmetoderna och utvärderingen  Utvärdering handlar i grunden.
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Läroplansträff Välkomna!.
Bedömning för lärande En beskrivning av hur bedömning kan förstärka elevernas lärande Sammanfattning Christian Lundahls bok Bedömning för lärande 2011.
Marknadsföring och försäljning
Bedömning O Bedöma = åsätta någon ett visst värde
Att utvecklas till en akademiker En kort introduktion.
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
Genrer Ett specifikt syfte – avgör vilken genre det handlar om
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Karlstads Universitet
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
Bedömning - Skolan har ett kunskapsuppdrag som bedömningen ska relateras till - Kunskapssynen uttrycks i styrdokumenten – läroplanen, Lgr 11.
Formellt, skarpt och snyggt
Genom undervisningen i svenska ska eleverna utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften,
Skolutveckling genom aktionsforskning
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Kunskaps mål Centralla innehåll Väggen att upp nå målen Bedömning betygsättning Utvärdering Vad är undervisning?
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Lära för livet!.
Sociologi Introduktion.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Presentationens avskrift:

Bedömning i yrkeskunnande Helena Tsagalidis

Stockholms universitet Empirism Kunskap och vetande fås genom erfarenhet/sinneserfarenhet/varseblivning; genom experiment och observationer. Från det konkreta till det abstrakta = induktion Blir vetenskap endast om det finns intersubjektivitet dvs. data ska kunna tolkas på samma sätt av olika personer. 2017-04-04 Stockholms universitet

Ni kan falsifiera eller verifiera resultaten genom att instämma eller avvisa slutsatserna!

SUMMATIV och FORMATIV BEDÖMNING SUMMATIV BEDÖMNING SYFTAR TILL ATT SUMMERA ELEVERNAS RESULTAT GÖRS I SLUTET AV KURSEN. SUMMERAR KUNSKAPSTILLSTÅNDET. GÖRS OFTA I FORM AV PROV. FORMATIV BEDÖMNING FORTGÅR HELA TIDEN OCH SYFTAR TILL ATT STÖDJA OCH UTVECKLA LÄRANDET ÄR SVÅRARE ATT GENOMFÖRA. KRÄVER MEDVERKAN FRÅN ELEVEN. KORREKT och FOKUSERAD FEEDBACK FRÅN LÄRAREN OCH DISKUSSIONER MED ELEVEN. Båda kan användas. Det viktiga är att använda rätt metod i förhållande till syftet med bedömning. 2017-04-04 Stockholms universitet

Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet G; f,f,f,f VG; f,f,f,f; MVG; f,f,f,f MVG VG G VG G G? 2017-04-04 Stockholms universitet

Syfte och forskningsfrågor Syfte: Vad är det lärarna säger att de bedömer när de bedömer elevernas kunnande i karaktärsämnen? Vilka kunskapsformer kan identifieras? Vilket innehåll och vilka kännetecken kan urskiljas? Hur värderas dessa? 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Metod Intervjuer Videoinspelningar ”stimulated elicitation” 353 sekvenser Tot. 25 yrkeslärare 2017-04-04 Stockholms universitet

Teori: Social konstruktionism (Berger och Luckmann, 2007) Vi är medskapare av handlings- och tankemönster i mellanmänskliga relationer, t ex kunskap och grunderna för bedömning är konstruktioner. Språket ses som en gemensam samordnad handling, verkligheten produceras och skapas genom språket. I språket synliggörs kollektivt förankrade föreställningar genom individuella språkliga konstruktioner. Institutionalisering Vi skapar och bekräftar alla sociala fenomen genom social praktik. Ex Theoria. Legitimering Producerar nya betydelser som kan integreras till tidigare kunskap, förklarar och försvarar institutionella processer och behövs vid generationsövergångar, t ex ”så här gör vi” en vana – sedvänja – dessa uppfattas som ”objektiva” – överförs som ”faktiska” händelse till nästa generation – ”det här bedömer vi”. Genom att använda olika begrepp förklarar och försvara vi dess betydelse, begreppen blir rimliga för oss och tillgängligheten ökar. 2017-04-04 Stockholms universitet

Resultat

Stockholms universitet Figur 2: Modell över avhandlingens struktur. 2017-04-04 Stockholms universitet

