InfoComp Ett samverkansprojekt mellan skola och bibliotek om informationskompetens och lärande.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Carina Bergqvist Torvallaskolan
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Filippa Mannerheim, pedagog, journalist och föreläsare.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Charlotte Silén, Pedagogiska enheten, Hälsouniversitetet 2003
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Historia/SO En resa bakåt i tiden med dagens verktyg.
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Arbetsplan för skolbiblioteket
Centrala innehåll och kunskapskrav
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Camilla Lundberg, Landskrona-Kävlinge-Svalövs Gymnasieförbund
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND IT-piloternas utbildning Månad 1 Månad 2 Månad 3 Månad 4 Introduktion och utbildning,Praktik 3 dagar/vecka,
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
En presentation av projektet om hur intresse och måluppfyllelse kan utvecklas för teknik och naturvetenskapliga ämnen. Paul Pakkala 25/
Lokal Pedagogisk Planering
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
FRAMTIDSBARN IV Detta är... En fortbildning av pedagoger mot ett forskande arbetssätt med IT-stöd.
Bedömning.
Elevinflytande Se sitt eget lärande och få inflytande över det
NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?
UPPDRAGET kompetensutveckling av lärare en multimediadator till deltagande lärare e-postadresser till alla lärare och elever förbättra tillgängligheten.
Möten. Möjligheter. Mervärde.. Mathias Ahrn Lärare (15 år) IT-pedagog (2006 och 2013) Projektledare.
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Sökrummet. ”På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika.
Gymnasiebiblioteksträff Carlsunds utbildningscentrum 4 Bibliotekets roll i vuxnas lärande. Projekt KUR 4 Från information till kunskap - Kurs på.
Informationskompetens. Eleven ska kunna… orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Informationssökning, didaktik och lärande Louise Limberg LinCS Högskolan i Borås & Göteborgs universitet.
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Biblioteken och det livslånga lärandet / ny pedagogisk roll för bibliotekspersonal Länsbibliotek Sydost Eva-Maria Flöög.
En resurs för kulturen i Västra Götaland Konst- och kulturutveckling.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
TANKE – KÄNSLA - HANDLING 1.Tänka igenom olika ämnen. Tveksamhet. Osäkerhet 2.Ämnesval. ”Väga ämnet”. Optimism 3.Utforska ämnet. Orientering. Förvirring.
Maud Hell, skolbibliotekarie  Vikingaskolan, Lund F-9-skola  SBC, B&U, Folkbiblioteken, Lund.
Lägg till en inledande text här Samarbete lärare och bibliotekarie i digitaliserad skola - Södertörns högskola 11 november2014 Anette Holmqvist, Skolverket.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
En grupp universitetslärares syn på studenters informationskompetens vid Linköpings universitet Ann-Katrin Perselli Kajsa Gustafsson Åman Linköpings Universitetsbibliotek.
Mary-Ann Hopkins 1 Monica Sandorf Mary-Ann (Mia) Hopkins Eva Jungmark Göteborgsregionen.
Projektår 2 - Forskningsuppdraget inom VUXBIB – Folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande Eva-Maria Flöög Anette Eliasson Cecilia Gärdén Christina Persson.
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Informationssöknings- processen En lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i centrum Carol Kuhlthau.
Välkommen till träff med kommunala kontaktpersoner 25 november 2003.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Skollagen (2010:800) I 2 kap. 36 § skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Länsbibliotek Sydost Eva-Maria Flöög
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
DET-Uppgifter.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
MIK-projekt Grundlärarutbildningen
Presentationens avskrift:

InfoComp Ett samverkansprojekt mellan skola och bibliotek om informationskompetens och lärande

InfoComp Gemensam kompetensutveckling för pedagoger och bibliotekspersonal i Sandvikens kommun En grupp pedagoger och bibliotekarier fungerar som ”piloter”, och planerar och genomför utbildningen tillsammans i par Utbildningen sker 3 halvdagar vid 3 tillfällen 3 grupper utbildas i varje period 4 utbildningsperioder per år Hittills har ca 400 pedagoger/biblioteksanställda gått InfoComp-utbildningen

Kunskapsutbyte skola - folkbibliotek En gemensam ny situation: ”Informationssamhället” Att hjälpa eleverna skapa egen kunskap – ”lära hur man lär sig” Eleverna behöver mer hjälp och stöd att söka, värdera och hantera stora mängder information – för pedagoger och bibliotekarier en mer handledande och analyserande roll Hur kan vi arbeta med informationskompetens i skola och på bibliotek?

