Olika slags texter

Kunskapskraven Läsa Välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Utifrån kunskap om vad som kännetecknar olika typer av texter kan du välja rätt lässtrategi. Utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra underbyggda resonemang om budskap i olika verk . Ett budskap är som ett slags meddelande. Tolka handlar om att hitta det meddelandet. Använder inte bara texten utan även dina egna erfarenheter, saker som händer runt omkring oss och frågor som vi människor ofta funderar över. ”Föra resonemang” Diskutera med sig själv. ”underbyggda resonemang” Det går att hitta stöd i texten.

Kunskapskrav forts. Föra resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman, dra underbyggda slutsatser om hur verket påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Kunna visa hur det som skrivs påverkas av författarens erfarenheter och det som händer i samhället han/hon levde/lever i.

djupläsning Djupläsning: ”läsa på riktigt” du läser alla orden. Långsamt och koncentrerat. - Backa en bit och läs om när du tappar tråden - t.ex. när du tycker att något inte stämmer eller har glömt vem någon person i berättelsen var. - Stanna upp ibland och återberätta tyst för dig själv vad du läst. - Fundera över om det som sägs verkligen är sant, eller har författaren valt ut vissa fakta för att påverka dig? Finns det andra sätt att beskriva det texten handlar om?

Läsa mellan raderna Anton drog huttrande av sig tröjan och började sedan långsamt och med stor tvekan gå mot kanten. Maria tog ett par armtag, skrattade åt honom och ropade: ”larva dig inte! Hoppa i nu, det är jättevarmt!” Vad ser du mellan raderna? Du fyller i med egna erfarenheter eller sådant du sett, hört tidigare. Var befinner sig Anton? Varför vill han hoppa i fast han tvekar? osv.

Novell Att läsa noveller: Titeln, vad säger den? Mer koncentrerad än en roman. Färre människor, kortare tid, bara en eller ett par platser. - avslutas med en poäng, ett ganska tydligt budskap eller beskriver en känsla eller stämning. Att läsa noveller: Titeln, vad säger den? Hur börjar berättelsen? Mitt i handlingen, från början, slutet, huvudperson, miljö. Försök beskriva stämningen i novellen. Hur slutar novellen? Ingår novellen i en samling? Vad står det mellan raderna? Hur är novellen uppbyggd? Övning: ”Julklappen” s. 6-7och ”Silverapan” s.12-13 svara på frågor i övningshäftet.

lyrik Lyrik, poesi, dikter Varför? Dikten skrivs för att vi inte kan beskriva det på annat sätt. Vill ofta fånga en känsla. Lyrik och prosa. I en dikt börjar författaren på en ny rad när han eller hon vill. Skrivregler gäller inte på samma sätt. Upprepning vanligt. Rimmar ofta men inte alltid. Bildspråk Gjord för att läsas högt. Kan finnas tydliga budskap men oftast ganska öppet. Övning: ”Minuten tar…” s.9 svara på frågor i övningshäftet.

Sökläsning och översiktsläsning Sökläsning: om du letar efter en särskild detalj i en text t.ex. ett namn. Du söker med blicken över bok-, tidnings- eller webbsidan. Översiktsläsning: Tänk dig att texten är en stad och du flyger kors och tvärs över den för att få koll på vad som finns där. - titta på rubriker och underrubriker. - titta på bilderna och läs bildtexterna. - läs inledningar och avslutningar på varje avsnitt. - Tänk på att substantiv(namn på saker, personer och platser) ofta är mest betydelsebärande.

sakprosa Grundar sig på sakförhållanden och är alltså inte påhittad. beskrivande: broschyrer, nyhetsartiklar Förklarande: faktatexter Utredande: vetenskapliga uppsatser, rapporter. Instruerande: bruksanvisningar, manualer. Argumenterande: debattartiklar, insändare.

Läs övriga texter i häftet och svara på frågorna. Titta på bilder, texter som saknar frågor i frågehäftet, temat för texthäftet och gör sedan sista frågorna i frågehäftet.

skiljetecken Punkt Efter vanlig mening. Påstående Tre punkter: för att t.ex. låta läsaren tänka vidare. Eller helt enkelt avslutad mening. Frågetecken: efter fråga. Tänk på att det ska vara liten bokstav om meningen fortsätter. Ny mening efter= stor bokstav. Utropstecken: Efter utrop eller uppmaning. Där man verkligen vill förstärka det som sägs. Använd sparsamt.

kommatecken -uppräkning(mellan de två sista orden ska man ha och eller eller.) Ex. Vill du ha juice, äppeldricka eller coca-cola? - repliker Ex.- vilken snygg tröja du har, sa Henrik - inskjuten sats Ex. Jordgubbarna, som vi åt på midsommarafton, var verkligen goda. - För att förtydliga Ex. Min lärare Stina och jag tog varsin bricka i matsalen. Min lärare, Stina och jag tog varsin bricka i matsalen. - Efter tilltals- utrops- svarsord Ex.- Mamma, vet du var mina strumpor är? - Nej, jag har ingen aning. - Mellan fullständiga satser Ex. Precis när föreställningen skulle börja gick mina byxor sönder, men jag drog ner mitt långa linne över baken och gick in på scenen i alla fall.

