Entreprenören - från ensamvarg till teamspelare Morgonrock fredag 12 april på Stadshotellet i Luleå Entreprenören - från ensamvarg till teamspelare MATS WESTERBERG professor Entreprenörskap och Innovation vid Luleå tekniska universitet Varmt välkomna!

Mats i några bilder

Vanliga (nid)bilder av entreprenören?

Verkligheten i USA – att tjäna pengar är ett av många motiv… men det handlar mer om att få styra över sitt liv… och att få skapa en bättre framtid…

…och bland svenska entreprenörer i häst-näringen handlar det om att få göra det man vill… Att tjäna pengar är inte viktigast En bit kvar till jämställdhet Passion/ leva sin dröm eller i alla fall arbeta med det man gillar är viktigast

Ok – girighet verkar inte vara någon primär drivkraft Ok – girighet verkar inte vara någon primär drivkraft. Det där med att entreprenören är ensamvarg då? Vad vet vi om hur entreprenörer agerar?

Hur agerar en entreprenör (1)? Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management” Entreprenörer utgår ifrån medel snarare än mål (effectuation)

Hur agerar en entreprenör (2)? Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management” Entreprenörer tittar normalt inte på avkastning utan vad man är beredd att satsa och förlora (affordable loss)

Hur agerar en entreprenör (3)? Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management” Entreprenörer ser potentiella partners i sin omgivning snarare än konkurrenter (resource quilting)

Hur agerar en entreprenör (4)? Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management” Entreprenörer tar vara på de möjligheter som andra kanske ser som problem (leverage contingencies)

Hur agerar en entreprenör (5)? Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management” Entreprenörer litar på sin förmåga att hantera det som händer snarare än att förutspå framtiden i detalj

Och detta agerande bygger mycket på att man samarbetar med andra…

Hur ser samverkansstrukturen ut i svenska småföretag Hur ser samverkansstrukturen ut i svenska småföretag? 2002: N=5035, 5-49 anställda Ingen samverkan med andra företag (37 %) Samverkan med minst ett annat företag (63 %) Ett företag (11 %) Ett företag (11 %) Samverkan på lokal eller regional nivå (59 %) 2002 Två till fyra företag (49 %) Två till fyra företag (49 %) Nationell nivå (33 %) Fem eller fler företag (40 %) Mer än fem företag (40 %) Internat. nivå (8 %) Samverkar man med andra företag? Ja/Nej Omfattning av reguljär företagssamverkan Antal partner Geografisk omfattning av företagssamverkan 2008: N =6758, 5-49 anställda Ingen samverkan med andra företag (31,5 %) Lokal/reg. (75 %) Nationell (40 %) Norden (11 %) Samverkan med minst ett annat företag (68,5 %) Med i kluster/nätverk. (53 %) 2008 EU utom norden (7 %) Övriga världen (5 %)

Men vad är grejen med samverkan – och vad är det som krävs för att lyckas?

Grunden för nätverk – relationer och utbyten Utbytesteorin (Homans, 1958,1961; Blau, 1964) – en viktig förklaringsgrund Relationer bygger på att alla parter ger och tar och att det på längre sikt finns balans mellan givande och tagande Om du inte (kan eller vill) ge till andra kommer du (med viss fördröjning) inte att få något Om du inte (kan eller vill) ta från andra kommer du (med viss fördröjning) inte att få något Om man skall nätverka måste man både vara beredd att dela med sig av det man kan och vet samt att vilja och ha förmåga att lära av andra

Effekter av inställning till samverkan Fallet Ywood  Givande inställning  Tagande inställning Utveckling av nya produkter under de senaste två åren Förbättrade företagsprestationer under de senaste två åren Att giva är saligare än att taga… men glöm inte att givande förutsätter tagande

Nätverkskompetens (Walter, Auer & Ritter, 2006, Westerberg & Wincent, 2008) eller “Vad som krävs för att bli en effektiv samverkare“ Förmåga att använda mellanorganisatoriska relationer för att skapa egna konkurrensfördelar. Består av förmåga att: Kommunicera internt (givet att man har en egen organisation) Nätverka i den egna organisationen Känna sina partners Veta vem som kan vad… knowing who Upprätthålla goda relationer Kunna få access till andras kunskap/resurser Koordinera gemensamma aktiviteter Kunna kombinera egna och andras delar till en helhet Identifiera och bygga upp nya relationer Hitta ny kompetens och skapa initial kontakt

Nätverk är bara början på något som kan bli mycket mer… Innovationssystem ? partnerskap tillit samverkan med fokus på processen nätverk möten

Från inga kontakter till starka nätverk De entreprenöriella aktörerna är de som driver detta tydligast genom att vara de som ger mest – då vi frågat deras partners = 40-160 timmar/år = >160 timmar/år Abisecta Timmer- hus Byggsystem GDS Kontors- miljö Hyvlat Dörrar …och ledaren är central för nätverkandet – med en försiktig och osäker ledare, mindre nätverkande…

Men det är inte bara företagare som är entreprenöriella!