Analysbegreppssystem Kunskapsformer Nyckelkvalifikationer Specifika yrkeskunskaper Kunnandenivåer 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Kunskapsformer Begreppsligt vetande Praktiskt behärskande Omdömesgillt handlande (Aristoteles,1967; Gustafsson, 2000/04) Reflektion (Schön D, 1983,1987) 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Nyckelkvalifikationer (Nijhof & Streumer, 1998; Baethge & Achtenhagen, 2007) Uppfattas som de generella krav som en individ förväntas leva upp till för att kunna fungera i ett flexibelt och föränderligt samhälle. Personlig dimension Självständighet Kognitiv dimension Planering och problemlösning Social och interaktiv dimension Samarbete Kundkontakt Kommunikation Initiativkraft 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet 2017-04-04 Stockholms universitet

Specifika yrkeskunskaper (Singleton, 1978) Identifierar det specifika kunnandet inom yrkesområdet och är nödvändiga för utövandet av yrket. Förståelse för yrkesområdet Handlag i arbetsteknik och metodkunskap Hygien: personlig-, lokal- och livsmedelshygien Arbetsredskap Förmåga att se helheten och att handla simultant 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Kunnandenivåer Uppgiftsfokusnivå ”Jag och min ’skärbräda’…” Situationsfokusnivå ”Vi och vår matlagning eller servering…” Verksamhetsfokusnivå ”Vi lagar och serverar mat till våra kunder som bär upp verksamheten” 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Uppgiftsfokusnivå På nivån uppgiftsfokus är syftet elevens anställningsbarhet. Regelföljande Eleven lär sig nya färdigheter, tar till sig relevanta fakta, normer och regler om hur man gör eller bör göra och förhålla sig till den givna informationen om uppgiften. Otydlighet Eleven upplever situationen otydligt, hon gör det som först finns för handen. Genomför arbetet Eleven kan dock oftast genomföra arbetsuppgifter från början till slut, framförallt med sin kamrat. Arbetsmaterial och metoder, koncentration och tempo Hon kan använda vanliga arbetsmetoder, redskap och material i genomförandefasen men på ett osäkert vis. Regler som säkerhetsbestämmelser, hygienbestämmelser, arbetsmetoder och arbetsteknik tar mycket av koncentrationen och därför blir arbetstempot långsamt och handlingen osäker. Målet: Bra arbete och att man klarar av uppgiften Målet är att göra ett bra arbete därför följer eleven de givna reglerna och de normer som denne har uppfattat. Samtidighet Här förutsätts redan regelföljandets samtidighet, som är en normal tankefigur inom yrkesutbildningen. Uppgiftsfokus Eleven fokuserar på att klara av uppgiften här och nu. Kunnandenivåerna (det blåa är kopierat ur Version 3 som finns på stickan den 17 oktober) Uppgiftsfokusnivå På nivån uppgiftsfokus är syftet elevens anställningsbarhet.[1] Regelföljande Eleven lär sig nya färdigheter, tar till sig relevanta fakta, normer och regler om hur man gör eller bör göra och förhålla sig till den givna informationen om uppgiften. Otydlighet Eleven upplever situationen otydligt, hon gör det som först finns för handen. Genomför arbetet Eleven kan dock oftast genomföra arbetsuppgifter från början till slut, framförallt med sin kamrat. Arbetsmaterial och metoder koncentration och tempo Hon kan använda vanliga arbetsmetoder, redskap och material i genomförandefasen men på ett osäkert vis. Regler som säkerhetsbestämmelser, hygienbestämmelser, arbetsmetoder och arbetsteknik tar mycket av koncentrationen och därför blir arbetstempot långsamt och handlingen osäker. Målet Bra arbete klara av uppgiften Målet är att göra ett bra arbete därför följer eleven de givna reglerna och de normer som denne har uppfattat. Samtidighet Här förutsätts redan regelföljandets samtidighet, som är en normal tankefigur inom yrkesutbildningen. Uppgiftsfokus Eleven fokuserar på sin uppgift här och nu. [1] Vilket innebär att individen innehar kvaliteter och kompetenser som krävs för att kunna möta arbetsgivarens och kundens ändrade behov och därmed kan hjälpa individens strävan och potential i arbetet (In Kearns, 2001 s. 82 min översättning). 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Situationsfokusnivå Erfarenhet På nivån situationsfokus har eleven viss erfarenhet av olika situationer. Erfarenheterna kan ha förvärvats både utanför skolan och i praktiska övningar i skolan. Smidighet och samarbetsförmåga Eleven fungerar smidigare i olika situationer och i olika gruppkonstellationer i motsats till eleven på enbart uppgiftsfokusnivå. Alternativa handlingar framträder Eleven känner igen vissa situationsbundna händelser tack vare den erfarenheten hon förvärvat och kan därmed ibland välja för situationen passande alternativa handlingar. Värderar, väljer och använder kunskaper Denne kan således sortera, värdera och använda den inskaffade kunskapen och kan omvandla den till användbart kunnande. Sammanhangskunskap Eleven har även en viss sammanhangskunskap och förståelse för handlingsalternativ. Självständig På denna nivå är eleven mer självständig. Väljer regler Eleven förstår de flesta reglerna i förhållande till situationen och kan välja passande regler och normer i utförandet av uppgiften. Omdömesförmåga Situationsfokus med möjligheter att påverka den Fokus ligger på arbetet i förhållande till målet och situationen. Här börjar eleven ”äga problemet”. Situationsfokusnivå Erfarenhet På nivån situationsfokus har eleven viss erfarenhet av olika situationer. Erfarenheterna kan ha förvärvats både utanför skolan och i praktiska övningar i skolan. Smidighet och samarbetsförmåga Eleven fungerar smidigare i olika situationer och i olika gruppkonstellationer i motsats till eleven på enbart uppgiftsfokusnivå. Alternativa handlingar framträder Eleven känner igen vissa situationsbundna händelser tack vare den erfarenheten hon förvärvat och kan därmed ibland välja för situationen passande alternativa handlingar. Värderar, väljer och använder kunskaper Denne kan således sortera, värdera och använda den inskaffade kunskapen och kan omvandla den till användbart kunnande. Sammanhangskunskap Eleven har även en viss sammanhangskunskap och förståelse för handlingsalternativ. Självständig På denna nivå är eleven mer självständig. Väljer regler Eleven förstår de flesta reglerna i förhållande till situationen och kan välja passande regler och normer i utförandet av uppgiften. Omdömesförmåga Misslyckade resultat beror på missförstånd eller bristande omdöme i förhållande till uppgiften och situationen. Situationsfokus med möjligheter att påverka den Fokus ligger på arbetet i förhållande till målet och situationen. Här börjar eleven ”äga problemet”. Denne ser sig själv som en del i situationen och upplever att den går att påverka. 2017-04-04 Stockholms universitet

