Ljumskbråck i lokalanestesi – från vårdcentral till operation

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Benign hysterektomi 2009 Återrapport från Gynop-registret
Advertisements

Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Kvalitetsprojekt för handledning av läkarkandidater i Termin 8
Grafer Riks-Stroke årsrapport
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2010 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret.
Årsredovisning avseende benign hysterektomi 2010 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret.
Privat velferd – vinnere og tapere: Är vinst i vården en vinst för vården? Inge Axelsson Professor i medicinsk vetenskap, Mittuniversitetet Överläkare.
Idrottslärare om astma
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Granbergs Buss AB Trafikslag: Buss Sträcka: Skellefteå - Bodö.
Kundundersökning mars 2010
Kognitiv funktion efter ögonkirurgi
Ansökan Sinnescentrums FoU medel
Ulf Carlsson/Kir.klin Kal-Oskar
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
Esofagus- och ventrikelcancer i SÖ regionen
Livet efter gastric bypass
Medicinsk grupp rörelseorganens sjukdomar har fått i uppdrag att granska Percutan vertebroplastik och ballongkyfoplastik vid ryggsmärta pga kotkompression.
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
“Bättre flyt II” – opererande verksamhet 2009/2010
Emil Nüssler ( Skypenavn: ”emilnussler” )
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
ÖNH 2003 Claes Hemlin, Spesak i Öron-, näs- och halssjukdomar
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
V ersion Dialogseminarium – Patientens väg i vården Välkommen!
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
De fem viktigaste fackliga frågeområdena var Anställningstrygghet 2.Löner 3.Skydd mot inkomstförlust 4.Arbetsmiljö 5.Jämställdhet.
SWEPOS Kundnöjdhetsundersökning Undersökningen Webenkät under 3 veckor i september 2012 Bruttourval ca huvudutskick och 2 påminnelser Triss-lott.
Update 2012 Amotioregister
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Konsumenter om Svanen och EU Ecolabel Om undersökningen Utförd av: Response Analys, Oslo i dec 2010 Cirka personer från respektive land Totalt.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Tillvägagångssätt 1-sidig enkät
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Patientsrömmar och täckningsgrad. Caj Skoglund Vad händer med ansvarsfördelning och patientströmmar i ett vårdvalssystem? Relativt hög fast.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Systematisk uppföljning UIV
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Antal nyinsjuknade fall av tjocktarmscancer (Östergötland, )
ALF- och Fakultetsmedel Lunds Universitet 2007 Yvonne Giwercman, Pirkko Härkönen, Helena Jernström, Ewa Roos, Gunilla Westergren-Thorsson PROJEKT AKKA.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Är trombosprofylax nödvändig vid gynekologisk kirurgi? ”3” Riskfaktorer vid hysterektomi för benign sjukdom Fredrik Nordenskjöld.
Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna
Marielle Sandström Projektarbete Termin 10 Med Fack Umeå
Klientinventering inom hemvården Riikka Väyrynen Raija Kuronen.
Presskonferens Lasarettet i Ystad
Diskussion: Gynop-registret påvisade under många år för KK Umeå en avvikande tradition för operationsmetod vid hysterektomi jämfört med riksgenomsnittet.
SDDB hösten 2003 Preliminära resultat Svensk Njurmedicinsk Förening Riksstämman Stockholm KG Prütz Verksamhetsområde Internmedicin Helsingborgs.
BjH 8 mars BjH 8 mars
UNIONEN – ALLMÄNHETEN OM EGET FÖRETAGANDE MINDRE MÄTNING I SYFTE ATT TITTA PÅ INTRESSET FÖR MENTORSKAP VID START AV FÖRETAG Kund: Unionen Kontakt: Åsa.
Start.
Landstinget i Kalmar län Demensprogrammet, Jan Strömqvist Riktlinjer för demensutredning inom primärvården i Kalmar län Stockholm,
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Merresor Trafikslag: Tåg Sträcka: Nässjö – Värnamo – Halmstad.
RMPG Kirurgi Årsrapport 2014.
Smakprov ur årsrapport GynOp/GKR Inkontinens 2015.
TELEMEDICINPROJEKT I SVERIGE Sandra Lännholm, Pouneh Moradinia, Diana Megyeri, Angie Lopez.
Op-registrering i Gyncancerreg och GynOp 2017
AUTOMATGENERERADE RAPPORTER
Bråckkirurgi för primärvård
Rökstopp i samband med operation
Presentationens avskrift:

