Vad är KSS? Enhetlig modell för ”kommunal friskola” saknas

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Synpunktssystem Vilka ändringar har gjorts i riktlinjen för synpunkthanteringen? Vad innebär ändringarna för dig som arbetsledare? Synpunkter som grund.
Advertisements

Väljarnas syn på välfärden Utmaningar, möjligheter, konfliktområden
Kommuners insynsrätt i fristående skolor
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Nordiska kommunala chefsrevisorskonferensen Helsingfors 18 – 21 augusti STADSREVISIONEN SIDAN 1.
Pilotskolan Strömslund •Vi vill få ett ökat föräldraengagemang! –Genom att ge en beskrivning av styrelsens arbete samt klassombudens roll –För att få ett.
VISION Kommunplaner – strategisk planering
Rösjöskolan.
POLICY OCH RIKTLINJER Dokumentet Policy och riktlinjer för Gislaveds kommuns hantering av klagomål och synpunkter beskriver : Varför det är viktigt att.
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Cornelia Björk & Lena Kulin Contextio Ethnographic November 2012
Utredning om hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och den offentliga hälso- och sjukvården och dess medarbetare Ändringar gällande fr o m 1.
Kommunal friskola Uppdrag utifrån beslut om alternativa driftformer: Undersök begreppet kommunal friskola Regelverk? Finns förutsättningar i Kungsbacka?
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
(1) Landstinget Kronoberg 2009 – 2015.
Medfinansiering av transportinfrastruktur Utredningens förslag i korthet: Planeringssystemet: Stark koppling till den statliga budgetprocessen och de statliga.
Modell för dyslexiutredning Arbetet startade i april 2010 Arbetsgruppen är geografiskt och kompetensmässigt tillsatt. - Vad är bäst för barnet? -Minsta.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Samordnad upphandling av elenergi Upphandlingssamverkan Elenergi, upphandlingssamverkan Kommunförbundet Skånes upphandling av elenergi 2007 Slutsatser.
Om utformningen av statlig tillsyn
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell
Konkurrensutsättning – vilka möjligheter finns det?
Universitetsgemensamma organ Britt Marie Apelgren Morgonsamling UFN presentation Britt-Marie Apelgren.
Out of home Pirjo Svedberg MMS. Bakgrund Panelen mäter endast tittandet i hemmet. Gäster representerar panelmedlemmar som tittar i annans hem. För att.
Framtidens roll som förskrivare
Sveriges Kommun Det här är vår presentation om Sveriges kommun.
Kommunstyrelsens styrkort 2009 Antagen i KS DNR
Önskemål om omplacering Ärendet föredras för Au/Au:s delegater Ärendet bereds inom förvaltningen Ärendet återförs till Au/ Au:s delegater Beslut Omplaceringsprocess.
Kommunala friskolor i Linköping
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
SOU 2008:15 LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Case Central samverkan i Eksjö kommun 1-3 oktober 2013
Genomlysning av vår organisation
Uppföljningsbesök Uppföljningsbesöken Besöken har givit Delegationen för IT i skolan värdefull information om hur satsningen genomförs.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Ansvarskommittén och Regionfrågan Medlemsdialogerna 2005 Åsa Ehinger Berling.
Ledningsfunktion i omvandling Maria Wolmesjö
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Ansvar gentemot vem/vilka?
1 När politiken kom till köksbordet LO-seminarium 7 mars.
Gemensam kundtjänst Skellefteå kommun
Rektorn och styrkedjan Stockholm Januari -16 Lars Werner.
2015 års skolkommission Skolkommissionens delbetänkande Presentation den 17 augusti 2016.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Förändrade stadsdels-förvaltningar 1 juli 2018
Brukarundersökning dagverksamhet 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Delårsrapport Augusti 2017 Barn- och utbildningsnämnden
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Miljömålen består av tre slags mål
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Miljömålen består av tre slags mål
Resursfördelning Grundskolenämnden
KPR
Om översynen av stadens råd för funktionshindersfrågor
Presentationens avskrift:

Vad är KSS? Enhetlig modell för ”kommunal friskola” saknas Nätverket för kommunala friskolor KomFri: ”Idén är att förena en demokratisk styrning av den offentliga skolan med frihet för skickliga pedagoger att utforma den egna verksamheten. Och att göra det i former som håller över tid och är så robusta att de klarar påfrestningar och störningar.” Kungsbackas förslag: Kommunal Självstyrande skola Initierades på en rektorskonferens 2005 Tre skolor bildade arbetsgrupp: Malevik, Frillesås och Åsa Gårdsskola (Åsa II) Försök på Fullriggaren Malevik och Frillesåsskolan startade 1 jan 2007. Åsa Gård ingick inte pga försening av skolstart. Utvärdering efter tre år.

