Arbetsrelaterad stress och riskbedömning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Förändringsarbete Enligt Rendahl et al (1995) är en förståelse för förändringen en nödvändig förutsättning för att medarbetarna skall prioritera förändringen.
Advertisements

Riskbedömning – nyckeln till ett hälsosamt arbetsliv
Patientsäkerhetslagen
Farliga ämnen och riskbedömning
Analys Lönelots.
Introduktion till kampanjen
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Att arbeta tillsammans för att förebygga risker Kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv Talarens namn och titel Datum | Evenemang Arbetsmiljö angår.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Må bra på jobbet.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet
Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Att arbeta tillsammans för att förebygga risker Kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv
Vanliga fel vid riskbedömning
Patientsäkerhetsronder
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Vad menar vi med begreppet behov?
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
AFS 2001:1 Om kunskaper och kompetens Chefer och arbetsledande personal har avgörande betydelse för att arbetsförhållandena skall vara tillfredsställande.
Hälsa.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Arbetsmiljön 2012 – svar från ST skyddsombud
Hälsofrämjande arbetsplats
AFS 2001:1 Systematisk Arbetsmiljöarbete, SAM
Målsättningen – En tillfredsställande arbetsmiljö!
Riktlinjer för misskötsamhet
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats?
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Presentation 6: Dela med dig av din kunskap och erfarenhet.
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Arbetsmiljöverkets inspektion av skolor i Kristianstads kommun 2015
Arbetsmiljöutbildning/ information SWEP International AB Khosrow Adibzadeh, Unionen.
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Ny AFS from 31 mars 2016: Organisatorisk och social arbetsmiljö Monica Östman och Kristin Larsson Personalavdelningen.
Hälsa- och arbetsmiljö PU 17 februari Agenda Aktuellt om sjukfrånvaro Guide Hälsa och Arbetsmiljö Information om AFS 2015: 4 om organisatorisk och.
Riskbedömningar Ett favorituttryck som många slänger sig med.... som krävs från alla håll och kanter… men som få egentligen begriper…… Inklusive undertecknad…….
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön 1§ Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Risken för att utsättas.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Samverkan.
Psykosocial arbetsmiljö: bilolycka
Arbetsmiljö.
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Kännetecknande för det goda arbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Rapport psykosocial skyddsrond
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering
Rapport psykosocial skyddsrond
Presentationens avskrift:

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress – ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress drabbar nästan en fjärdedel av arbetstagarna inom EU. Studier tyder på att mellan 50 och 60 procent av alla förlorade arbetsdagar har samband med stress. Den ekonomiska kostnaden för arbetsrelaterad stress i EU-15 beräknades 2002 till ungefär 20 miljarder euro. Antalet individer som lider av arbetsrelaterad stress kommer sannolikt att öka. Mer information: http://osha.europa.eu/topics/stress

Varför är detta en så viktig fråga? Fler och fler lider av arbetsrelaterad stress, på grund av förändringar av arbetsupplägg eller organisation och ledning av arbetet, osäkra anställningsvillkor, osäker arbetsmarknad, ökad arbetsbörda och arbetstakt, större känslomässig press på anställda, våld och trakasserier på arbetsplatsen, dålig balans mellan arbete och fritid.

Vad är arbetsrelaterad stress? Människor blir stressade om de upplever en obalans mellan de krav som ställs på dem och de resurser de har att tillgå för att uppfylla kraven. Långvarig stress är en risk för säkerhet och hälsa. Stress kan leda till psykisk och fysisk ohälsa.

Vem drabbas? Arbetsrelaterad stress kan drabba vem som helst på alla nivåer, anställda inom alla sektorer, alla anställda, oavsett organisationens storlek.  Stress drabbar både enskilda och kollektivet: Enskilda individers hälsa och säkerhet. Organisationers hälsotillstånd. Nationella ekonomiers hälsa. Stress är en risk för säkerheten på arbetsplatsen och kan bidra till andra arbetsrelaterade hälsoproblem, till exempel belastningsbesvär. Stress har stor inverkan på företagets resultat.

Symptom på arbetsrelaterad stress (1) På organisationsnivå:  Frånvaro  Hög personalomsättning Disciplinproblem Våld och trakasserier på arbetsplatsen Minskad produktivitet Misstag och olyckor Ökade kostnader på grund av ersättning eller sjukvård

Symptom på arbetsrelaterad stress (2) På individnivå: Känslomässiga reaktioner (lättretlighet, oro, sömnproblem, depression, hypokondri, utanförkänsla, psykisk utmattning, relationsproblem) Kognitiva reaktioner (koncentrationssvårigheter, minnesproblem, inlärningssvårigheter, svårt att fatta beslut) Beteendestörningar (missbruk av läkemedel eller droger, missbruk av alkohol och tobak, destruktivt beteende) Fysiska reaktioner (ryggbesvär, nedsatt immunförsvar, magsår, hjärtbesvär, högt blodtryck)

Lagstiftningen – arbetsgivarens ansvar Enligt lagen är arbetsgivare skyldiga att hantera arbetsrelaterad stress på samma sätt som alla andra hälso- och säkerhetsrisker på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress kan förebyggas med rätt åtgärder. Den viktigaste metoden är riskbedömning. Arbetsgivare ska enligt lag genomföra regelbundna riskbedömningar på arbetsplatsen.