Styckeindelning När du gör ett hopp i tiden(framåt eller bakåt) När det händer något på en ny plats. När det börjar handla om något nytt. Indrag eller blankrad: Indrag vanligt i tryckta texter(tre blanksteg) Blankrad Oftast i texter som skrivs på dator men som ej ska tryckas. Att tänka på! Välj ett av sätten. Blanda inte, det förvirrar läsaren. Byt aldrig rad(genom att trycka retur) om du inte har för avsikt att markera nytt stycke. Skriv på och låt datorn sköta radbrytningen automatiskt.

syftning Att syfta(peka på, mena) När vi konstruerar meningar syftar vi tillbaka på något som sagts tidigare. Som Lisa är bästis med Hanna som går i hennes klass. (om som hamnar för långt ifrån blir det tokigt.) Affärsbiträdet tog fram en tröja till Lisa som var helt glittrig.

Sin/sitt/sina Sin syftar alltid tillbaka på den som gör något i meningen(subjektet) Pappa gav barnen sina väskor. Pappa gav barnen deras väskor. De ord som hör ihop måste stå nära varandra Mindre charmigt hus till salu. Charmigt mindre hus till salu.

Särskrivning Här förvaras pengarna tryggt i kassa skåp. En sjuk sköterska tog hand om en lång hårig kvinna. Båda skrivsätten accepterat för vissa ord: Ex. Framförallt/ framför allt imorgon/ i morgon

Tempus- tidsform Oftast skriver man i preteritum (dåtid) man berättar vad som hände. T.ex. reportage skrivs ofta i presens för att ge en känsla av här och nu. Det går att växla. Kom ihåg att detta ska vara ett genomtänkt och medvetet val. Om det ändras av misstag inom meningar och stycken blir läsaren lätt förvirrad.

Textbindning-meningsbyggnad Känd information först- sedan ny information. Variera meningsbyggnaden och meningslängden. Textbindande element Variera meningsinledningarna.

Meningsbyggnad-textbindning Se hur texten förbättras om du varierar meningsbyggnaden och använder texbindande element. I stället för enkla huvudsatser används t.ex. pronomen och bisatser. Jämför exemplen nedan: A. Pittsburgh är en stad i Pennsylvanien, mellersta USA. Jag begav mig dit för 6 år sedan för att läsa engelska vid universitetet. Jag kände att jag ville lära mig engelska bättre. Jag tog därför kontakt med universitetet som jag hört var bland de billigaste i USA. Jag blev inskriven i början av oktober och skulle börja följande vecka. Jag skulle bo i en amerikansk familj. Jag flög först till New York med Finnair och sedan vidare till Pittsburgh med United Airlines…   B. Pittsburgh är en stad i Pennsylvanien, mellersta USA. Dit begav jag mig för 6 år sedan för att läsa engelska vid universitetet. Jag kände att jag ville lära mig engelska bättre. Därför tog jag kontakt med universitetet som jag hört var bland de billigaste i USA. I början av oktober blev jag inskriven och skulle börja följande vecka. Mitt boende skulle bli i en amerikansk familj. Först flög jag till New York med Finnair och sedan vidare till Pittsburgh med United Airlines…

Konjunktioner och Subjunktioner Två ordklasser som hjälper oss att binda samman: Konjunktioner: och, men, eller, för, så Du och jag. Vill du ha en smörgås eller vill du ha en pizza? Subjunktioner: att, därför att, eftersom, för att, när, om, medan Karl och Hanna gick på bio, medan Stefan stannade hemma. Meningsinledningar: Under tiden, just då, lyckligtvis, med ens, egendomligt nog, helt oväntat, olyckligtvis, så snart som, plötsligt.

Synonymer Synonym = liktydig. Ett ord som betyder samma sak. Med hjälp av synonymer kan du variera orden i texten. Verb: sa: påstod, avslöjade, vrålade, ropade och viskade. Adjektiv: Glad: lycklig, munter, sorglös, upprymd, uppåt. Substantiv: hus: kåk, villa, radhus, stuga.