Ljumskbråck i lokalanestesi – från vårdcentral till operation Peter Matthiessen Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

Översikt Vägen till dagkirurgi Från vårdcentral till operation Val av anestesimetod

Vägen till dagkirurgi Från vårdcentral till operation Val av anestesimetod

Bråckirurgi - historik 1552 f Kr - Ebers papyrus 25 e Kr - Celsus: de Medicina 1363 - deChauliac: inguinala-femorala bråck 1724 - Heister: Laterala-mediala bråck 1867 - Lister: aseptisk teknik 1884 - Bassini: ny operationsmetod

Kirurgiska verktyg

Kirurgiska verktyg Rom, 200-talet e. Kr.

1890-1990 På bråckfronten (nästan) intet nytt

1890-1990 På bråckfronten (nästan) intet nytt

1890-1990 På bråckfronten (nästan) intet nytt

1990-talet Nya operationsmetoder Resultat ?! Diagnostik Vårdprogram Studier Utbildning

1990-talet Nya operationsmetoder Resultat ?! Diagnostik Vårdprogram Studier Utbildning

1990-talet Nya operationsmetoder öppna - Shouldice - nät - Lichtenstein - nätplugg - Rutkow laparoskopiska - TAPP - TEP Lokalanestesi

1990-talet Nya operationsmetoder Resultat Diagnostik Vårdprogram Studier Utbildning

Swedish Hernia Register År 2002 >14000 op/ år i registret Lichtenstein 55% Plugg 18% Shouldice 10% TAPP + TEP 8% Övriga 9% Recidivop. 11% av alla op.

Dagkirurgins utveckling i Sverige – ljumskbråck 1992 - 30% 2001 - 70%

1990-talet Nya operationsmetoder Resultat ?! Diagnostik Vårdprogram Studier Utbildning

Herniografi

Herniografi

1990-talet Nya operationsmetoder Resultat ?! Diagnostik Vårdprogram Studier Utbildning

Vårdprogram USÖ 1995 Primära bråck, ensidiga Lichtenstein, Shouldice Recidiv Lichtenstein, Shouldice, TAPP, TEP Bilaterala TAPP, TEP Suturmaterial monofilament, långsamt eller icke resorberbart

1990-talet Nya operationsmetoder Resultat ?! Diagnostik Vårdprogram Studier Utbildning

Studier Svenska Bråckregistret Avhandlingar

1990-talet Nya operationsmetoder Resultat ?! Diagnostik Vårdprogram Studier Utbildning

Utbildning Instruktion Bråckveckor ¨Körkort¨

Är ljumskbråck farligt ? Kosmetisk aspekt Obehag - Smärta Inklämning Inguinalbråck (Nyhus grad II-IIIA-B) 3 % de första 3 mån efter symtomdebut 6 % de första 2 åren Femoralbråck 22% de första 3 mån 45% de första 21 mån

Orsak till planerad operation efter Ulf Gunnarsson, kir klin, Uppsala

Är operation av ljumskbråck farligt

Risker med operation Risker med Operation Öppen utan nät Shouldice med nät Lichtenstein plugg Laparoskopisk TAPP TEP

Vilka ska opereras ? 1. Akuta ljumskbråck, icke reponibla/inklämningar 2a. Symtomgivande ljumskbråck med sjukskrivning eller kraftig nedsättning av den dagliga aktiviteten 2b. Femorala bråck 3. Symtomgivande ljumskbråck

Ska då alla opereras? Planerad bråckkirurgi på äldre patienter är meningsfull och medför ökad livskvalitet Individualiserad bedömning: Färre ”onödiga” ingrepp Minska andelen akuta operationer

Operationen avhjälper symtomen Tycker du att operationen avhjälpte de besvär du hade av ljumskbråcket? efter Ulf Gunnarsson, kir klin, Uppsala

Informationen viktig ! efter Ulf Gunnarsson, kir klin, Uppsala

Översikt Vägen till dagkirurgi Från vårdcentral till operation Val av anestesimetod

