Informationsstruktur Förutsättning för vad? Olivia Wigzell Departmentsråd Enheten för hälso- och sjukvård Socialdepartementet tack för inbjudan presentation imponerad av att ni tagit er an ämnet nationell informationsstrutur tycker att det är bra och proaktivt och bra att också kunna se vilken potential som kan finnas i detta arbete nationell informationsstruktur är en förutsättning en plattform men kan man säga längst ned i värdekedjan det ska användas på något sätt för att generera värde och det är vad ni ska diskutera vad denna förutsättning kan innebära för er i ert arbeta med att styra och förbättra vårde jag ge några input- men varna för- allmännaoch präglade av aktuella reonemang

Kan man någonsin få nog? Den fråga som jag ställer mig när det gäller uppföljning Inte minst staten begär mycket i uppföljning och vill ändå ha mer register eller uppföljningsmissbruk- det lider många nordbor av så från ett ledningsperspektiv både stimulera uppföljning men också bromsar i systemet- man ska inte kunna begära hur mycket uppföljning som helst från ett statligt perspektiv

….och inte minst saknas individens perspektiv- individer betraktas ovanifrån måste jag säga vad som brister i uppföljningen vi har inte riktigt medborgarperspektiv arbetar mycket med öj- ö redovisning höra många uttryck som- medborgarna – de vill inte ha resultatinformation de vill veta öppettider- vem har rätt att göra det uttalandet- är det en gissning? nehej, det är vad man från ett systemperspektiv anar att medborgarna vill ha . Systemet vill veta hur många som överlever- medborgarna öppettider fortfarande mycket bekymmersamt att kartan har vita fläckar psykiatrin och primärvården- går så långsamt att kunna följa upp utfall vad får vi för pengaRNA vilka metoder är verksamma men ska man utvidga denna uppföljning, vilken utveckling ska då hållas tillbaka?

Vad är intressant att följa upp? Nationella informationsstruktur ger en rad förutsättningar men fortfarande frågan: vad är intressant att följa upp? bara för att an kan följa upp- så ska man inte och vad måste kontinuerligt följas upp långsiktigt tänkande krävs

Hur ska vi använda det vi följer upp Hur ska vi använda det vi följer upp? Vad har vi kapacitet att arbeta med? På ett eller annat sätt ska all uppföljning användas. Och jag tror egentligen inte att det är viljan att följa upp eller använda uppföljning som saknas utan kapaciteten görs mer uppföljning än vad vi har förmåga att ta om hand om gissar att det är samma sak för en landstingledning som för regeringskansliet vi har inte brist på intressanta analyser, uppföljningsrapporter eller alläna förslag till åtgärder brist på kapacitet att arbeta vidare med implementering skulle tjäna på en mer konsekvent uppföljning av färre områden

Nytt politikområdesmål för hälso- och sjukvården från 2008 Tidigare mål: Vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbättras. Nytt mål från 2008: Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Något kort berätta o regeringens politikGenom att använda begreppet befolkningen signalerar vi att allt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården sker med en tydlig målgrupp för ögonen, där även de som ännu inte är patienter inkluderas. Tidigare PO-mål hade varken en definierad mottagare eller målgrupp, utan konstaterade enbart att allt skulle förbättras - oklart av vem eller för vem. Genom att vi skriver att vården erbjuds till medborgarna lägger vi in den enskildes möjlighet till ett aktivt och fritt vårdval bland en mångfald av vårdaktörer. I detta ingår också vikten av att erbjuda nya och lättillgängliga verktyg för en aktiv vårdkonsument, där information om väntetider, öppna kvalitetsjämförelser och annan vital information presenteras målgruppsanpassat. Att vården är behovsanpassad understryker återigen att det är medborgarens/patientens individuella behov som vården måste möta. I detta begrepp ligger också en god tillgänglighet, eftersom vården knappast kan möta individens behov om tillgängligheten är dålig. Begreppet effektiv signalerar nödvändigheten av att fortlöpande utvärdera och förnya arbetssätt och processer inom hälso- och sjukvården, inklusive en god informationsförsörjning. Att vården ska vara av god kvalitet markerar vikten av att systematiskt förbättra vård och behandling genom ett ökat fokus på forskning och en effektiv kunskapsspridning.