En dag Det är morgon och jag vaknar En dag Det är morgon och jag vaknar. Jag går upp och tar på mig mina kläder. Jag går ut i köket och äter min frukost. Min lillebror är störig vid frukosten. Jag blir irriterad. Jag borstar tänderna och går sedan till skolan. I skolan träffar jag mina kompisar. Vi har lektion och sedan går vi till matsalen. Det är ingen god mat så vi går till kiosken. Sedan har vi lektioner igen. Sedan går jag hem. Då… Vingla, stappla, strutta, krypa, smyga, släntra , släpa, skrida, lufsa, spatsera, promenera, hoppa.

En dag Det är morgon och jag vaknar En dag Det är morgon och jag vaknar. Jag släpar mig upp och tar på mig mina kläder. Jag lufsar ut i köket och äter min frukost. Min lillebror är störig vid frukosten. Jag blir irriterad. Jag borstar tänderna och promenerar sedan till skolan. I skolan träffar jag mina kompisar. Vi har lektion och sedan rusar vi till matsalen. Det är ingen god mat så vi smyger till kiosken. Sedan har vi lektioner igen. Sedan släntrar jag hem. Då…

Bildspråk Ett fantastiskt hjälpmedel för att uttrycka det du menar. Två stilgrepp: Liknelse och metafor Liknelse: Du uttrycker att något är likt något annat med ordet som: Vig som ett kylskåp. Tyst som en mus. Vit som snö

Liknelser forts. Helt fritt att komma på nya liknelser Adjektiv + som (speedad som en elvisp) Du kan också likna substantiv vid något: Hennes leende var som ett glittrande hav. Eller verb… Han dök som en säl.

Metaforer Grekiskt ord som betyder överföring. Tar ett ord ur sitt vanliga sammanhang och sätter det i ett annat. Kebnekaise är det högsta berg jag bestigit. På golvet låg ett berg av tvätt. Jag har möblerat om i vardagsrummet. Tommy hotade med att möblera om i ansiktet på mig.

Riktning och läge: Stina verkade väldigt uppåt. Sunde kände sig nere. Det var toppen att se dig igen! Ljus och mörker Jag har bara ljusa minnen av dig. Läget är nattsvart för jumbolaget. En strimma hopp. Från köket: Emmas uppsats var ett hopkok av idéer. Det blev fel, helt pannkaka faktiskt. Sitt inte där och dega.

Olika slags texter Novell Insändare Debattartikel/Debattinlägg Brev Dikt Blogg

novell Kort skönlitterär text Ofta en tydlig konflikt Slutar ofta med en knorr eller en oväntad händelse. Inledningen viktig. Vem?Var?När? Lösning Kort tid Tempus Inre monolog och dialog.

Insändare I en insändare uttrycker man åsikter i ett visst ämne. Något man sett, hört eller upplevt som gjort att man vill säga sin mening och helst få andra att tycka likadant. Rubrik Vad du reagerat på. Åsikter Argument En uppmaning En signatur

Debattartikel En text där en person för fram en tes, en åsikt om något. Försöker övertyga med hjälp av argument. Mer formell och saklig än t.ex. krönika och insändare. De som skriver kan och vet mycket om det ämne de skriver om. Rubrik som presenterar tesen. Ämne och bakgrund. Tes och argument. Struktur: ett argument i taget(nytt stycke) Referat: var har du fått din information ifrån.(sammanfatta ett kort avsnitt) Uppmaning eller slutsats. Formellt språk

Brev Avsändarens namn och adress.(vänstra hörnet) Mottagarens namn och adress(under dina uppgifter) Ort och datum(till höger) Rubrik(ska tydligt tala om vad ditt ärende handlar om.) Förklara ditt ärende Avslutningsfras och namnteckning Redogör tydligt Formellt språk stycken

Personligt brev Samma utformning och struktur Tänk på mottagare(tilltal) Redogör/berätta tydligt Svara på eventuella frågor Berätta om egna funderingar, ställ frågor till mottagaren.

Dikt Radbyte: korta rader, ojämn högerkant.(för att få rytm) En rad= versrad Flera versrader som håller ihop= strof eller vers. Cirkelkomposition: knyta ihop början med slut.(vanligt) Upprepning Rim Rätt ord - värde(älskar-gillar) bildspråk

Blogg En webbsida där en person reflekterar över sitt liv eller aktuella händelser. (offentlig dagbok) Ofta ett tema( musik, litteratur, mode, resor, sport eller politik.) Datum och tid för inlägget. Formellt eller vardagligt språk(utifrån bloggens syfte) Tilltal( de flesta skriver i jag-form)Tydligt tilltal till läsaren( som ni vet…) Yttrandefrihet(ej kränkande, hotfullt, stötande eller uppmaningar till brott.)