FRITIDSHEMMET i ett historiskt perspektiv Malmö 2013 Ingrid Bardon HLK Högskolan i Jönköping FRITIDSHEMMET i ett historiskt perspektiv

VAD? Arbetsstuga Eftermiddagshem Fritidshem ?????

Vad har betydelse Tänkare/forskning Politik/Ideologi Piaget Gesell Eriksson Dewey Mead Vygotsky Foucault Politik/Ideologi Ekonomi Människosyn Kunskapssyn Fördelningspolitik Marknaden

NÄR? Arbetsstuga – Slutet på 1800-talet Eftermiddagshem – Fritidshem – 1970--framåt

Varför? Arbetsstuga Industrialismen Minska tiggeri och kriminalitet Barnen fick fritid eller fri tid Eftermiddagshem Eliminera risker Fritidshem Kvinnor ut på arbetsmarknaden Stöd för barns sociala utveckling

HUR? (innehåll) Arbetsstuga Social fostran – undervisning Hantverk Måltider Skilda dagar för pojkar och flickor Renlighet och ordning (medleklassens normer gäller) Eftermiddagshem Social utveckling – inlärning Rekreation Läxläsning Fritidshem Social kompetens – lärande Lek Skapande verksamheter Temarbete Fysiska aktiviteter Näringsriktiga måltider (6-åringarna kom med så småningom)

Tre diskurser (efter en idé av Rohlin, 2012) Social arena Socialpedagogisk arena Utbildningspolitisk arena Slutet på 1800-talet Ca 1940-70-talet Mitten av 1990-talet--- Arbetsstuga Folkskollärare, hantverkare, ”frivillig personal” Komplement till familjen/hemmet Eftermiddagshem/ fritidshem (Skolbarnsomsorg) Förskollärare Fritidspedagoger Övrig personal (ex.vis barnskötare) Fritidshem Lärare med inriktning fritidshem/fritidsveksamhet Grundlärare med inriktning fritidshem Övrig personal ( ex.vis barnskötare) Komplement till skolan Fridtjuv Berg Anna Hierta Retzius Barnstugeutredningen/ Barns fritid/ SIA Skola och fritidshem - en helhet Lokala skolstyrelser Välgörenhet Barnavårdsnämnder/Socialstyrelsen Socialstyrelsen/Skolverket Social fostran --undervisning Social utveckling - inlärning Social kompetens- lärande

Antal barn Tabell 3 B: Inskrivna barn efter ålder och kön 2004–2010. Andel av alla barn i befolkningen 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 2004 Totalt 0,7 79,4 80,4 76,6 63,1 20,4 7,4 3,1 2005 Totalt 0,7 80,9 82,0 78,2 65,4 21,9 7,8 3,4 2006 Totalt 0,7 82,5 83,4 79,9 67,6 23,1 8,4 3,8 2007 Totalt 0,8 83,5 83,7 80,2 68,9 24,2 8,9 4,1 2008 Totalt 0,7 83,6 84,6 81,2 69,6 25,9 9,8 4,2 2009 Totalt 0,6 82,8 84,2 81,4 70,6 27,2 10,1 4,2 2010 Totalt 0,6 84,4 85,5 82,9 73,1 29,7 11,5 4,2

Viktiga utredningar Barnstugeutredningen (BU) (Barns fritid) Skolans inre arbete (SIA) Skolbarnsomsorgskommittén

Styrdokument Allmänna råd om formerna SFF program för innehåll i fritidshemsverksamhet, 1984 Sociastyrelsen Pedagogiskt program för fritidshem, 1988 Skollagen och Lpo 94, 1998, Allmänna råd Skollagen och Lgr 11, 2010; Allmän- na råd (flera)

Men utbildning då???? Fritidspedagogutbildning (1964) 1965. 2 år Fritidspedagogutbildningen, Högskoleutbildning 1977. 2 ,5år Barn – och ungdomspedagogiska programmet med inriktning Fritidspedagog.1993, 3 år Lärare med arbete i fritidshem/fritidsverksamhet. 2001. 3,5 år Grundlärare med arbete i fritidshem. 2011, 3 år

Det stora systemskiftet från socialpolitik till utbildningspolitik Från Childcare to Educare Mitten av 1990-talet Snabba förändringar i samhället Globalisering Informationstekniken Snabb utvecklingstakt Krav på individen att snabbt lära nytt

Den röda tråden genom en 150-årig historia Legitimitet Social ”fostran” Hantverk Komplettera barnens övriga miljöer Måltider

Att fundera på: Vad har mest betydelse för fritidshemmets utveckling fram tills idag? Vilken betydelse har det historiska ursprunget för hur fritidshemmet ser ut idag? Vilken betydelse har forskning? Ideologier? Politiska beslut? Och…vilken betydelse har de för varandra? Och vilken betydelse har ovanstående för hur yrket att vara lärare i fritidshem har utvecklats?