Samverkan kring vattenfrågor och kommunernas roll Anna Ek

EGs ramdirektiv för vatten antogs år 2000 och har lagt grunden för en ny vattenförvaltning i Sverige

Varför ett vattendirektiv? Tillgång och kvalitet – centralt för Europas framtid Det finns redan stora problem med tillgång i södra Europa, och problem med kvalitet i många andra områden

Vad är målet? God vattenstatus God tillgång på vatten Ingen försämring Hållbart utnyttjande Gäller för grundvatten, ytvatten och kustvatten God kemisk status och god ekologisk status

6-års cykler MÅLET = God vattenkvalitet! Tillstånd Påverkan Övervakning Referenstillstånd 6-års cykler Bedömning/ analys Ekonomisk analys Åtgärder Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status Förvaltningsplan Mål/normer Åtgärdsplan

5 vattendistrikt i Sverige Bottenviken, Luleå Bottenhavet, Härnösand Norra Östersjön, Västerås Västerhavet, Göteborg Vattenvårdsdirektör Björn Sjöberg Södra Östersjön, Kalmar

Organisation Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndighet/ Lst Västra Götaland Vattendelegation BESLUTAR Beredningssekr.lst Skåne Beredningssekr.lst Halland Beredningssekr.lst Värmland VM-kansli/bered.sekr. lst Västra Götaland Beredningssekr.lst Dalarna Beredningssekr.lst Kronoberg Beredningssekr.lst Örebro Beredningssekr.lst Jönköping

Västerhavets vattendistrikt 9 län Norge 70 kommuner helt inom 113 kommuner helt eller delvis inom ca 30 vattenvårdsförbund 2,4 milj invånare

1. SAMARBETE över traditionella gränser för att nå god status på våra vatten

2. ALLMÄNHETENS DELTAGANDE Deltagande på distriktsnivå Lokalt deltagande Uppmuntra aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet (Vattendirektivet, art 14) Innan VM fattar beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram eller andra frågor av större betydelse, skall VM samråda med de myndigheter (även Norge), organisationer, verksamhetsutövare och enskilda som berörs (Förordningen 2004:660) VM skall planera sitt arbete så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs (Förordningen 2004:660)

6-års cykler MÅLET = God vattenkvalitet! Tillstånd Påverkan Övervakning Referenstillstånd 6-års cykler Bedömning/ analys Ekonomisk analys Åtgärder Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status Förvaltningsplan Mål/normer Åtgärdsplan

Vad får kommunerna? Ett detaljerat underlag för sin översiktsplanering Samlad kunskap om sitt grund-, yt- och kustvatten Vattenvården kommer upp på dagordningen En möjlighet att lösa gamla problem En möjlighet att påverka!

Statusklassning Viskan (= tillståndsbeskrivning) Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status

Hur kan kommunerna påverka? Medverkan i vattendelegationen Medverkan i referensgrupper till VM Medverkan i vattenråden Bilda vattengrupper inom kommunen Delta i arbetsgrupper kring specifika frågor

Så långt har vattenråden kommit ! Ingen eller begränsad diskussion Diskussion påbörjad Fortsatt diskussion Färdigt förslag Vattenråd bildat

Fem fördelar med vattenråd Möjlighet att påverka innan besluten tas Helhetsperspektiv på vattenresurser Aktörer och myndigheter lär av varandra Bättre lokal förankring inför beslut Rätt åtgärder på rätt plats

Förtydliganden: Vattenråd är ingen myndighet utan ett samverkansorgan Vattenråd har inga krav på att finansiera och genomföra åtgärder

Vem bildar vattenrådet? Kommun eller vatten-/ vattenvårdsförbund eller fiskevårdsorganisation

Vattenmyndighetens krav på vattenråden Lämplig geografisk omfattning Aktörerna i ARO företrädda Bredd i ansvarsområdet Lokalt förankringsarbete

RÅD Vattenvårdsförbund RÅD Anpassa råden efter lokala behov och förutsättningar RÅD RÅD Vattenvårdsförbund

Vattenförekomst-indelning 2007 Hitta lösningar på samrådsprocessen som passar aktörerna i Viskans vattenråd VISKANS VATTENRÅD Allmänhet Kartläggning och analys 2007 Revidering av övervaknings-program 2008 Viktigt att VM kommer kommunicera detta oavsett om råd är bildade eller ej Revideras- det kommer ges möjlighet att tycka till nästa 6års cykel Vad kan råden egentligen besluta om? ”Mandat” Rådet kan besluta om vad de tycker, men tar inte själva beslutet på distriktsnivå – det gör VD. En bra samrådsprocess så har man enats på vägen och VD beslutar som rådet. Men rådet kan ta beslut om tex kompletterande åtgärder Åtgärdsprogram 2008 Förvaltningsplan 2008

Länsstyrelsens beredningssekretariat Vattenrådet Representanter för kommuner, jordbruk, skogsbruk,företag, kraftintressen mfl Föreslår mål och åtgärder för vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Länsstyrelsens beredningssekretariat Tar fram fakta om tillstånd, påverkan, referensförhållanden. Allt i samverkan med vattenrådet Vattendelegationen Beslutar

Viktiga frågor: Engagera er så ni kan påverka! Hur ska man arbeta längs Bohuskusten med vattenfrågor? Vilka vattenfrågor är viktiga för kustkommunerna? Hur kan ett vattenråd för Bohuskusten se ut? Hur ska vattenarbetet inom kommunerna ske i fortsättningen?

