Kommentatorspolicy SVT Nyheter 2014-04-08. SVT Nyheter vill satsa på många profilerade reportrar och ett fåtal utsedda kommentatorer. Det är resultatet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Processkarta över en övergripande löneöversynsprocess
Från Vasatid till Vasalopp Lpp Historia åk 5, Vasatiden
Examensmål SA SA Kreativ? Aktiv? Nyfiken?.
Att hålla lektion i ämnet Idrott & Hälsa
E C A Du ska kunna läsa boken Ondskan med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategi. Du ska kunna göra en enkel.
Kvalitativ analys - Analysprocess
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
MALMÖ HÖGSKOLA Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten.
Att skriva en argumenterande text
Den gula tråden Emil Tyberg Adjunkt i engelska.
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
PROJEKTARBETE Nationell kursplan 100 gymnasiepoäng
Mål och betygskriterier
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Ingrid Svensson, Eva Horneij Inquiry-based learning ( IBL) - En pedagogisk metod som stimulerar till nyfikenhet och gränsöverskridande lärande”
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Svenska p Svenska p.
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Hur går forskning och vetenskapligt skrivande till?
Betyg och förmågor.
Ett arbetsområde om poesi
Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola.
i kommuner, landsting/regioner
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Att övertyga ! Disposition och mall.
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
SNACKA OM LÖNEÖKNING! En föreläsning om vad som
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Att tillsammans påverka!
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
PROJEKTARBETE 2010 – 2011.
Delaktighet.
Att tala lön med sin chef
Lärande i arbetslivet. kombinerar ett individuellt och ett organisatoriskt perspektiv syftar till att utveckla en individuell förmåga att ta kontroll.
Välkommen till STs Villkorsavtalsutbildning
LFA Steg 1: OMVÄRLDSANALYS
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Nationellt prov Sv – I andras ögon.
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Löneförhandlingskommunikation
fokusgrupper En Kvalitativ datainsamlingsmetod Karina Kight
Hållbar utveckling - förmåga 1 i biologi.
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Gör barn starkare i kommuner, landsting/regioner Vägledning politiker.
Suhf:s arbetsgivardag – om lönesamtal Bakgrund Lönesättande samtal huvudregeln – uh- sektorn har ett undantag.
Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,
Välkomna till styrd helpdesk
Svenska som andraspråk 3
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Idag: Vi övar vidare på: att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Vision för rätt lön.
Vision för rätt lön
Lönesamtal och bedömningsområden
Lönesamtal och bedömningsområden
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Presentationens avskrift:

Kommentatorspolicy SVT Nyheter

SVT Nyheter vill satsa på många profilerade reportrar och ett fåtal utsedda kommentatorer. Det är resultatet av den kommentatorsutredning som genomfördes förra året.

SVTs Riksnyheter har många reportrar med kompetens att ge kvalificerade analyser inom sitt bevakningsområde. De ska kunna framträda i studion eller i livesändningar och sätta nyheter i ett sammanhang och ge en bakgrund till olika skeenden oavsett plattform. En sådan reporter kan då tituleras i namnskylt som t ex skolreporter, medicinreporter, politikreporter. Livemedverkan eller texter som en kunnig reporter ger kan kallas analys eller bakgrund.

SVT Nyheter ska ha ett fåtal kommentatorer Kommentaren, däremot, innebär en väldigt exklusiv publicistisk frihet. Det ska vara förbehållet ett fåtal utvalda medarbetare. Kommentatorerna har särskilda villkor beträffande arbetstider och beredskap. Kommentatorerna utses och avslutas av ansvarig utgivare.

Det här är SVT Nyheters kommentatorer Mats Knutson Margit Silberstein Peter Rawet Bo Inge Andersson

Kort bakgrund: 1.Vi har haft en djungel av olika kommentatorer. Det har varit otydligt och och oklart vem som kan kallas kommentator. 2.Vi har uppmuntrar reportrar i ämnesgrupperna att fördjupa sig i särskilda bevakningsområden för att på så sätt utveckla specialkunskaper. 3.Vi har i dag många olika publiceringsytor och efterfrågan på analys och sammanhang är stort.

Kommentatorsutredningen

Deltagare Erika Bjerström, Utriket Peter Rawet, Ekonomi Mikael Pettersson, Konsument Ann Wollner, Omsorg/Vård/Skola Katia Elliott, Vetenskap/Väder Sofia Bering, Soc/Krim Helena Bengtsson, Research/Gräv Mats Knutson, Pol/EU Katarina Sandström, programledare Anders Naeselius, webbreporter Jan Lindström, redaktör

Deltagarnas roll i processen? Att representera sin grupp. Att samla in information från sina grupper och sammanställa viktiga ståndpunkter. Bidra med publicistiska erfarenheter. Att formulera viktiga frågor som behöver belysas. Delta i arbetet med att besvara frågorna, tillsammans med andra berörda yrkesgrupper. Formulera ett beslutsunderlag.