Vad är KSS? Förväntningar 2007: Politikerna: Skolorna: Förändringar i verksamheten Mer föräldrainflytande Ytterligare ett alternativ att välja Skolorna: Pedagogisk utveckling Kortare beslutsvägar Ansvar lokalt för ekonomi och verksamhet Avvärja sammanslagning Åsa II

”Kejsarens nya kläder eller den heliga graal” Kungsbackas utredning från 2009 ”Det är högst påtagligt att det finns en stark och tydlig skiljelinje mellan redovisade uppfattningar: aktörerna som är aktiva inom respektive KSS (politiker, brukare och personal) är genomgående mycket nöjda med reformen. Utomstående aktörer är däremot inte lika imponerade av reformen.” ”De utomstående aktörerna menar att så mycket inte hänt verksamhetsmässigt, det intygar också de interna aktörerna. Inga av de mer konkreta förväntningarna som fanns på KSS – stark utvecklingsorientering och ytterligare ett alternativ för brukarna – har realiserats.” ”Det ökade ansvaret innebär en upplevelse av förändring som är väldigt stark bland KSS-företrädarna. Upplevelsen menar de har medfört mer engagerade medarbetare och ett ökat ansvar för verksamhet och ekonomi.”

Slutrapport – Utredning: permanentade av KSS Preera 2010 En permanent organisationsmodell för KSS införs där, av nämnden, tillsatta utskott, ansvarar för en specifik KSS var. Respektive utskott föreslås bestå av en representant från AU samt en övrig nämndsrepresentant. Organisationsmodellen för KSS införs utan att permanent knyta den till specifika skolor. Urvalet av vilka skolor som skall drivas som KSS föreslås omprövas vart fjärde år. Antalet KSS begränsas till förslagsvis inte fler än fem skolor. Ett administrativt stöd i form av en dedikerad tjänst på förvaltningsstaben för KSS införs. Ansvarsfördelningen och delegationen mellan nämnd och utskott måste tydliggöras.

Slutrapport – Utredning: permanentade av KSS Preera 2010 Titeln KSS- chef bör inte förväxlas med förvaltningens chef, varför dagens, i regelverket angivna, benämning ”skolchef” bör ersättas med just ”KSS- chef”. brukarnas och skolpersonalens vilja och intresse för både skolformen och att driva ett aktivt brukarråd måste vara ett krav för att få bli KSS. (”Eldsjälsoberoende”) ”Vad gäller fördelningen av pengar till KSS föreslås inga förändringar gällande fördelningen av stabskostnader. Däremot föreslår vi att en översyn av hur kostnaderna för SPC skall fördelas görs. Detta arbete måste koordineras med den översyn som pågår gällande SPC’ s verksamhet. Med dagens uppbyggnad av SPC anser vi att en viss del av SPC’ s verksamhet bör anses vara nödvändig grundkapacitet för alla skolor vilken därmed också skall bäras proportionerligt av KSS.”

Uppfattade centrala önskemål inför ett permanentade av KSS

Föreslagen organisation

Åsa Gårdsskolas ansökan 2009-06-02 Bättre tillvarata engagemanget hos brukare och personal. Åstadkomma en större närhet i en liten enhet. Underlätta upptäckandet av friutrymmet och erövra det. Effektivare utnyttja ekonomiska medel. Framtida utvecklingsområden: Knyta fler förskolor för att bättre arbeta i ett 1 – 16 års-perspektiv Utveckla brukarrådet Inkludera Kök och Städ i skolan

KSS – Kommunal självstyrande skola Självständigare ställning Ansvar under nämnd ej förvaltning Ekonomi Tillgång till centrala avsättningar Mentalt Närhet i ansvar och beslut

KSS – Kommunal självstyrande skola innebär inte: Förändring av upphandlingsavtalet Förändring av arbetstidsavtal, Las etc Förändring av ”Köp och Sälj” Förändring av centrala styrdokument

Enkät KSS Ett antal frågor om din inställning till att Åsa Gårdsskola, Det Lilla Loket och Skogshyddan blir kommunal självstyrande skola, KSS. Samma frågeställningar användes till personalen i Frillesås och Malevik innan beslut fattades om att de skulle få bli KSS. Senast den 23 april. Svaren ska utgöra en del av underlaget till politikerna när de ska besluta om Åsa Gårdsskolan ska få bli KSS eller ej. Beslut 1 Juni. I rapporten kommer man inte att kunna se vem som har svarat på frågorna. Vi kommer att redovisa hur många som svarat och lämna en sammanställning av svaren till politikerna. Vi kan eventuellt redovisa avskrifter av synpunkterna så tänk på formuleringarna om du inte vill att det skall framgå vem som har svarat.  enkät