Vattenkartan Vattenkartan är en webtjänst tillgänglig på Internet - www.gis.lst.se/ vattenkartan Vattenkartan är öppen för alla

Mer information…… www.vattenmyndigheterna.se

Ännu en viktig ingång till ramdirektivet för vatten: www.vattenportalen.se

Flexibel organisation Finansierad Administrerad Informerande ADMINISTRATION VISKANS VATTENRÅD Kunskapsinput: Beslutande: Kommunerna 4 st Markägare 4 st Företag med recipientkontroll 4 st Representativ Förankrad Flexibel organisation Finansierad Administrerad Informerande Kunskapsspridande Lokal samverkan – skapa det som behövs! LST Forskning Observatörer: SKS, SNF, FVOF, Fågel-klubb, kommuntjänstemän STYRELSE Representativ bred och djup – markägare/areella näringar fördes till Politiskt förankrad men även förankrad i aktörernas organisationer Flexibiliteten viktig, det är första gången vi gör detta, och man måste kunna förändra under gång Betalande – icke betalande Lst ej med i rådet. Vill dock gärna vara aktiva, men då som adjungerad. Kommer fortsätta vara aktiva med information, och underlagsmaterial för beslut. Arbetsgrupper Allmänhet

Exemplet Viskans vattenråd ”Vi kan Viskan” Vattenvårdsförbundet ville fortsätta ha en aktiv roll Vattenvårdsförbundet valde att förankra politiskt redan från början Politiskt krav att inte skapa ytterligare en organisation Bildades redan 1962 ”Viskan ett stinkande dike” debatter i Borås tidning redan på 50-talet. Hög industriell belastning + avlopp från växande samhällen Viskans vvf ansåg att de hade kunskapen och ville fortsätta ha en aktiv roll Viskans vvf kommunerna har starkt roll – därför naturligt förankra politiskt 4 kommuner , regionen, tio företag

Exemplet Viskans vattenråd Utgick från befintligt vattenvårdsförbund Ombildning till vattenråd Breddning genom både yt- och grundvatten Breddning genom fler aktörer Aktivare lokal förankring Enkel och tydlig organisation

Statusklassning av Viskan

Detta är ett vattenråd En samling aktörer som gemensamt försöker skapa ett helhetsperspektiv på vattenresurserna inom ett område Bidrar genom att på ett tidigt stadium delta i förberedelser och diskussioner om hur vattenresurser skall hanteras Speglar intressena i avrinningsområdet Tar ställning till ytvatten, grundvatten och eventuellt även kustvatten Deltar i samverkan och samråd med berörda myndigheter Organisationsformen utgår från lokala behov Tar fram förslag på åtgärder

Vi måste arbeta tillsammans för att vårda våra vatten Vi gör det för vår skull inte för EU

Så jobbar vi! Länsstyrelserna kommer att leverera ett arbetsmaterial med förslag på tillståndsklassning med motiv för klassningen. Vattenråden kommer sedan att få god tid på sig att komma med synpunkter. Antingen tas dessa synpunkter in direkt eller, om meningarna går isär, återkommer Länsstyrelsen till vattenrådet för diskussion. Om det fortfarande finns meningsskiljaktigheter kan ett sätt att lösa dessa vara att genom ytterligare provtagning göra bedömningen säkrare. Om bedömningarna fortfarande går isär, kan vattenrådet motivera sin bedömning i de förslag till mål och åtgärdsplan som rådet kommer att lämna till vattendelegationen för beslut. När vattenråd och berörd länsstyrelse förhoppningsvis enats om tillståndsklassningen ska vattenrådet se till att denna får en bredare förankring i avrinningsområdet

Vid samrådstillfällen kommer både enskilda organisationer och vattenråd att ha möjlighet att lämna synpunkter till vattenmyndigheten. Det är värt att minnas att ”ett förslag som passerat genom ett vattenråd har särskild tyngd inför att beslut skall tas av vattendelegationen eftersom det kan anses väl förankrat i avrinningsområdet och försäkrar att alla berörda intressen övervägts”

Beredningssekretartiat   Vattenmyndighet/Lst Distriktsnivå Avrinnings- område Beredningssekretartiat Vattenråd Samverkan Dialog Möten Lokal nivå Information Arbetsgrupper

Exemplet Viskans vattenråd Recipientkontrollen måste bära sig själv Representationen bärs av den representerade organisationen Kommunerna tar inom rimliga gränser den ökade administrativa kostnaden Åtgärder görs med separat finansiering och är inte kopplat till rådet En rådgivande organisation - ingen myndighet

Kvarvarande frågor innan det andra och slutliga beslutet om rådsbildning 2007 Hur ska markägare/areella näringar vara representerade? Ska de betala? Hur mycket? Vem ansvarar för att driva de lokala grupperna? Röstetal Hur ska SRK organiseras inom rådet?

Beredningssekretariat i huvudansvarigt län

Vad är god vattenstatus? God vattenstatus omfattar både god ekologisk status och god kemisk status och innebär att påverkan av mänsklig aktivitet är liten och begränsad. Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status Lite förenklat säga att vattnet får vara lite påverkat av människan. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder kommer användas för klassning.