Nordisk arbetsmarknad: En förebild för andra länder Nordisk arbetsmarknad: En förebild för andra länder? Bertil Holmlund Uppsala universitet Den nordiske modellen. Et forbilde? 24 januari 2006, Universitetet i Oslo

Disposition Utfall Institutioner Utmaningar Arbetslöshet och sysselsättning m m i Norden Institutioner Anställningstrygghet och flexibilitet Utmaningar Den demografiska utvecklingen Globaliseringen

Arbetslöshet, EU och OECD

…och Finland och Norge

…Danmark

…och Sverige

Arbetslöshet

Långtidsarbetslöshet i olika länder (andel arbetslösa med mer än ett års arbetslöshet)

Sysselsättning, EU och OECD

… och Norge, Danmark och Sverige

… och Finland

Sysselsättning bland kvinnor

Arbetstimmar per sysselsatt och år, 2002

Sjukfrånvaro i Sverige och Norge

Sjukfrånvaro: Sverige, Norge och Danmark

Sjukfrånvaro: Sverige, Norge, Danmark och Finland

Arbetade timmar per capita i olika länder, 2002

Andel högre utbildade av befolkningen 25-64

Matematikkunskaper bland 15-åringar, PISA 2003

BNP per capita 2004, OECD=100

Förväntad livslängd

Happiness index (0-10) Australia 7,7 Greece 6,3 Austria 7,8 Iceland Belgium 7,3 Italy 6,9 Britain 7,1 Netherlands 7,5 Canada 7,6 Norway Denmark 8,2 Russia 4,3 Finland Spain 7 France 6,6 Sweden Germany 7.2 Switzerland   USA 7,4

Sammanfattning Svenskarna lever länge, men är ofta sjukskrivna Danskarna lever inte särskilt länge, men är lyckligast i världen Finnarna har hög arbetslöshet, men de finska barnen är världsbäst i skolan Norrmännen är rikast, men barnen har svårt för att räkna Inte uppenbart vilket land som vi kan lansera som förebild för andra länder, Jämfört med andra länder: hyfsat utfall men inte enastående, Vad beror skillnaderna på? Institutioner?

Institutionella likheter Välfärdsstater Stor offentlig sektor, ambitiösa offentliga trygghetssystem Relativt jämn inkomstfördelning Starka fackföreningar Lönebildning genom kollektiva förhandlingar Relativt små löneskillnader

… och skillnader Regler för arbetslöshetsförsäkringen Ersättningstider… Regler för sjukförsäkringen Krav på läkarintyg… Reglering av anställningsförhållanden Regler för uppsägningar Regler för tidsbegränsade anställningar Skillnader i sjukfrånvaro kan inte gärna bero på skillnader i hälsa, utan på institutionella saker (krav på läkarintyg t ex). Och beror nog också på reglering av anställnngsförhållanden.

Hur starkt är anställningsskyddet?

Effekter av starkare anställningsskydd Färre uppsägningar, minskad risk att bli arbetslös, längre anställningstider Färre nyanställningar, minskad chans att få arbete, längre arbetslöshetstider Oklar effekt på sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåer Minskad rörlighet hos arbetskraften Högre ungdomsarbetslöshet Starkare incitament för personalutbildning i företag Högre sjukfrånvaro

Anställningstid hos samma arbetsgivare (år)

Arbetslöshet efter ålder, 2004 (%)

Insatser mot ungdomsarbetslöshet i Danmark under 1990-talet Aktivering av arbetslösa ungdomar under 25 år som går på a-kassa Erbjudande om utbildning eller jobb senast efter 6 månaders arbetslöshet Rätt och plikt: att tacka nej innebär förlorad ersättning Effekt: snabbare utflöde från arbetslöshet

Den danska modellen: flexicurity Flexibilitet: lätt att anställa och avskeda arbetskraft Security: generös arbetslöshets-försäkring Aktiv arbetsmarknadspolitik: rätt och plikt

Anställningsskydd och trygghet på arbetsmarknaden

Arbetsmarknadspolitik och trygghet på arbetsmarknaden aktiva åtgärder arbetslöshetsersättning

Dansk ”flexicurity” Låg ungdomsarbetslöshet Låga kostnader för uppsägning förenlig med upplevd trygghet på arbetsmarknaden Gösta Rehn: ”Vingarnas trygghet” Låg sjukfrånvaro Hög rörlighet

Framtida utmaningar Den demografiska utvecklingen Globaliseringen Åldrande befolkning Ökad efterfrågan på välfärdstjänster Implikationer för ekonomisk politik Globaliseringen Vad händer, vad är nytt?

