Lars Calmfors 28/5-2014 Riksdagens utredningstjänst Reflektioner om RUT Lars Calmfors 28/5-2014 Riksdagens utredningstjänst

Frågor Vilka typer av uppdrag utför RUT? Hur och med vilken kvalitet utförs uppdragen? I fråga om vilka uppdrag gör RUT mest nytta? Kan något göras på annat sätt?

Studerade PM 2011-2013 Arbetsmarknad Beskattning Samhällsekonomi Kostnaderna för nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare

Typer av uppdrag RUT 2010 Jag Enstaka uppgifter Systembeskrivningar Effektbeskrivningar Enkla verklighetsbeskrivningar - lokala - kommunala/regionala - internationella Komplicerade/omfattande verklighetsbeskrivningar Offentligfinansiella effekter av olika åtgärder Olika åtgärders effektivitet för att uppnå olika mål Forskningsöversikter/forsk-ningsbaserade utredningar Rena forskningsuppgifter

Enkla verklighetsbeskrivningar Nationella - Mediantiden för nyanländ invandrare få jobb - Sysselsättningsgradens utveckling Lokala - Arbetsmarknadsutvecklingen i olika kommuner - Antal anställda ungdomar i olika kommuner - Sysselsatta i bemanningsbranschen i Kronobergs län

Komplicerade/omfattande verklighetsbeskrivningar Bred arbetslöshet Kunskap om barnfattigdom Relativ och absolut fattigdom Regler för avdragsgilla gåvor i olika länder Nominella och effektiva bolagsskattesatser i olika länder Löne- och vinstandelarnas utveckling i Sverige och andra länder Kompletterande inkomstförsäkringar vid arbetslöshet Långvarig arbetslöshet för ungdomar fördelade efter kön, utbildning och lön Antal arbetstagare utsatta för vibrationer Andel av arbetsgivare med lönebidrag som tecknat arbetsskade- försäkring Skolresultat för invandrare/flyktingar/flyktingbarn

Forskningsöversikter/forskningsbase-rade utredningar Undanträngningseffekter av arbetsmarknads-politiska program Förutsättningar för båda föräldrarna att arbeta Effekter på elpriser av högre skatt på kärnkraft och vattenkraft Jämförelse ekonomisk utveckling i Sverige under 1990-talskrisen och i Tyskland, Italien och Grekland nu

Rena forskningsfrågor Effekterna på den svenska räntan av ett eventuellt införande av euroobligationer Sambandet mellan offentliga utgifter och tillväxt med mera

Typer av (offentliggjorda) utredningar De flesta är enkla verklighetsbeskrivningar - ofta för enskilda kommuner/län/regioner En hel del omfattande och komplicerade verklighetsbeskrivningar Många frågor om de offentligfinansiella effekterna av olika skatte- och utgiftsförändringar Anmärkningsvärt få frågor om effektiviteten i olika skatte- och bidragsförändringar för att uppnå olika mål Få forskningsöversikter Någon enstaka gång komplicerade forskningsfrågor

Allmän bedömning Generellt hög klass på utredningarna - trots att många utförts på kort tid Bra redovisning av relevant statistik - styrkor och svagheter med olika mått Skillnad mellan uppföljning och effektutvärdering av arbetsmarknadspolitiska program Stor förtrogenhet med olika källor - SOU - Af - IFAU - Finansdepartementet - OECD Enstaka gånger kunde materialet ha kompletterats med mer forskningsmaterial - effekter av avtrappade jobbskatteavdrag (USA) - effekter av borttagna marginalskatter för höginkomsttagare (ESO, Finansdeparte- mentet) - effekter av skattekreditering gå från försörjningsstöd till arbete (Self-Sufficiency Project Kanada) - effekter av höjda a-kasseavgifter (Finanspolitiska rådet)

Offentligfinansiella effekter Kompetent användning av FASIT - effekter på andra skattebaser (arbetsgivaravgifter, bolagsskatt, moms) - övervältring arbetsgivaravgifter Inga beteendeeffekter (dynamiska) effekter - svårt, men problem att politiker tenderar negligera dem Ibland verbal diskussion, ibland inte Ibland är dessa effekter centrala, så analys utan dem blir sannolikt missvisande - kostnader för kommuner av rätt till heltid - förstärkt jobbskatteavdrag för ungdomar - höjd bolagsskatt för de fyra storbankerna - frivillig sambeskattning - avtrappat jobbskatteavdrag - kostnader instegs- och nystartsjobb för invandrare (besparingar försörjningsstöd m m) - förändrade regler starta-eget-bidrag (beakta också effekter på skatteintäkter och kostnader för arbetslöshetsersättning jämte hur antalet sökande påverkas)