Vad är riskbedömning? Riskbedömning är en process för att utvärdera arbetsmiljörisker till följd av faror på arbetsplatsen. Det innebär en systematisk granskning av arbetets alla delar där man bedömer vad som kan orsaka skada, om farorna kan elimineras, och om inte, vilka förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder som behöver finnas för kontroll av riskerna. Riskbedömning är grunden för en framgångsrik hantering av arbetsrelaterad stress.

Riskbedömning för stress (1) Oavsett vem som gör riskbedömningen (arbetsgivaren själv, en anställd som arbetsgivaren har utsett eller en utomstående bedömare) är det nödvändigt att de anställda rådfrågas och görs delaktiga i processen. De anställda känner sin arbetsplats och det är de anställda som ska genomföra de förändringar som kan behövas av arbetsförhållanden eller arbetsmetoder. Det går inte att avgöra endast utifrån situationen hur mycket stress den kan orsaka.

Riskbedömning för stress (2) Riskbedömning för stress bygger på samma grundprinciper och processer som bedömning av andra yrkesrelaterade risker. Det finns olika metoder, men för de flesta företag fungerar en enkel femstegsstrategi bra: Identifiera faror och personer i farozonen Utvärdera och prioritera riskerna Besluta om förebyggande åtgärder Vidta åtgärder Övervaka och granska

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (1) Viktiga faktorer i samband med stress är bland annat alltför stor arbetsbörda eller exponering för fysiska risker, de anställdas möjligheter att styra sitt arbete, de anställdas förståelse av sina yrkesroller, förhållandet mellan de anställda, bland annat frågor som våld och trakasserier, stödet från kolleger och chefer och vilken utbildning de anställda behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (2) Vi är alla sårbara, i förhållande till den press vi utsätts för vid ett givet tillfälle. Faktorer som kan göra det lättare att avgöra vem eller vilka grupper som löper störst risk är bland annat frånvaro, hög personalomsättning, aggressiv ton i kommunikationen, olyckor, psykosociala problem, hälsoproblem och klagomål från anställda. Anställda som kan löpa särskilt stor risk, t.ex. funktionshindrade, migrerande arbetare, unga och äldre anställda, ska ägnas särskild uppmärksamhet.

Steg 2: Utvärdera och prioritera riskerna Utvärdera risker med de identifierade farorna genom att bedöma hur sannolikt det är att faran orsakar skada, hur allvarlig skadan kan bli, hur ofta arbetstagarna exponeras (och hur många arbetstagare som exponeras). Lista riskerna efter betydelse. Använd listan för att upprätta en åtgärdsplan.

Steg 3: Besluta om förebyggande åtgärder (1) Det är bättre att förebygga följderna av arbetsrelaterad stress än att reagera på dem när de väl har inträffat. Arbetsrelaterad stress kan förhindras genom rätt arbetsupplägg och arbetsledning. Effektiva åtgärder för att förebygga arbetsrelaterad stress är bland annat att ge de anställda tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter, ge de anställda tydliga arbetsbeskrivningar, belöna de anställda för goda prestationer, se till att de anställda kan komma med klagomål och ta klagomålen på allvar, ge de anställda möjlighet att styra över sitt arbete.

Steg 3: Besluta om förebyggande åtgärder (2) Andra effektiva åtgärder för att förebygga arbetsrelaterad stress är bland annat att minimera de fysiska riskerna, låta de anställda vara delaktiga i beslut som påverkar dem, anpassa arbetsbördan efter varje anställds förmåga och resurser, utforma arbetsuppgifterna så att de blir stimulerande, definiera arbetsroller och ansvar tydligt, ge möjligheter till social samvaro och undvika otydlighet när det gäller anställningstrygghet och karriärutveckling.

Steg 4: Vidta åtgärder Sätt in förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder. För att åtgärderna ska kunna införas på ett effektivt sätt behövs en plan som visar vem som gör vad, när en uppgift ska vara genomförd, vilka medel som avsätts för att genomföra åtgärderna.

Steg 5: Övervaka och granska Effekten av åtgärder för att förebygga eller minska arbetsrelaterad stress ska övervakas. Riskbedömningen ska ses över varje gång en större förändring sker av arbetsupplägg, arbetsorganisation eller arbetsledning, om befintliga förebyggande åtgärder är otillräckliga eller föråldrade, regelbundet, för att kontrollera att resultaten av riskbedömningen fortfarande gäller.

Dokumentera riskbedömningen Riskbedömningen måste dokumenteras Dokumentationen kan användas för att förmedla information till berörda personer (anställda, skyddsombud, chefer osv.), bedöma om nödvändiga åtgärder har införts, ge tillsynsmyndigheter material, anpassa åtgärderna om förhållandena ändras.

Var kan man få hjälp? På Europeiska arbetsmiljöbyråns webbplats finns omfattande information och många råd som kan vara till hjälp: En avdelning om arbetsrelaterad stress med exempel på god praxis från hela EU finns på http://osha.europa.eu/topics/stress En avdelning om riskbedömning, med verktyg och checklistor, finns på http://osha.europa.eu/topics/riskassessment Information om arbetsrelaterad stress särskilt avsedd för små och medelstora företag finns på http://sme.osha.europa.eu/products/stress_at_work Information om riskbedömningskampanjen finns på http://hw.osha.europa.eu

http://hw.osha.europa.eu Bra för alla. En europeisk kampanj om riskbedömning