Teknik- och vetenskapshistoria bengt.berglund@chalmers.se 772 3889

Vetenskapsteori/-metodik Målsättning med kursen Beskriva den vetenskapliga forskningsprocessen Varför använda teorier/modeller? Diskutera kraven på ett vetenskapligt arbete – forskningen i sitt sammanhang Presentera en struktur för Ert fortsatta arbete Underlag för opposition

Schema 22/2 Introduktion 29/2 Kvalitativ och kvantitativ metod Forskningsprocessen Vetenskapsteoretiska grundbegrepp Kandidatarbetets struktur och innehåll 29/2 Kvalitativ och kvantitativ metod Hur löser vi forskningsuppgiften? Tål resultatet en kritisk granskning? Källkritik Intervjuer, intervjuteknik Gruppredovisningar 17, 18, 19, 20, 23 o 25 april 10/5 Forskningsetik och vetenskap Teknologins konsekvenser Moral och etik inom forskning

Varför vetenskaplig metodik? Visar på valmöjligheterna Vad man får och inte får göra Insikt i generella forskningsprocesser Vad är god forskning? Ge exempel på olika typer av forskning Förklara vissa grundläggande begrepp Vilka grundläggande krav ställs på ett vetenskapligt arbete?

Processen inleds… Hur mycket måste jag läsa och förbereda mig? Vad är min fråga till det förflutna? Hur formulerar jag en forskningsfråga? Hur går jag sedan vidare? Teori/modell Metod Empiri (källor) Analys

Matris för önskemål Värderingar (intressen, etik) ”det här vill jag göra” Instrument (tekniska hjälpmedel, lab.- utrustning, arkiv, databaser, experiment och metoder) ”så här går jag till väga” Medvetna val som måste motiveras i texten

Matris av kunskap Kompetens Föreställningsvärld Vetenskapssyn ”det här kan jag göra” Föreställningsvärld ”vad driver mig” vilka adekvata svar finns? ontologi = ”läran om tillvarons beskaffenhet” studier av bestämda samhällsförhållanden Vetenskapssyn varje vetenskap har sin egen historia, som är föränderlig över tid

Vetenskapligt problem Måste gå att lösa, åtminstone delvis Avgränsat och väl definierat (tidsaspekt) Lösningen får ej vara given på förhand Problemet måste vara ”viktigt”, relevant och intressant ur en teoretisk eller veten- skaplig synvinkel (tillföra något nytt) Relaterad till existerande forskningsteorier, metoder och data (”forskningsfronten”)

Vetenskapliga begrepp Modell (en förenklad version av möjliga samband, ej ett påstående hur det är) Hypotes (ett antagande om vissa samband) Teori (påvisbara och erkända samband. En hypotes som var sann) Metod (Sättet att lösa forskningsuppgiften, hantverket)

Varför teorier/modeller? Du måste tala om vad som är viktigt och förklarar utvecklingen (ej det samma som att ha förutfattade meningar) Vi måste välja bland en mängd av data. Valet är därför medvetet och styrt Erkända teorier ger oss möjlighet att se samband som ej framgår av källorna Generalisering önskvärd – ej alltid söka det unika

Tidigare forskning Hur läser man artiklar och böcker? Hur är dessa strukturerade, vilka teorier används och vilka metoder tillämpas? Vad kan jag använda i den informationen för att lösa den egna uppgiften? Hur argumenterar jag? Vad kommer jag att tillföra forskningen med mitt arbete? (kräver positionering)

Kandidatarbetets kärna Inledning Tidigare forskning (positionering) Problemidentifiering Vad är mitt vetenskapliga problem? Visa teorierna och tala om vilka Du själv tänker använda Diskutera dina metoder och källor Hur jag tänker lösa forskningsuppgiften!

Kandidatarbetets struktur Bakgrund Uppdrag Egna idéer FOKUSERA! Företag/ Process/ Forskning Syfte Problem A.………. B……….. C……….. D……….. ”Detta gör vi” AVGRÄNSA! Teori/modell .………. ……….. Metod Undersökning Analys Diskussion Ny forskning ”Denna teori/modell använder vi” ”Denna metod Besvara frågorna MOTIVERA VALEN! BESVARA! ANALYSERA! Inledning Bengt Berglund

Exempel på en process I Du har en idé (ex. samband mellan utsläpp och industriutveckling) Vad finns för forskning/teorier om detta? Du gör ett påstående (lagstiftning rörande utsläpp gynnar industrin på sikt) Problemformulering (varför är industrin så negativ rörande lagstiftning om utsläpp?)

