Tjänstledigheters inverkan på övertimarvoden och ersättningar för särskilda uppgifter i allmänbildande skolor från

Tjänstledigheters inverkan på övertimarvoden och ersättningar för särskilda uppgifter i allmänbildande skolor från •§ 22 och 23 i del B samordnats => ny § 23 •Övertim- och timarvoden samt ersättningar för särskilda uppgifter behandlas på samma sätt •Arvoden och ersättningar betalas/dras av enligt det fastställda antalet veckotimmar i arbetsplanen •Det har inte längre någon betydelse om tjänstledigheten infaller i början, mitten eller slutet av arbetsperioden •För tjänstledighet som börjar när läsåret inleds (augusti) görs avdragen enligt arbetsplanen för det nya läsåret •Under långa tjänstledigheter kan till exempel vikariens arbetsplan användas som arbetsplan för följande läsår. 2

Exempel på lön för en gymnasielektor under tjänstledighet •Gymnasielektor ( ), dyrortsklass II, 8 år som berättigar till årsbundet tillägg, uvs 20 •Tidpunkt4.2– – •Ordinarie lön 3 118, ,78 •Klassövertimmar 119,96119,96 •Koefficient + resurs503,83251,92 •Sammanlagt, €/mån.3 742, ,66 •Avlönad tjänstledighet 4.2– och i arbetsplanen 2012– klassövertimme och 4,2 koefficient- och resurstimmar •Avlönad tjänstledighet 15.8– , oavlönad tjänstledighet – och i arbetsplanen 2013– klassövertimme och 2,1 koefficient- och resurstimmar •För klassövertimmar och koefficient- och resurstimmar betalas enligt arvodesgrunden 1/ – •I detta fiktiva exempel är lönen på 2012 års nivå 3

Fråga 1/ användning av en vikaries arbetsplan •I en skola med periodsystem fastställs ett genomsnittligt antal veckotimmar för den tid vikariens anställning varar. På hösten kan det finnas "många övertimmar" medan timmarna på våren knappt räcker till för undervisningsskyldigheten. Kan man i dessa situationer göra upp en arbetsplan för våren för den återvändande tjänsteinnehavaren på basis av timmarna under vårterminen (där timmarna självfallet uppgår till minst usv)? Följer förfarandet "avtalets anda"? •Se cirkulär 27/2011, tillämpningsanvisningen för denna bestämmelse s. 8–9: Vikariens arbetsplan kan användas, men det är inte obligatoriskt. För tjänsteinnehavaren kan med andra ord alternativt en egen arbetsplan göras upp. Tjänsteinnehavaren ska betalas lönen för tjänsten även om undervisningen underskrider undervisningsskyldigheten. 4

Fråga 2/ Oavlönade tjänstledigheter •Uvs för en grundskolelektor är 20, timmarna enligt arbetsplanen 22 •Perioder och timmar: • –7.10 (21 tim.), • –2.12 (23 tim.). • –10.2 (22 tim.), • –5.4 (23 tim.), • –2.6 (21 tim.). •Läraren har oavlönad tjänstledighet 15.10–2.6. Hur/på vilka grunder betalas övertimmarna under de avlönade tiderna 1.8– och 3.6– ? 5

Svar 2 •Även om undervisningen de facto ges i perioder, är den arbetsplan som rektorn fastställt för läraren och det planenliga genomsnittliga antalet timmar av betydelse ur löneräkningens synvinkel. I detta fall är det genomsnittliga antalet övertimmar 2. I löneräkningen utgår man från arbetsplanen för hela året, vilket betyder att lön betalas enligt genomsnittligt antal timmar och övertimmar. Utifrån denna lön minskas lönen under oavlönad tjänstledighet eller betalas under avlönad tjänstledighet. Övertimmarna betalas/dras av enligt grunden 1/38. •Man bör se till att en eventuell vikarie får betalt för allt arbete som utförs. Vikarien kan i praktiken ha en egen arbetsplan. 6