Karolinska institutet, 2008 Rapportskrivning Karl Bodell Karolinska institutet, 2008 Övning inför C uppsatser. Jag ingen expert, har skrivit många rapporter – alltid är det något man glömmer.

Att skriva rapporter Mängd olika typer av rapporter – beroende på situation Riktlinjer kring upplägget Fri form Texttypen i rapporten Rapporter kan se väldigt olika ut beroende på situation. Finns ändå vissa riktlinjer som man bör följa för själva upplägget. Vi tillämpar fri form, men man ska hålla sig till texttypen rapport.

Tänk på innan: Vad har vi för målgrupp? Vilka aspekter vill vi ha med? Vilka är författare? Medförfattare ska framgå tydligt!

Exempel på rapportens olika delar Titel Sammanfattning Innehållsförteckning Introduktion-Inledning Metod Huvudkapitel -Resultat Diskussion Referenser Bilagor

Vad är tanken med varje del? Sammanfattningen Självständig enhet i en rapport. Ska sammanfatta rapportens innehåll. Sammanfattningen ska vara kort och koncis. Sammanfattningen ska kunna läsa och förstås av den som inte läser hela rapporten utan endast den som vill läsa för att få en snabb överblick av arbetet. Sammanfattningen Självständig enhet i en rapport. Ska sammanfatta hela rapportens innehåll, från problemställningen till diskussion. Sammanfattningen bör vara max en ½ A4-sida av ditt arbete och den skrivs först när hela rapporten är klar.

Inledningen Introducera läsaren till ämnesområdet. Presentera syfte och mål. Ge en bakgrund till den valda problemställningen. Presentera problemformuleringen. Klargöra eventuella avgränsningar man valt att göra. Övergripande bakgrund till området i inledningen. Inledningen ganska viktig. Intresseväckare!! I en mindre omfattande rapport kan man välja att lägga en övergripande bakgrund till området i inledningen.

Metod Beskrivning av hur ni gått tillväga för att nå målen som presenterades i inledningen. Vilka faktorer har påverkat arbetet. Varför har ni valt att göra på detta sätt. Källkritik - Beskriv och värdera pålitligheten av de källor ni använt. Tips! Att värdera webplatser själv: http://lankskafferiet.skolutveckling.se/information/vardera.html Att kolla källan: http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/kallkritik.html

Resultat - Huvudkapitel Stor frihet att dela in huvudkapitlet i flera delar. Utgå alltid ifrån den problemformulering du gjorde i inledningen (följ en röd tråd genom rapporten). Huvudkapitlen ska förklara frågorna som ställs i inledningen . Inga egna värderingar får läggas in i huvudkapitlet, här redovisas bara resultat eller fakta från olika källor. Stor frihet att dela in huvudkapitlet i flera delar som man tycker passar bra. Dvs. har du flera delområde, gör ett kapitel för varje område Utgå alltid ifrån den problemformulering du gjorde i inledningen (följ en röd tråd genom rapporten) Huvudkapitlen ska bidra till att förklara frågorna som ställs i inledningen Inga egna värderingar får läggas in i huvudkapitlet, här redovisas bara resultat eller fakta från olika källor.

Diskussion Här kan man dra slutsatser, tolka, värdera och jämföra. Diskutera kring eventuella problem som uppstått. Ta aldrig in något nytt som inte behandlats i tidigare avsnitt.

Exempel på rapportens olika delar Titel Sammanfattning Innehållsförteckning Introduktion-Inledning Bakgrund Syfte och mål Problemställning Eventuella avgränsningar Metod Tillvägagångssätt Källkritik Huvudkapitel -Resultat Diskussion Referenser Bilagor

Bilder/figurer och tabeller Bilder och figurer skall numreras. Texten till figuren skall kunna stå för sig själv.

Serum fatty acids Freund-Levi, Y. et al. Arch Neurol 2006;63:1402-1408. Figure 2. Serum fatty acids. Relative proportions of linoleic acid (placebo preparation; A), eicosapentaenoic acid (B), and docosahexaenoic acid (C). The -3/ -3 group received 1.7 g of docosahexaenoic acid and 0.6 g of eicosapentaenoic acid; the placebo/ -3 group received a placebo containing 1 g of corn oil, including 0.6 g of linoleic acid and between 6 and 12 months of the -3 fatty acid supplement. Copyright restrictions may apply.

Referenser Här ska allt som citeras eller refereras till i rapporten samlas i en lista. Alla källor (skriftliga, muntliga och elektroniska) ska vara fullständigt specificerade, gärna enligt någon av standarderna som finns. Exempelvis: Harvard systemet APA - American Psychological Association ICMJE (Vancouver Style)

Varför är det så oerhört viktigt med referenser? Underlag för tolkningar och påståenden. Skilja på egna slutsatser och andras (eller fakta). Hitta tillbaka för att kontrollera eller läsa mera. Underbygga och stärka dina egna resonemang. Endast referenser som refereras till i texten skall vara med. Tips! Att skriva referenser enligt Harvard systemet: http://www.hb.se/bib/harvard/genhar.asp Att skriva referenser enligt APA: http://www.sophiahemmet.ki.se/biblioteket/apa.html För att det klart skall framgå: Vilket underlag du har för dina tolkningar och påståenden. För att kunna underbygga och stärka dina egna resonemang. Vad som är dina egna slutsatser och tankar och vad du har hämtat från andra. Och vara lätt att hitta tillbaka för den som vill läsa mera eller kontrollera dina uppgifter.