Processen - översikt Steg 1 Förbere- delser Steg 2 Bearbetning av data, förberedelse w/s 1 Steg 3 W/S 1 – Bearbetning och analys Steg 4 Bearbetning av data från w/s 1 samt förberedelse w/s 2 Steg 5 W/S 2 – Formulera preliminärt förslag Steg 6 Bearbetning av data från w/s 2 samt formulera beslutsunderlag, planera införande Steg 7 Beslut Löpande kommunikation Steg 8 W/S med chefer Stöd vid införande Steg 9 Synkronisering till styrande dokument och policys JanFebruariMarsApril - juni

Förslag från WS. Tittarnas behov av information styr: Rapporterande Bakgrund, sammanhang, perspektiv Kvalificerad bedömning, Hjälper publiken att dra slutsatser. Utses av anvs. utgivare? Reporter SpecialreporterKommentator Vad händer? Vad betyder det? Värdera? Alla MångaFå, men fler än i dag? Titel Antal Kompetens Vem utser Villkor Gruppchefer Gruppchef Programchef/er Journalistisk yrkeskunskap Rapporterande inslag, text o Live Journalistisk yrkeskunskap Fördjupade ämneskunskaper Rapporterade och förklarande inslag, text o live, inklusive studio och webbspelplats Gedigen kunskap och erfarenhet. Analytisk förmåga, Retorisk förmåga. Integritet och självgständighet. Kort startsträcka.. Tydlg Public Service-kompass. Kollektivavtalet Lönekriterier, förutsätts vara representabel i rutan, Vaktlista annars övertid och OB. Budget för kläder. Högre beredskapskrav Kompenseras för hög beredskap och kompetens. Individuella

Kommentar En kommentar är en kvalificerad bedömning och värdering av händelser och skeenden. En kommentar går ett steg längre än att ge bakgrund och fördjupad information. Den hjälper publiken att dra slutsatser. Det hjälper tittaren att tolka det som händer och sätta in det i ett sammanhang som är begripligt. Friare ton än i nyhetsinslaget men ska ändå klara en prövning beträffande saklighet och opartiskhet.

Förslag: Utredningen föreslår tre nivåer: –Reporter, –Specialreporter, –Kommentator. Seniorreporter är ytterligare en kategori som nämndes. Utredningen föreslår att det är en titel som vi kan välja att använda i andra sammanhang men att den inte är av betydelse för att uppfylla tittarnas behov. Den kan däremot vara relevant internt för att markera senioritet i yrket, kunnighet i hantverket och vara relevant i t ex lönerevision. Vi behöver inte andra eller ytterligare kategorier för olika plattformar, som online, broadcast, sociala medier etc.

Frågor?

Reporter. Alla som innehar funktionen reporter. Har journalistisk yrkeskunskap. Ska kunna rapportera vad som händer i inslag, text och live på SVT Nyheters alla plattformar. Utses av personalansvarig gruppchef. Villkor bestäms i kollektivavtalen.

Specialreporter. Alla reportrar som arbetar i ämnesgrupp med särskilt bevakningsområde. Har journalistisk yrkeskunskap samt fördjupade ämneskunskaper. Ska kunna rapportera vad som händer i inslag, text och live på SVT Nyheters alla plattformar, men också ge en förklaring, bakgrund och ett sammanhang i t ex webbtext, studio och webbspelplats. Utses av personalansvarig gruppchef. Villkor kollektivavtalet. Inga särskilda förmåner för kläder och hårvård.

Kommentator. Ett fåtal reportrar som åtnjuter särskilt förtroende hos ansvarig utgivare på Riksnyheterna. Har gedigen journalistisk yrkeskunskap och erfarenhet. Analytisk och retorisk förmåga. Stark integritet, självständighet och tydlig PS-kompass. Kort startsträcka. Utses av programchefer på Riksnyheterna. Verksamhetsanpassad arbetstid och kompensation för hög beredskap, som förhandlas och beslutas av personalansvarig gruppchef. Budget för kläder 6000 kr/pers och år.

