Tolken – en kulturell mellanhand Riksbankens jubileumsfond.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Multikulturella aspekter på apoteksverksamhet Är detta något vi bör forska om och i så fall hur? SIG Samhällsfarmaci Tobias Renberg Sofia Kälvemark.
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt Sverige.
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Staten och det civila samhällets organisationer
Kultur för alla – gäller det mig
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
Beredningen för integration och mångfald
Mellanchefen en maktpotential
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Feminism Grundläggande antaganden:
Ledarskap och arbetsliv
PROJEKTLEDARE Projektledarrollen gestaltar projektledningsfunktionen
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
En reviderad läroplan för förskolan
Första Hembesöket Viktiga steg för att skapa en förtrolig relation och göra en professionell bedömning De små detaljernas betydelse i samtalet Mötet som.
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Perspektiv på arkitektur
Utmaningar av etablerade gränser mellan discipliner
Maria Appelqvist, November 2008 Malmö högskola Migrationsforskning i Sverige Framväxt och utveckling.
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Religionsdidaktisk introduktion Det religionsdidaktiska forskningsfältet --- Christina Osbeck
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Tänkande och språk Våga Visa
Ett naturvetenskapligt arbetssätt
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Personliga färdigheter. Definition av personliga f ä rdigheter F ö rm å gan att reflektera ö ver interna begrepp s å som k ä nsla, kognition och den egna.
Forum för genusvetenskap
Design & Utvärdering, 5 poäng Designern Torsdagen den 23/3 Informatik A.3.
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
FRIVILLIG SEXUELL EXPONERING PÅ INTERNET BLAND UNGA Pernilla Nigård Doktorand vid Malmö högskola Föreläsning för Ungdomsstyrelsen September 2010.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Genrer Ett specifikt syfte – avgör vilken genre det handlar om
Genus och Kön.
VUXENVUXEN DIDAKTIK STUDERANDE Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den vuxne studerande... har livserfarenhet (kompenserar t.ex. sämre.
Hur kan vi förstå begreppet?
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
Politisk Geografi.
Aida Alvinius Frontiers in leadership research Doktorandkurs, 5 p Karolinska institutet Institutionen för Lärande, Informatik, Management och.
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Om problem och syften Jonas Gustafsson Lärarhögskolan i Stockholm.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Inkludering Lizbeth Engström Phd, universitetslektor Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Perspektiver på makt Pål Aarsand
Konsten att samtala och leda ett samtal. Att vara en god samtalare och lyssnare Tittar på den som talar Spinner vidare på vad andra säger Håller sig till.
Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,
Oscar Pripp Uppsala universitet.  Att reflektera över sitt sätt att tänka och agera  Att lära sig om hur vi brukar uttolka varandra  Att lära sig hur.
Föräldramöte 22 september 2016.
Genus och religion.
Kommande moment Idag: Gruppövning 1 Historiesyn
Välkomna till styrd helpdesk
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Problemformulering En introduktion på kursen
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Högskolepedagogik för Utmaningsbaserat lärande
En kort introduktion Göran Brante
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Pål Aarsand Pedagogik och makt Pål Aarsand
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Geografi / samhällskunskap
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Geografins fyra förmågor - vad du förväntas visa kunskaper om på np
SMART HUDIKGYMPANS VÄRDEGRUNDER
Presentationens avskrift:

Tolken – en kulturell mellanhand Riksbankens jubileumsfond

Bakom stängda dörrar - Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration – med särskild inriktning på mottagandet av ensamkommande barn och unga Europeiska flyktingfonden III

Syfte Syftet är att göra en analys av tolkars position som kulturella mellanhänder i möten mellan myndighetspersoner och enskilda individer som inte kan kommunicera på svenska. Undersökningen ska därmed handla om: - tolkyrket, - tolken som aktiv agent vid tolkade möten och - om hur fenomen som språk- och kulturell kompetens, makt, lojalitet, förtroende, misstroende hanteras.

Centrala frågeställningar • En övergripande frågeställning är: Vad har kontakttolkar för erfarenheter och kunskaper av möten mellan myndighetspersoner och enskilda som ej kan kommunicera på svenska? • En följdfråga är: Hur kan den kunskapen synliggöras och komma till användning?

Mottagandet av de ensamkommande barn och unga är ett viktigt forskningsfält med många dimensioner. En väg in i detta fält genom tolken. • Tolken kallas i de olika kommunerna in i en rad olika sammanhang som berör barnet och kan ses som en nyckelperson som får mycket kunskap om vad olika parter gör och inte gör. • I det redan pågående projektet har en rad frågor om makt, lojalitet, etik och rättssäkerhet formulerats. • Dessa frågor utgår från tolkens nyckelposition, som ställs på sin spets när det gäller ensamkommande barn och unga.

Ideér… • Mer forskning som problematiserar: – majoritetssamhället som mottagare, institutioner, organisation, enhetslösningar osv. Hur integrerar vi globalisering? – ”migranten” både som begrepp och realitet i relation till klass, kön, etnicitet… Vad händer med våra studier om vi börjar dekonstruera begreppet migrant? Vilken sorts kunskap produceras om migration när vi tar med aspekter av genus och mångfald? – Öppenhet och möjligheter genom att utgå från migranters livserfarenheter. Var går gränsen för öppenhet och nyfikenhet? Vad får ”finnas”? – Långa perspektiv, bakåt och framåt. ”Korta historiska minnen”.