GÅR DET ATT MÄTA? KLART DET GÖR! TOBIAS NIELSÉN QNB Volante E-mail: tobias @ QNB.se Twitter: @tobias_nielsen www.kulturekonomi.se www.qnb.se
MÄTA KREATIVITET OCH UPPLEVELSER?
What gets measured gets done
FLER SYFTEN Förstå – för att kunna satsa rätt Beskriva för omvärlden
Kart-läggning
Kartläggning: VAD? HUR? Sverige Lokalt och regionalt System och branscher Trender globalt HUR?
KARTLÄGGNING: HUR? INTERVJUER STATISTIK Kunskap Befintlig forskning Förankra Kommunikation (”bra citat”) STATISTIK Befintlig forskning Tidigare utredningar Beställa och bearbeta offentlig statistik (SCB)
Presentation beskrivning och lämpliga åtgärder Analys Behov Möjligheter Åtgärder Val av strategi Presentation beskrivning och lämpliga åtgärder Utvärderingsverktyg för att följa upp strategin
PROCESSEN KARTLÄGGNING Definition/ avgränsning Data-inhämtning Sprida information + skapa nätverk Kartläggning
DEFINITION Människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form
1) ARKITEKTUR 2) DESIGN 3) FILM / FOTO 4) KONST 5) LITTERATUR 6) MARKNADS- KOMMUNIKATION 7) MEDIA 8) MODE 9) MUSIK 10) MÅLTID 11) SCENKONST 12) TURISM 13) UPPLEVELSE-BASERAT LÄRANDE (TV-spel, science parks m.m.)
SVERIGE 4,8 % 372 000 000 000 284 000 SVERIGES BNP KRONOR OMSÄTTNING ANTAL SYSSELSATTA
TILLVÄXT (1995-2002)
FÖRDELAR STANDARDKODER* Resurseffektivt Tidigare modeller att utgå från Sverige Utländska Jämförbarhet Andra branscher Andra regioner eller länder Bakåt i tiden * t.ex. SNI-koder
SCB-STATISTIK EX. BRANSCHKODER (SNI) 92 Enheter för kultur, rekreation och sport 925 Bibliotek 9251 Bibliotek m.m. 92511 Folkbibliotek 92512 Forskning och specialbibliotek 92513 Arkiv
REGIONAL & LOKAL NIVÅ: NACKDELAR MED ”NATIONELLA METODEN” Att använda sig av ”den nationella metoden” fungerarar sämre på lokal och regional nivå. Några förklaringar: Ej helt korrekt statistik Matchar ej definition Felklassificeringar förekommer Bakåtblickande Mäter nuläge i stället för potentialen Missar indirekta effekter (t.ex. turistkonsumtion)
STATISTIKEN I ETT SAMMANHANG HUVUD-FRÅGOR Betydelse Potential HUR SVARA? Utveckling över tiden Jämförelser mellan sektorer Trender och prognoser nationellt och globalt
REGIONAL KARTLÄGGNING Korrekt och tydlig bild Undvika felaktiga tolkningar av statistik Lokal säkerställning (intervjuer, fokusgrupper)
REGIONAL KARTLÄGGNING Framåtblickande Fokus på potential i stället för nuläge Indikatorer för mäta framåt
REGIONAL KARTLÄGGNING Lokal förankring Sprida kunskap Bygga nätverk
REGIONAL KARTLÄGGNING Nationellt och globalt sammanhang Omvärldsanalys Jämförelser med ”konkurrenter”
Nästa steg
Analys ger mål och vision Strategi utifrån mål och vision Effekter utifrån mål och vision Uppföljningssystem och indikatorer för att bedöma hur väl systemet fungerar – framåtblickande såväl som bakåtblickande. Utifrån förutsättningar
UTVÄRDERING & EFFEKTER ”What gets measured gets done” Framåtblickande Utvärdera riktning, inte enbart i efterhand Kvantitativa mått
Vad mäter vi?