Exempel på en process II Hypotesformulering (därför att industrin fruktar högre kostnader, på kort sikt) Forskningsfrågor (är påståendet giltigt för branschen som helhet? Jämfört med andra kostnader? Generalisering!) Vilka metoder och källor kan användas för att ge svar på mina frågor? Resultat Hypotesen bekräftas eller förkastas

Petrokemin i Sverige

En projektidé I Min bakgrund och kompetens (matris) Basindustrin i Sverige och dess betydelse Avindustrialiseringen en myt Hypoteser eller påståenden Industriproduktionen alltmer bärare av värdeskapande tjänster Basindustrin är livsviktig för hela ekonomin

En projektidé II Påståenden (underbyggda med fakta) Basindustrin utgör alltjämt navet i den svenska ekonomin Utan petrokemiska produkter stannar Sverige Svensk petrokemi har utvecklat en miljöteknik som är världsledande Nivå på undersökningen

En projektidé III Forskningsfrågor: Varför dröjde det så länge innan vi fick en petrokemisk industri i vårt land? Inom vilka nätverk och på vilka marknader verkar den svenska petrokemiska industrin? Vilken betydelse har petrokemin och plastindustrin haft inom svensk basindustri? Hur ser framtidsbilden ut? Hur har den svenska petrokemin ställt om mot en mer hållbar utveckling? Vilka är förutsättningarna för den svenska petrokemiska industrin att slå in på en alternativ omställning efter ”oljeparentesen” Teknikutvecklingen inom branschen och dess betydelse för andra branscher?

En projektidé IV Teoretiska utgångspunkter Utvecklingsblock (E. Dahmén) Stora tekniska system (T. Hughes) Innovationsforskning (flera författare) Produktcykler Kronologisk utveckling

En projektidé V Metodfrågor Hur lång tid har jag på mig för att fullgöra uppgiften? Håller schemat? Vilka källor finns, vad är problemen? Vad har andra gjort och vad har jag att utgå ifrån? (tidsbesparing!) Är min forskning nydanande? På vad sätt?

En projektidé VI Forskningsprocessen: Vi arbetar sällan induktivt, dvs börjar med observationer eller tron att man kan vara teorineutral (ingen teori = allt är lika viktigt och därmed lika oviktigt) Den hypotetisk-deduktiva metoden utgår från hypoteser eller generella relationssatser, dvs vi söker regelbundenheter i utv. mönstren som testas genom verifiering eller falsifiering Vanligast att man arbetar abduktivt i ett samspel mellan teori och empiri Fokus blir då ofta ett empiriskt problem eller ett som rör teori/analysram/metod och diskuteras inom forskningen Förklara utvecklingen, ej bara beskriva den!

Petrokemi: en projektidé VII Hur utvecklar man forskningsfrågorna? En process med ständigt ifrågasättande och omformulering av nya frågor Läsa in sig på forskningsområdet, kanske också läsa om efter ett tag Utveckla analysramen, andra teorier Nya forskningsfrågor …. bryt ner i underfrågor Fler deltagare, rättvis arbetsfördelning

En projektidé VIII Hur löser jag forskningsuppgiften? Bred studie eller djupstudie. Både ock? Primära eller sekundära data? Intervjuer: tekniker personer branscher/företag (representativitet) kontrollfrågor

En projektidé IX Hur vet jag att jag är på rätt väg? Lägg in kontrollstationer Lär av andra Utnyttja dina handledare Ställ krav, men var förberedd Låt utomstående granska och kommen- tera (kompetens finns på olika nivåer)

En projektidé X Analysen: Resultatet förevisas i sin kontext. Läsaren ska kunna följa hur resultaten vuxit fram Har jag besvarat mina forskningsfrågor? Vad är nytt? Har jag utvecklat teori/metod? Kan man dra mer generella slutsatser av min studie? Har studien pekat på behovet av ny forskning?

Detektiver i historien I Sherlok Holmes (logisk empiriker) Encyklopediskt vetande. Kan oerhört mycket Noggrannhet vid insamlandet av fakta. Grundlig och metodisk Logisk analys. För samman all information till en tolkning varur det går att hitta logiska samband och lagbundenheter Induktiv metod

Detektiver i historien II Hermeneutiken (fader Brown) ”Forskarens egen tolkning av människors handlingar”. Inlevelse och aktörens agerande Ursprungligen en metod för förståelse av texter utifrån hur det perspektiv dess upphovsman haft Beskriva den historiska och sociala kontext i vilken texten eller aktören formas Tolkning av företagsmaterial. I vilket syfte har ett visst material kommit till? Fenomenologi: verkligheten sådan aktörerna själva uppfattar den

Detektiver i historien III Positivism (kommissarie Morse) Använder naturvetenskapliga metoder vid studiet av den sociala verkligheten Teorins syfte är att generera hypoteser som kan prövas (deduktivism) Kunskap uppnås genom att samla in fakta som utgör grunden för lagmässiga regelbundenheter (induktivism) Vetenskapen skall vara fri från värderingar Accepterar ej normativa studier, dvs värderingar om hur samhället bör vara Historien kan inte utveckla teorier, bara pröva Vad som är viktigt i historien diskuteras ej!

Finns fakta? Positivisterna förutsätter att samhället kan studeras som en uppsättning av objektivt observerbara fakta som är oberoende av hur forskarna värderar dem Finns det en klar skiljelinje mellan fakta och värderingar? Nej! Postmodernism. Det finns inte en verklighet utan flera och därför kan forskarna inte heller beskriva den. Meningslöst att utforma metoder

Projektplan Introduktion (Bakgrund) Tidigare forskning (Vad har redan gjorts?) Syfte och problemformulering (Detta gör jag) Teoretisk ansats (Dessa teorier används) Metod (Så här går jag tillväga) Undersökningens genomförande Bearbetning/analys (Besvara frågorna, verifiera/ falsifiera eller utveckla ny teori) Redovisa/rapportera Sammanfatta