Syftet med regeringens reformarbete inom hälso- och sjukvården: Mer makt åt patienten! patientsäkerhet nationell IT-strategi för vård och omsorg tandvårdsreform öppna jämförelser patientdatalag framtidens apotek lagstadgad vårdgaranti nationell sjukvårdsrådgivning valfrihet och etableringsfrihet handlingsplan för eFörvaltning mångfalds-satsningar via webb och telefon Patientsäkerhet Patientsäkerhet (även mångfald går att ses ur patientsäkerhetsperspektiv i och med att mångfald stimulerar nya metoder / nytt tänk) Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet Trots det skadas eller felbehandlas för många patienter. Patientsäkerhetsutredning: ser över hela ansvarssystemet (inkl rapporteringssystemet – Lex Maria) förutsättningarna för att återkalla legitimationer gränsdragningen mellan HSAN och Socialstyrelsen Utredningen ska lämna sina förslag 31/12 -08. Öppna Jämförelser Öppna jämförelser - att jämföra vårdens resultat regeringen satsar 30 milj / år på arbetet med att jämföra vårdens resultat. Hittills har 75 olika indikatorer presenterats varav de flesta avser medicinska resultat men här ingår även patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Genom att jämföra vårdens resultat förbättras vårdens kvalitet, tillgänglighet och patientsäkerhet. Jämförelser utgör också viktigt underlag för möjligheterna för patienterna att välja. På så vis är det här arbetet ett viktigt led i att stärka patientens ställning i vården Valfrihet och etableringsfrihet LOV – Fritt Val Ursprungligen en utredning om valfrihet inom äldreomsorgen men de har tagit fram en generell lösning som bl.a. är anpassad till hälso- och sjukvården. Innebär en frivillig möjlighet för landstingen att införa kundvalsmodeller som alternativ till LOU. Toivo - fri etablering i primärvården innebär att stärka den första linjens hälso- och sjukvård, dvs. den del av vården som patienten vanligen kommer i kontakt med först. Fler aktörer leder till förbättrad tillgänglighet och förbättra patienternas valmöjligheter. Framtidens apotek (servicebolaget, patientdatalagen, it osv - systemen med information om patienten och resultaten behöver länkas ihop) Lagstadgad vårdgaranti Nya pengar till vårdgarantin – 250 msek extra 2007 Toivo - lagstadgad vårdgaranti. Patientens ställning behöver stärkas i vården. En utredning kommer vid årsskiftet med förslag om att lagstadga vårdgarantin som ett led i att stärka patientens rätt. Om inte vård i tid -> Patientrörlighet i Europa - ett fritt europeiskt vårdval bör bygga på ett gemensamt regelverk som skapar tydliga spelregler och hög säkerhet för patienten. Det ska inte vara mer komplicerat att få vård i Tyskland än vad det är i Halland. Vården fortsätter självklart att vara nationellt bestämd men det är viktigt att patienterna vet vad som gäller när de söker vård i andra länder. Därför driver regeringen på EU kommissionens arbete med att skapa ett tydligt europeiskt regelverk för vård över gränserna (det s.k. patientrörlighetsdirektivet). Samma tydlighet kommer att prägla den proposition som regeringen därefter kommer att lägga om EES vården. Tandvårdsreform Består av två delar – en tandvårdscheck som kan användas för att stimulera till regelbundna besök och den andra delen är ett högkostnadsskydd. Det kommer också att utvecklas en prisportal där man kan gå in och jämföra prisnivåerna hos olika tandläkare för olika åtgärder. Beslutas idag av RD och ikraft från 1 juli. Mångfaldssatsningar 40 miljoner i projektpengar till Nutek för att stimulera entreprenörskap och företagande inom den sociala sektorn. Vi har också haft en dialog igång med den ideella sektorn ang hållfasta spelregler som resulterat i ett förslag till överenskommelse mellan Regeringen och den ideella sektorns aktörer. Presenterades I måndags finns nu ute på remiss – beslut I september. genom fler små och stora aktörer och en effektiv konkurrens stimuleras nya och bättre idéer och metoder genom mångfald får personalen fler utvecklingsmöjligheter och patienterna en bättre vård därför är regeringen är övertygad om att en mångfald av vårdgivare leder till en bättre hälso- och sjukvård och stärker patientens ställning De övriga fyra pusselbitarna återkommer jag strax till…

Nationell IT-strategi för vård och omsorg Sveriges första nationella IT-strategi för vård och omsorg presenterades i mars 2006. Lägesrapport i mars 2007 och i maj 2008. Inom IT-strategin har man identifierad sex insatsområden: Harmonisera lagar och regelverk med en ökad IT-användning. Skapa en gemensam informationsstruktur. Skapa en gemensam teknisk infrastruktur. Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstödjande IT-system. Möjliggöra åtkomst till information över organisatoriska gränser. Göra information och tjänster lättillgänglig för medborgarna.

Nationell IT-strategi för vård och omsorg FÖRUTSÄTTNINGAR Insatsområde 1: Regelverk Patientdatalag Socialtjänstdatautredningen Nationell informationsstruktur Snomed CT / terminologi RESULTAT PROCESSER Insatsområde 3: Gemensamma verksamhetsstöd, kompetensförsörjning och samlad uppföljning Nationell patientöversikt Läkemedelslista Kvalitetsregister Öppna jämförelser Insatsområde 4: Förvaltningens kontakter med medborgare och företagare Vården på webben Virtuell ungdomsmottagning 1177 Väntetider på nätet Prisportal tandvård Försäkringskassans e-tjänster Äldreguiden ÅTERKOPPLING Insatsområde 2: tekniska förutsättningar & standards Sjunet version 3 e-ID för vårdpersonal Tekniska regelverk för elektronisk informations-överföring