VAD ÄR TILLVÄXT?
DIREKTA EFFEKTER
DIREKTA EFFEKTER INDIREKTA EFFEKTER
DIREKTA EFFEKTER INDIREKTA EFFEKTER PENGAR
DIREKTA EFFEKTER INDIREKTA EFFEKTER ICKE- MONETÄRA
DIREKTA EFFEKTER INDIREKTA EFFEKTER ICKE- MONETÄRA
DIREKTA EFFEKTER INDIREKTA EFFEKTER PENGAR ICKE- MONETÄRA
EX. FILM- PRODUKTION FILMEN PLATSEN Antal biobesök Antal sålda dvd m.m. PLATSEN Konsumtion inspelning Turism efteråt Identitet Sysselsättning?
AFFÄRSMODELLER
EX. MUSIKFESTIVAL Försäljning Antal sålda biljetter
EX. MUSIKFESTIVAL FÖRSÄLJ-NING LOCKAR IMAGE IDENTITET ANGE-LÄGENHET KVALITET Intäkter Vinst/skatt Syssel-sättning Turism under Turism efter Hotellnätter Vilka? Antal artiklar Typ av omnämnanden Lokal stolthet Andel ny musik hört Antal konserter sett Antal möten Kritikerbetyg Publikbetyg
RIMLIGT?
REGIONAL PROFILERING & TURISM VARFÖR SATSA? SEKTOR EGNA NÄRINGAR REGIONAL PROFILERING & TURISM KREATIVA MERVÄRDEN Besöksnäring Evenemang Film Design Konst Litteratur Media Musik Måltid
VAD PRATAR VI OM? VERKSAMHETSLOGIKER EFFEKTER
OLIKA VÄRDEN Försäljning Lockar Image Identitet Angelägenhet Kvalitet
Vad pratar vi om? Kulturella ekonomin Upplevelse- industrin 509 434 222
EUROPEAN CLUSTERS At the end, we will present maps such as this form chemical products. Different categories: focus, size The broader theme is the understanding of the economy of culture and creativity from a European perspective. Is the employment in the cultural and creative sectors distributed evenly all over Europe? Are different regions and nations characterized by different specialities?
HOW? 1A. Comparative regional mapping European Cluster Observatory Employment 259 regions (NUT2 regions) Industry codes (NACE, 4-digit) European overview ’Industry report’ continue a project in collaboration with the European Cluster Observatory. An industry report on the cultural and creative industries will be published in June 2009 by the Observatory, co-authored with Professor Örjan Sölvell, Professor Dominic Power and Dr Göran Lindqvist. *** Cluster mapping, i.e. statistical research: Access the database that is built in the intersection of regions and sectors in Europe. By combining the two dimensions of geography and industry we can statistically trace regional agglomerations of employment, defined as statistical regional clusters, across Europe. The geographical dimension involves 259 regions, predominantly NUTS 2 regions, which EU has defined to subdivide member countries for statistical purposes. We use NUTS 1 regions for Belgium, Greece, Netherlands and Turkey so that the size of the regions both in terms of land area and employment are reasonably comparable. NUTS 1 is also used for Ireland due to data availability. On the sectoral side we use employment data on the 4-digit industry level (and in a few cases 3-digit data). European overview Industry report. The report will be the first comparative European cluster mapping of the cultural and creative industries in 259 different regions.
HOW? 1B. Comparison definitions ’Creative industries’ ’Cultural economy’ Conduct the same study but with different definitions to determine if and how outcomes in terms of statistical results and conclusions are sensitive to these modifications. Try different standards; namely these (KEA, Eurostat, UK). Know varies: software, property development, tourism.
EX. STADEN Creative Vitality Index
Lycka till!
Twitter: @tobias_nielsen Tobias Nielsén tobias @ qnb.se Twitter: @tobias_nielsen www.kulturekonomi.se