Demografiska utmaningen: Sverige

Den åldrande befolkningen i Norden, 65+/totalbefolkning, 2000 och 2020

Åldrande befolkning, ökad försörjningsbörda Ökad efterfrågan på välfärdstjänster (vård, omsorg…) Demografi Ökade inkomster Långsam produktivitetsutveckling i produktionen av välfärdstjänster Privat finansiering: stigande relativpriser Offentlig finansiering: stigande skatter

Åtgärder för att minska behovet av skattehöjningar Mer avgiftsfinansiering Snabbare produktivitetsutveckling i offentlig sektor (produktion av välfärdstjänster) i privat sektor Större utbud av arbetskraft befolkning, arbetskraftsdeltagande, arbetslöshet, frånvaro, arbetad tid

Relativa arbetskraftstal bland äldre personer, Sverige år 2003, %

Arbetade timmar per capita, Sverige 1990-2030 (KI, LU)

Arbetade timmar per capita i Sverige, (referensfall samt fall med högre utbud) (KI, LU)

Utvecklingen av arbetskraften i Danmark, referensfall samt fall med högre utbud

Slutsatser På lång sikt verkar den demografiska utvecklingen i riktning mot högre skatter ökad avgiftsfinansiering av offentliga tjänster Den offentliga sektorns finansierings-problem kan mildras genom ökat utbud av arbetskraft

Globaliseringen Internationell handel Direktinvesteringar Outsourcing/offshoring Arbetskraftsrörlighet

Vad är nytt? Nya länder: Kina, Indien, Central- och Östeuropa IT minskar betydelsen av geografiska avstånd Även tjänsteproduktion berörs EU-utvidgningen kan leda till ökad arbetskraftsrörlighet Outsourcing ökar (men inte bara till låglöneländer)

Effekter av globalisering Samhällsekonomiska vinster via ökad specialisering Vinsterna ojämnt fördelade Minskad efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft (lägre lön och/eller arbetslöshet) Ökad efterfrågan på mer kvalificerad arbetskraft

Globaliseringens effekter i praktiken Uppsägning av arbetskraft beroende på globalisering är en liten del av totala antalet uppsägningar Jobbförluster till följd av låglönekonkurrens har lett till stora lönesänkningar i USA men inte i Europa Konkurrens från låglöneländer har bidragit till ökade löneklyftor, men andra faktorer har varit viktigare EU:s utvidgning har troligen begränsad effekt på arbetskraftens rörlighet

Inget samband mellan sysselsättningsgrad och ekonomins öppenhet (OECD 2005)

Ekonomisk politik i en globaliserad värld Globaliseringen i huvudsak positiv Högre produktion via ökad specialisering Leder till anpassningsproblem Behov av omflyttning mellan olika sektorer Men oklart om strukturomvandlingen går fortare nu än tidigare

Strukturomvandlingen i OECD-området har inte ökat (OECD 2005)

Två modeller för anpassning Anglosaxiska modellen Rörlighetsstimulerande via löneanpassning Liten kompensation för inkomstförluster Stora löneskillnader Svenska (nordiska) modellen Gott försäkringsskydd mot inkomstförluster Små löneskillnader Risk för inlåsning genom hög ersättning Måste kombineras med aktiva åtgärder och krav på rörlighet: rätt och plikt

Ofta svårt att hänföra jobbförluster till globalisering Några frågor Särskilda riktade åtgärder för personer som förlorat jobbet genom globalisering? USA (Trade Adjustment Assistance, TAA) Löneförsäkring via inkomstutfyllnad i nya jobb (Frankrike, Tyskland, USA) EU globaliseringsfond Ofta svårt att hänföra jobbförluster till globalisering Varför särbehandla arbetslöshet som beror på globalisering? För att motverka protektionism?

Är globaliseringen ett hot mot den nordiska modellen? Å ena sidan: Rörliga skattebaser söker sig till länder med låg beskattning, tvingar fram lägre skatter, mindre generösa socialförsäkringar, avregleringar… ”Race to the bottom”? Å andra sidan: Globalisering som innebär ökad otrygghet leder till krav på trygghetsskapande åtgärder och institutioner

Globaliseringen leder inte till mindre offentliga utgifter (OECD 2005)

Mer generös akassa i mer öppna ekonomier (Agell 1999)

Högre facklig organisationsgrad i mer öppna ekonomier (Agell 1999)

Mer centraliserade löneförhandlingar i mer öppna ekonomier (Agell 1999)

Mindre löneskillnader i mer öppna ekonomier (Agell 1999)

Slutsatser Den ”nya” globaliseringen har än så länge haft begränsade arbetsmarknadseffekter Oklart om strukturomvandlingen går snabbare nu än tidigare Globaliseringen ställer krav på rörlighet och anpassningsförmåga Löneflexibilitet och/eller aktiv arbetsmarknadspolitik I den mån globaliseringen ökar strukturomvandlingen är det troligt att kraven på ”trygghet i förändringen” ökar ”Flexicurity” eller ”Vingarnas trygghet” Större möjligheter att vinna politisk acceptans för internationell ekonomisk integration om globaliseringens negativa fördelningseffekter motverkas genom politiska åtgärder