Frågor om olika grupper/kommuner m m Ofta bra jämförelser med ”riket” Men inte alltid: - Hur fördelar sig de som fått RUT-avdrag mellan olika grupper? (Borde jämföras med gruppernas storlek) - antal personer som får försörjningsstöd i Gävleborgs län (andelar, kontroll för befolkningssamman- sättning?) - statligt anställda i glesbygd (procentuell utveckling och inte bara antal) Viktigt att relevanta jämförelser görs konsekvent

Vad ska RUT göra? Enkla verklighetsbeskrivningar måste sannolikt utgöra en stor del av uppdraget - kan partikanslierna själva göra mer av detta? Med nuvarande resurser är kanske mer omfattande och komplicerade verklighetsbeskrivningar det område där RUT har en komparativ fördel - bred arbetslöshet - kunskap om barnfattigdom - relativ och absolut fattigdom - regler för avdragsgilla gåvor i olika länder - hur löne- och vinstandelar utvecklats i olika länder - kompletterande inkomstförsäkringar vid arbetslöshet - långvarig arbetslöshet för ungdomar fördelade efter kön, utbildning och lön - arbetstagare utsatta för vibrationer - skolresultat för invandrare/flyktingar/flyktingbarn

Beräkningar av offentligfinansiella effekter Problem att beräkningarna är statiska och inte tar hänsyn till beteendeeffekter - stor risk att politiker tenderar att negligera beteendeeffekterna (dynamiska effekter) Det ideala vore att redovisa kalkyler både inklusive och exklusive dynamiska effekter - Finansdepartementets modeller - Konjunkturinstitutets modeller Minimikrav: alltid diskutera troliga beteendeeffekter och göra grova uppskattningar av hur dessa kan antas förändra resultaten

Fördelningseffekter av olika förslag Önskvärt också här med dynamiska analyser Önskvärt inte bara redovisa effekter för olika deciler utan också sammanfattande mått - Ginikoefficient - Relativ fattigdom - Percentilkvoter

Bör material som inte efterfrågats adderas för att analysen ska bli rättvisande? Svåra avvägningar I princip bör detta eftersträvas: men kan vara tidskrävande - direkt svar på uppdraget - handlingsberedskap genom att på eget initiativ ha gjort förberedande analyser - utföra uppdraget inom önskad tidsram men med senare komplettering

Exempel på var ytterligare material skulle kunna tillföras Statens kostnader för nyanlända invandrare: tidsperiod, hela den offentliga sektorn Budgeteffekter av förstärkt jobbskatteavdrag för ungdomar: önskvärt locka från studier? Budgeteffekter av lägre moms för digitala tidningar: olika snedvridningar, uppmuntran av lobbying Budgeteffekter av subventioner och skatteförändringar som avser bostadsmarknaden: utnyttjande av bostadsbeståndet, bostadsbyggande Bolagsskattesatser i olika länder: samband mellan skattesatser och skatteintäkter Förändring av sysselsättningsgraden: korrigeringar för demografin Konsekvenserna av om kvinnor (invandrare) skulle arbeta lika mycket som män (infödda): utfall beroende på hur sådan förändring sker

Olika åtgärders effektivitet Svaghet att det är så få (offentliggjorda) uppdrag om olika åtgärders effektivitet för att nå olika mål Man frågar om de offentligfinansiella effekterna av olika förändringar som man vill föreslå men inte om åtgärdernas effektivitet - investeringsstöd för bostadsbyggande - socialavgiftssänkning för småföretagare - övergång till frivillig sambeskattning - slopad arbetsgivaravgift för unga lärlingar Borde material om effektiviteten adderas även om det inte efterfrågas?

Förmedling av forskningsresultat Fler forskningsöversikter (informations-PM) på eget initiativ Tips om när det publicerats bra forskningsöversikter på andra håll Forskarseminarier på relevanta områden Knyta forskarpanel till RUT - återkommande granskning av analyserna - bollplank - biträda i vissa analyser Anställning av fler doktorer? - grundläggande metodkunskap som kan utnyttjas på flera områden Avstå från rena forskningsuppgifter

Sammanfattande slutsatser Göra mindre av enkla verklighetsbeskrivningar (partikanslierna?) Komparativ fördel komplicerade/omfattande verklighets-beskrivningar Beakta i högre grad beteendeeffekter vid analyser av offentligfinansiella och fördelningsmässiga effekter av olika politikförändringar Komplettera i större utsträckning efterfrågat material med icke efterfrågat material om det krävs för allsidig belysning Var mer av intermediär mellan forskning och politik genom att ta fram mer av forskningsöversikter Stärk kontakterna med forskarsamhället genom att anställa fler doktorer och att knyta en forskarpanel till RUT Uppgradering av verksamheten kräver resurstillskott