Verksamhetsfokusnivå Erfarenhet Arbetsmetoder och redskapsanvändning Regler och normer Målorientering Ihärdighet Problemlösning och ansvarstagande Sammanhang och helhet Utveckling och aktivitet Självvärdering Planering och organisation Förståelse för verksamheten Erfarenhet På verksamhetsfokusnivå har elevens erfarenhet byggts upp ytterligare. Arbetsmetoder och redskapsanvändning Erfarenhet, omdömesförmåga, perspektivtagande och målmedvetenhet, val av adekvata arbetsredskap samt arbetsplanering och organisation utifrån både nya och gamla regler fungerar på ett smidigare sätt. Regler och normer Reglerna och normerna har internaliserats och hon kan på ett tekniskt sätt behärska praktiken. Målorientering Eleven drivs här av en tydligare målorientering än eleven på de lägre nivåerna. Ihärdighet Eleven får också misslyckas på denna nivå men bör visa vilja att rätta till felaktigheter och försöka på nytt. Problemlösning och ansvarstagande Ur situationen föds fungerande handlingsmönster. Hon kan lösa problem och finna nya lösningar; därmed kan ett större ansvarstagande växa fram. Sammanhang och helhet Eleven börjar på riktigt äga problemet, sätta det i sitt sammanhang och se helheten. Utveckling och aktivitet Eleven kan på detta sätt utveckla sitt eget arbete men också omgivningen. Hon är aktiv och innovativ och motiverar sig själv och andra. Självvärdering Analystänkandet är således i förgrunden och det för med sig valsituationer med beslut. Hon kan värdera den egna kunskapen, dess riktighet och säkerhet. Planering och organisation Hon kan planera och organisera det egna arbetet. Förståelse för verksamheten Hon kan förstå sitt eget arbete, arbetsplatsens och hela verksamhetens funktion. Verksamhetsfokusnivå Hon är en del av verksamheten och har således lyft upp sin blick både från ”skärbrädan” och ”situationen” till en förståelse för verksamhetens uppdrag – kundnöjdhet. 2017-04-04 Stockholms universitet

Exempel, Livsmedelshygien Arbetsredskap Handhygien Livsmedelshantering Samarbete 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Arbetsmetoder Bild 8. Eleven försöker här avlägsna bukbenen istället för att skära ut dem i form av en ”byxa” med kniven. Livsmedelskunskap Hygien Arbetsredskaps-kunskap 2017-04-04 Stockholms universitet