Exempel - APA Bok, Broschyr och Bokkapitel Nedan följer ett exempel på hur referenser ser ut enligt APA hämtat från Biblioteket vid Sophiahemmets Högskola. Bok, Broschyr och Bokkapitel Tidskriftsartiklar / Tidningsartiklar Elektroniska resurser

Bok, Broschyr och Bokkapitel Författares efternamn, Initialer. (Publiceringsår). Boktitel (Upplaga). Förlagsort: Förlag. Bok med en författare Patton, M.Q. (1990). Qualitative evaluation and research methods (2nd ed.) Newbury Park: Sage. Bok med två eller fler författare Polit, D., & Hungler, B. (1999). Nursing research: Principles and methods (6th ed.). Philadelphia: Lippincott. Bok med redaktör / editor Tassel, D. (Ed.). (1976). Aging, death and the completion of being. Philadelphia: University of Pennsylvania Press. Speciellt kapitel i bok Bjork, R.A. (1989). Retrieval inhibition as an adaptive mechanism in human memory. In H. L. Roediger & F. I. M. Craik (Eds.), Varieties of memory & consciousness (pp.309-330). Hillsdale, JN: Erlbaum.

Tidskriftsartiklar / Tidningsartiklar Författares efternamn, Initialer. (Publiceringsår). Artikelns titel. Tidskrift, Volym, (Nr), Sidor. Artikel i tidskrift med löpnummer Bekerian, D.A. (1993). In search of the typical eyewitness. American Psychologist, 48, 574-576 Artikel i tidskrift med separat sidnumrering i varje nummer Mendyka, B.E. (1994). The therapeutic syncretic process: Implications for nursing care delivery. AACN Clin Issues Crit Care Nurs, 5(1), 86-91. Artikel från tidning Posner, M.I. (1993, October 29). Seeing the mind. Science, 262, 673-674.

Elektroniska resurser Titel på dokumentet. (senast uppdaterat). Ort: Ansvarig person/organisation/företag, hämtat från Internet den datum: fullständig adress. Specifikt dokument på webbplats Electronic reference formats recommended by the American Psychological Association. (1999, November 19). Washington, DC: American Psychological Association, Retrieved 21 November 19, 2001 from the World Wide Web: http://www.apa.org/journals/webref.html Ska man vara riktigt noggrann så ska sidan skrivas ut så som den såg ut när man hämtade informationen från den för att sedan läggas med i en bilaga till rapporten. Hjärtsjukdomar Growingpeople.se

Bilagor Här kan du lägga in stora tabeller, enkäter eller annat som inte ”passar” huvudkapitlet. Alla bilagor får normalt en titel och numreras. En förteckning över bilagorna skapas sedan i innehållsförteckningen. Då har vi kommit igenom rapportens olika delar. Vidare kring allmänna råd kring hela rapporten. Jag tänkte fortsätta med några allmänna tips som jag tror att ni kan ha stor hjälp av

Språk Hur viktigt är språket? Tänk på: Lagom ”nivå” Avstavningar Främmande ordformer Styckeindelning Särskrivning Böjning Tänk på hur du säger vad. Tips! Svenska språknämndens frågelåda: http://www.spraknamnden.se/sprakladan/search.aspx

Rubriker Låt huvudrubriken tala om vad styckena som finns under rubriken handlar om. Låt mellanrubriker sammanfatta styckenas innehåll och locka till läsning. Ha inte för många nivåer med underrubriker.

Studiebesök Ta chansen att göra ett studiebesök! Den får ni inte igen. Kontakter vid tex. studiebesök Personligt uppträdande Följ upp Var professionella – tänk på framtiden Kontakter vid tex. studiebesök Personligt uppträdande vid kontakter viktigt. Kan vara lämpligt att ta kontakt i efterhand och tacka för hjälp, berätta om resultaten, kanske fråga om de är intresserade av rapporten. Betrakta kontakterna på ett professionellt sätt som värdefullt inför framtida yrkesroll.

Presentera Är inte heller alltid helt lätt.. Tips! Hjälp om man känner sig osäker på hur man ska presentera: http://www.hemlin.pp.se/indexa.html Presens, presentationsteknik för högskolan: http://www.konstfack.se/presens/main.html

Att ställa frågor Att ställa frågor efter presentationen är en del i den akademiska traditionen.

Vilka frågor skall ställas? Frågorna skall vara sakliga och inte personligt inriktad. Och bör präglas av en konstruktiv grundattityd. ifrågasätta gjorda val och dragna slutsatser (kritiskttänkande), att finna nya infallsvinklar på det behandladeproblemet(kreativt tänkande) att se styrkan och möjligheterna i det framlagda arbetet (positivt tänkande).

Hur har författarna kommit fram till olika resultat? Är resultat och slutsatser tydligt motiverade och underbyggda? Framgår det klart var olika uppgifter kommer ifrån? Finns det någonting annat som är oklart eller dåligt beskrivet? Tänk på att lägga upp oppositionen som en vanlig presentation

Då man ställer frågor gäller det alltså att koncentrera sig på väsentligheter och inte peta i detaljer samt att vara klar och tydlig. Börja gärna med övergripande synpunkter, t.ex. avseende struktur och måluppfyllelse, för att efter hand gå mer in i detalj Finns det inga brister på ett visst område konstaterar man bara det och går vidare till nästa område. Ta inte upp eventuella stavfel, utelämnade komma tecken eller andra formfel om det inte är grova, genomgående fel om de inte ger upphov till missförstånd. Eventuellt kan sådana brister tas upp efteråt direkt med författarna. Stavfel är bara intressanta om de leder tankarna fel eller är så många att de blir störande för läsningen.