Utgångspunkt: Vi har mycket att lära av varandra! ”Medan lärare har en otydlig bild av informationssökning saknar bibliotekarier många gånger ändamålsenliga kunskaper för att genomföra undervisning med utgångspunkter i elevernas och lärarnas behov.” ”…den grundläggande frågan som bör ställas är dubbel: Hur kan jag som lärare / bibliotekarie hjälpa elever att skapa mening ur information och om informationssökning?” ”Att introducera lärande grundat i en mångfald informationskällor bryter med skolans tradition och innebär radikala förändringar för såväl elever som lärare. Att forma en undervisning som hjälper eleverna att lära sig om meningsfulla sammanhang i världen kommer att kräva såväl tid som kreativitet och djärvhet av lärare och bibliotekarier.” (Limberg, Hultgren & Jarneving: Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt)

InfoComp – mål Kursdeltagarna ska uppmärksammas om vikten av att eleverna utvecklar informationskompetens som ett redskap för livslångt lärande Kursdeltagarna ska kunna söka information ur tryckta och elektroniska informationskällor via biblioteket och på Internet Kursdeltagarna ska utveckla sina kunskaper om att värdera och källkritiskt granska information

InfoComp – innehåll Presentation av projektet och fortbildningen Dag 1: Presentation av projektet och fortbildningen Genomgång av url och webbläsaren Skillnaden mellan sökmotorer och ämneskataloger Dag 2 Pedagogiskt samtal om informationskompetens och lärande Söktjänster och sökstrategier Dag 3 Källkritik på Internet/Att värdera information Pedagogiskt samtal om att arbeta med informationskompetens i skolan

Informationskompetens – 2 teoretiska förhållningssätt Informationssökning kan ses som en färdighet Behaviouristiskt Information behaviour - attribut och färdigheter Förmedling av kunskap, t ex från lärare till elev Känna till sökstrategier och relevanta informationskällor, behärska en rad tekniker Kontextoberoende Tanken om ”den informationskompetente personen”

Informationskompetens – 2 teoretiska förhållningssätt Informationssökning kan även ses som en process Relationellt, dialog, samspel Pedagogik och lärande – en del i inlärningsprocessen Kontextbundet Olika nivåer/erfarenheter av informationskompetens beroende av sammanhang

InfoComp Fokus på förståelse av informationskompetens IK ingen generell färdighet eller kunskap som kan tillämpas i vitt olika sammanhang eller läras en gång för alla Att förstå och utveckla IK är en ständig resa – för elever, för lärare, för bibliotekarier… Biblioteket och bibliotekarien som pedagogisk resurs för att hjälpa eleverna att utveckla IK

InfoComp Vi vill sätta igång lärprocesser på skolor och bibliotek! Tid och utrymme för läsning, reflektion och diskussion kring informationssökning, källkritik, medier och lärande Ta upp frågor som rör vår syn på lärande, yrkesrollen och hur vårt arbete är organiserat Den elevaktiva skolan Informationssökning och lärande som process Användarundervisning på bibliotek

InfoComp Internet som informationskälla: kunskaper om webbverktyg, söktjänster, sökstrategier, att navigera på Internet Värdering av information: källkritik på Internet, att värdera webbplatser och träfflistor, kritiskt förhållningssätt, värdegrundsfrågor, mediekritik Omvärldsbevakning: framför allt läranderesurser på Internet, t ex Skoldatanätet, temasidor, artikelarkiv, nyhetsbrev

InfoComp – på plussidan Förändrar eller påverkar syn på informationssökning, medier, bibliotek och pedagogiska arbetsmetoder Bibliotekets roll har stärkts, folkbibliotekets skolservice utvecklats, uppbyggande av skolbibliotek har tagit fart Informationskompetens ständigt under lupp och redo att omdefinieras

InfoComp – på plussidan Vi får ständig fortbildning och övning i att utbilda och handleda i informationssökning och källkritik Bibliotekarierna lär sig planera utbildningar, visar mer självförtroende i rollen som handledare Värdefulla inblickar i skola och biblioteksvärld, mindre fördomar/föreställningar om varandra Växande efterfrågan på bibliotekarier som bollplank och bibliotek som resurs i skolan, i samverkan etc

InfoComp – på minussidan Organisatoriska problem, främst förankring av projektet, samt en del maktspel och revirtänkande som ger begränsade förutsättningar Pedagoger och bibliotekarier som ogärna reflekterar och problematiserar, samtalar om informationssökning och lärande – ”det finns en verklighet…” Brist på kunskaper om skolbiblioteket som resurs, potential för skolutveckling – vi saknar goda exempel

Vilka förutsättningar finns för lärande och utveckling? Kunskapssyn/Samhällssyn Metoder - PBL - Problem- orienterat Storyline - Förmedling - Föreläsning - Distans OSV! Elevsyn Pedagogroll/Lärarroll Målbild: Flexibelt lärande Tematiskt arbetssätt Ämnesövergripande Elevroll Organisation -Schema - Skolledarens roll

Den elevaktiva skolan ”Går barnen och ungdomarna till skolan för att få och söka svar på frågor som de har eller är skolan i första hand ett ställe dit de går för att få svar på frågor som de aldrig ställt?” (Hans-Åke Scherp, ”Om skolutveckling och skolledarens roll”) http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/285.pdf

Elevinflytande i lärandet Ingång Förberedelse till val Utvärdering Redovisning Val Elevinflytande i lärandet Bearbetning och planering Planering Genomförande Gunvor Selberg, Främja elevers lärande genom elevinflytande

Hur ser det ut på din skola? Ingång Förberedelse till val Utvärdering Redovisning Val Elevinflytande i lärandet Bearbetning och planering Planering Genomförande Hur ser det ut på din skola?

Sandvikens folkbibliotek Kontakt Marcus Strand Studiebibliotekarie Sandvikens folkbibliotek 026 – 24 16 12 marcus.strand@sandviken.se