1. Förståelse för yrkesområdet ─ X SPECIFIKA YRKESKUNSKAPER KUNNANDENIVÅER   Uppgiftsfokus Situationsfokus Verksamhetsfokus 1. Förståelse för yrkesområdet ─ X 2. Handlag i arbetsteknik och metodkunskap 3. Hygien 4. Arbetsredskap 5. Förmåga att se helheten och att handla simultant 2017-04-04 / Stockholms universitet

2. Handlag i arbetsteknik och metodkunskap 3. Hygien 4. Arbetsredskap SPECIFIKA YRKESKUNSKAPER KUNSKAPSFORMER Begreppsligt vetande Praktiskt behärskande Omdömesgillt handlande Reflektion[1] 1. Förståelse för yrkesområdet X ─ 2. Handlag i arbetsteknik och metodkunskap 3. Hygien 4. Arbetsredskap 5. Förmåga att se helheten och att handla simultant 2017-04-04 / Stockholms universitet

KUNSKAPSFORMER Specifika yrkeskunskaper Begreppsligt vetande Praktiskt KUNNANDENIVÅER KUNSKAPSFORMER Specifika yrkeskunskaper Begreppsligt vetande Praktiskt behärskande Omdömesgillt handlande Reflektion Uppgiftsfokus XXXX XXX XX ─ Situationsfokus X Verksamhetsfokus 2017-04-04 / Stockholms universitet

NYCKELKVALIFIKATIONER KUNSKAPSFORMER Begreppsligt vetande Praktiskt behärskade Omdömesgillt handlande Refletion [1] Självständighet XX XXX ─ Planeringsförmåga X Problemlösningsförmåga Samarbete Kundkontakt Kommunikation Initiativkraft 2017-04-04 / Stockholms universitet

KUNNANDENIVÅER KUNSKAPSFORMER Begreppsligt vetande Praktiskt behärskande Omdömesgillt handlande Reflektion[1] Uppgiftsfokus XX ─ Situationsfokus XXXX XXXXXX X Verksamhetsfokus XXX XXXXX XXXXXXXX 2017-04-04 / Stockholms universitet

NYCKELKVALIFIKATIONER KUNNANDENIVÅER Uppgiftsfokus Situationsfokus   Uppgiftsfokus Situationsfokus Verksamhetsfokus Självständighet ─ X Planeringsförmåga Problemlösningsförmåga XXX XX Samarbete Kundkontakt Kommunikation Initiativkraft 2017-04-04 / Stockholms universitet

Stockholms universitet Figur 3: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på uppgiftsfokusnivå. 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Figur 5: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på situationsfokusnivå. 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Figur 4: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på verksamhetsfokusnivå. 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Några slutsatser Studien erbjuder begreppssystem för bedömningsdiskussioner Kunskapsformen omdömesgillt handlande framträder starkt i lärarnas utsagor Lärarna ställer höga krav för Godkänd Yrkeskulturen ramar in bedömningen (likvärdighet) Alla kunskapsformer framträder Eleven måste behärska kunskapsformerna simultant redan på uppgiftsfokusnivån Svårigheter vid bedömning? 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Övriga tankar G, Redogöra för hantering av utrustning – använder, tillämpar utrustning G, Beskriver innebörden av alt. metoder – använder alt. metoder VG, Etik och miljöfrågor – verksamhetsfokusnivå, reflektion 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet KUNSKAPSSYN SYNEN PÅ UNDERVISNING OCH BEDÖMNING SPEGLAR SYNEN PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE.* Är du medveten om vilken kunskapssyn du har? Vad bygger du den på? ”Använder” du den när du bedömer? Hur gör du? Utsätt Din kunskapssyn för kritisk granskning. Behaviorism eller kognitiv och metakognitiv eller sociokulturella inlärningsteorier. Vad vilka följder får din kunskapssyn på bedömning? 2017-04-04 Stockholms universitet

Stockholms universitet Kunskapssyn i Lpf 94 Kunskap utvecklas i olika takt och på olika sätt (Lundgren). Det anges inte tydligt vilka teoretiska traditioner eller vilken kunskapssyn texter bygger på. Beskrivningar Saklig och allsidig Överföra och utveckla ett kulturarv Beständiga, hållbara, varaktiga kunskaper Kritisk granskning Kommunikation, problemlösning Sammanhang, initiativ och ansvar 2017-04-04 Stockholms universitet

Kunskapssyn i betygskriterier Skiljer sig från läroplanens kunskapssyn. … Går tvärs mot flera års forskning, Lundgren. Kunskap utvecklas i olika steg? Kunskap är hierarkisk (?) Fakta utvecklas till förståelse (?) Fakta är information, förståelse är kunskap? 2017-04-04 Stockholms universitet