Operation direkt: Mora-konceptet

Operation direkt: Mora-konceptet Operation utan besök på kirurgmottagningen Patienten remitteras av allmänläkare direkt till Dagkirurgen

Mora-konceptet 80% av ljumskbråckoperationer i dagkirurgi sker på grundval av allmänläkares remiss utan preoperativt besök på kirurgmottagningen Telefonsamtal från sköterska dagen före operation Träffa narkosläkare och operatör operationsdagens morgon Muntlig och skriftlig postoperativ information

Varför ? Optimalt utnyttjande av mottagningsresurser Distriktsläkarna anser ofta den preoperativa bedömningen onödig Resekostnader

Vad krävs av remissen? Färskvara ”Symtomgivande ljumskbråck” Ej ensamboende Inga svårare sjukdomar Yngre än 75 år

Operationen avhjälper Tycker du att operationen avhjälpte de besvär du hade av ljumskbråcket? efter Ulf Gunnarsson, kir klin, Uppsala

Något för kir klin, USÖ? Ja, eftersom kötiden för ett mottagningsbesök är lång skulle denna väntan kunna undvikas!

Något för kir klin, USÖ? Men eftersom kötiden till operation är cirka 1 år går remissernas ¨bäst före¨ datum ut. Remissen är då inte längre färskvara!

Vem är patientansvarig läkare för de patienter som inte opereras?

Hur gör allmänläkaren med de patienter som inte opereras ?

Översikt Vägen till dagkirurgi Nya möjligheter Val av anestesimetod

Översikt Vägen till dagkirurgi Nya möjligheter Val av anestesimetod – lokalanestesi?

Harvey Cushing Neurokirurgisk pionjär, USA

Teknik vid lokalbedövning Infiltration & ”blind” nervblockad Blockad av n.ileoinguinalis n.ileohypogastricus r.genitalis Infiltration & ”öppen” nervblockad 0,5% Marcain alt Narop + 1% Carbocain Obs – maxdoser !

Nerver

Kontraindikationer Patienten vill inte Obesitas Överkänslighet mot lokalanestesi Uttalat nervöst lagd patient

Groin hernia surgery avhandling 2003, Linköping Pär Nordin Kirurgiska kliniken Östersund

Groin hernia surgery avhandling 2003, Pär Nordin, kir klin, Östersund Randomiserad studie för jämförelse mellan operation av ljumskbråck i lokalanestesi spinalanestesi generell anestesi 616 randomiserade patienter 1999-2001 10 kliniker

Patientdata Lokal Regional Generell Ålder 57 55 56 BMI 25 25 25 Smärta 77% 80% 78% efter Pär Nordin, kir klin, Östersund

Operationsdata Lokal Regional Generell Premed. 74% 76% 73% Optid 69 62 60 Anestesitid 90 100 95 Konvertering 1,9% 9,6% - till GA efter Pär Nordin, kir klin, Östersund

Postoperativt Lokal Regional Generell Smärta (VAS 1-10) 1,8 3,0 3,3 Illamående (VAS) 1,1 1,3 1,3 KAD 0 29% 4% Tid på sjukhus 3,1 6,2 6,2 (tim) efter Pär Nordin, kir klin, Östersund

Postoperativ dag 8 Lokal Regional Generell Smärta (VAS 1-10) 3,8 4,1 4,0 Normal 33% 30% 32% aktivitet efter Pär Nordin, kir klin, Östersund

Postoperativ dag 30 Lokal Regional Generell Smärta (VAS 1-10) 1,1 1,3 1,1 Dagar till: normal ADL 9 9 10 fritid 14 16 15 arbete 13 14 14 Sköterskekontakt 18% 18% 22% (ej planerad) efter Pär Nordin, kir klin, Östersund

Erfarenhet från USÖ 57 bråckoperationer i lokalanestesi 5 fick tillägg av Diprivan (9%) 1 konverterad till GA (2%)

Vinst med lokalbedövning? Mindre smärta och obehag första dygnet Kortare total tid på operationssal - något längre operationstid Billigare Mindre risker Tolereras väl av patienten Ökad recidivrisk?

Glaskulan Framtidens dagkirurgiska bråckoperationer ?

Glaskulan Ljumskbråck i lokalanestesi – ja!

Glaskulan Ljumskbråck i lokalanestesi – ja! Från vårdcentral till operation – ja!

Tack !