Vad händer nu? Beslut av ansvarig utgivare och personalansvariga chefer

Bilaga Det här är inspel från alla grupper till utredningen:

Vad är en kommentar? Analys och reflexion över ämnet Kristallklar rågång mellan det och faktabaserade inslag Förklaringar – koppling till olika kunskapsområden (klimatfrågan, väderstatistik) Personliga utan personligt tyckande Sätta nyheten i ett större sammanhang Ger svar på frågan varför, konsekvenser Försklara, ge bakgrund och skapa begriplighet

Vad är en kommentar, forts? Spegla komplicerade processer Spetsig i sina formulering och överraskande till innehåll, Ska bära ett steg längre Underbyggda med muntliga och/eller skriftliga källor Skapa sammanhang och tydlighet Friare ton än i nyhetsinslaget men ändå klara en prövning beträffande saklighet och opartiskhet

Vad är en kommentar, forts? Kan vara en skarp, tydlig åsikt men kanske oftare en förklarande analys med värdering av parternas argument i en stridsfråga. En kommentar är en analys av ett pågående skede, eller trend. Det är inte en avrapportering eller sammanfattning av det som händer. Det ges i LIVAR och inslag. Kommentaren ger det som tittarna i nyhetsutredningen efterlyste; sammanhang, bakgrund, analys och framåtblickande. Det hjälper tittaren att tolka det som händer och sätta in det i ett sammanhang som är begripligt. Att kunna förstå och kanske också känna igen sig i det som händer.

Vad är en kommentar, forts? Utrikeskommentaren ska försöka avmystifiera det som händer och förklara konflikter och etniska och historiska motsättningar. Att försöka minska vi och dom-känslan hos tittaren. En kommentar är en analys, att i samtalets form med programledaren lotsa tittaren genom ett komplext område, att förklara vad de stora skiljelinjerna är, vem som driver vilken linje, och vad som är en trolig utgång.

Om kommentatorsrollen Delade åsikter om reporter också kan vara kommentator Flera åsikter om att de ska vara tydliga och välkända profiler –Nya kommentatorer ska ”marknadsföras” Vara kompetenta och ha djup fackkunskap inom sitt område, trovärdig Välformulerade, anträffbara – inte ha någon startsträcka

Om kommentatorsrollen, forts. Olika kommentatorsroller, bl. a beroende på de skilda ämnesområdena som man ska bevaka Kortare, snabbare kommentarer i viktiga nyhetsskeden. SVT bör tydligt profilera kommentarorerna. Visa upp den bredd och kunskap vi har genom att lyfta fram kommentatorerna som profiler.

Om kommentatorsrollen, forts. Skicka ut kommentatorer vid stora händelser, som vi gjort ibland, för att avlasta reportar och göra rapporteringen mera varierad. Kommentatorerna mer aktiva på twitter, och bloggar. En kommentator får inte komma med plattityder. Man ska gärna kunna etablera kommentatorn med introduktioner i stil med att " du har länge bevakat..." eller "du har bott i xxxx".

Om kommentatorsrollen, forts. Kommenterandet bör utvecklas till andra plattformar –Webben –Likaså videokommentarer –Bloggar (Nanok Bies refereras till av flera) –En ekonomiblogg bör startas där alla i gruppen kan delta –Twitter –I många livesändningar ( f a utrikepolitiska?) ges också kommentarer

Om kommentatorsrollen, forts. Det ska inte vara en person som till varje pris kommenterar ett visst ämne hemifrån studion, även då den utsände har större kunskap på plats. Behövs en diskussion särskilt för utriket - vad är förhållandet reporter på plats som medverkar i live och hemma-reporter som kanske sitter med i studion och kommenterar? Inte för många kommentatorer ska profileras, det ska vara 3- 5 till antalet och verkligen säljas in och vara med ofta så att de verkligen blir profiler.

Om kommentatorsrollen, forts. Önskemål om att specialreportar ska kunna användas i morgonsändningar för att kommentera SVT Forum bör öppnas för fler specialreportrar Reportrar med goda fackkunskaper kan i större utsträckning göra kommenterande analyser i en stå-uppa –det finns behov av kommentatorer/kommenterande inslag där man inte behöver vara så högprofilerad som ”traditionella broadcastkommentarorer”

För att bli kommentator… Man ska bli utsedd…(en grupp) Man ska ha grundmurade kunskaper inom sitt område, vara trovärdig Ges tid att hålla sig a jour, schemaläggas, för att följa utvecklingen inom sitt respektive område Få förtroende att växa in i rollen Låt många blommor blomma

Hur? Strukturfrågor och kompetens –Ansökningsförfarande eller utses? –Kompetensutveckling inom området? –Lönesättning? Andra förmåner?... –Hur många behövs inom vilka ämnen? Ska de vara breda eller specialiserade på olika plattformar? –Hur startar man? Att tänka på inför genomförandet?