Entreprenörskap som det definieras idag "Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.” Genom entreprenörskapet omvandlas information/ kunskap till nya produkter och processer (för både kommersiella och ideella syften) med resultatet att vi skapar mer värde från de resurser vi har. Utvecklingen i samhällets alla sektorer drivs på – fungerar som ”samhällets utvecklingsmotor”

Man kan alltså vara entreprenör i många sammanhang I ideella organisationer – skapa nya lösningar för andra i samhället (social entreprenör) I existerande organisationer – för att förnya verksamheten och öka konkurrenskraften (intraprenör) Inom kulturen – ta fram nya uttryck som kan skapa upplevelser för oss andra (kulturentreprenör) Inom politiken – skapa nya förutsättningar för medborgare (samhällsentreprenör) Åsså nyföretagare förstås – en traditionell entreprenör

Det är först på senare år som det varit fullt accepterat och bra att arbeta med entreprenörskap/företagsamhet i Sverige… (Bengt Johannisson, 2008) Era (decennium) Dominerande förhållningssätt Kommentarer 1970-tal FÖRAKT Entreprenören ses som kapitalismens fula ansikte 1980-tal FÖRNEKELSE Entreprenörskap finns knappast alls på agendan, vare sig i samhällsdebatten i stort eller i det akademiska samtalet 1990-tal FÖRSTÅELSE Acceptans av entreprenörskap som (ny)företagande samexisterar med bilden av entreprenörskap som företagsamhet (ta-sig-för-samhet) 2000-tal BEJAKANDE Företagsamhet i skilda framträdelseformer inordnas i offentliga och akademiska diskurser 2010-tal PRAKTISERANDE? Entreprenörskap som livsform och verksamhetsform integreras i olika praktiker i hela samhället 23 Kaarin Kivimäki 2008 23

Kort historisk odyssé för vurmen kring det entreprenöriella med tonvikt på utbildningssystemet OECD – 1989: Behovet av initiativ och kreativitet hos alla lyfts fram som centralt för framtiden EU – 2006: Initiativförmåga och företagaranda lyfts som en av de åtta nyckelkompetenserna Sverige, regeringen – 2009: Entreprenörskap skall löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet Sverige, skolverket – 2011: Entreprenörskap finns inskrivet i alla läroplaner från förskola till vuxenutbildning

Det handlar om att utvidga elevernas/ studenternas/ medborgarnas komfortzon… Mats- Bra om vi är vid 22 min. …så de kan ta vara på fler möjligheter och agera entreprenöriellt i fler situationer

Som sagt: Många arenor för att vara entreprenöriell… Förmågan att agera entreprenöriellt i en globaliserad värld med större komplexitet och ökad osäkerhet och kunna hantera och skapa entreprenöriella aktiviteter och strukturer i olika kontext såsom: Arbeta flexibelt i små organisa-tioner med kapacitet att växa Bygga upp ett företag eller en organisation Arbeta i en stor organisation utifrån sin personliga kapacitet i syfte att omforma organisationen och få den att agera mer entreprenöriellt Bättre kunna styra sitt personliga liv i den riktning man önskar Hantera en arbetsmarknad med stora krav på flexibilitet

Att vara entreprenöriell innebär att lära för livet – i praktiken En entreprenöriell person Reflekterar över sin situation och ser vilka möjligheter det finns att skapa nya värden för andra (ideella, sociala, kulturella eller ekonomiska) Agerar och tar initiativ för att förverkliga möjligheter Med utgångspunkt i de egna drömmarna, kunskaperna och kompetenserna Tillsammans med andra som tror på möjligheten och har kompletterande kompetenser för att förverkliga idén Genererar en motiverande lär- och utvecklingssituation (stark autonomi, meningsfullt och mycket återkoppling) Lär sig under processen både vad man kan (stärker självtilliten) och vad man behöver stärka inför framtiden (konkreta kompetensutvecklingsbehov)

Forskningsfronten är nära!

Som professor vill förstärka detta ytterligare genom bygga upp ett kompetenscentrum för entreprenöriellt lärande på LTU Samla intern kompetens Bygga upp kompetensutvecklingspaket för skolor/offentliga organisationer/företag Starta upp forskningsprojekt för att studera entreprenöriellt lärande i olika miljöer Samverka starkare med externa parter både lokalt, regionalt och globalt …så vi tillsammans bättre kan komma åt den potential som finns hos våra unga (och äldre)

TACK FÖR MIG! 30 Kaarin Kivimäki 2008 30

Konkurrenskraftiga regioner - en tävling i att vara bäst? Nästa Morgonrock Fredag 26 april Konkurrenskraftiga regioner - en tävling i att vara bäst? JAN EDLING, författare och debattör, Flexicurity Varmt välkomna!