Forskarkarriär för både kvinnor och män? – statistisk uppföljning och kunskapsöversikt Högskoleverkets rapportserie 2011:6 R Högskoleverkets analysavdelning Helen Dryler Magdalena Inkinen Ann Catrin Lagerkvist

Rapportens två delar •Statistiska analyser – Hur ser forskarkarriären ut för kvinnor och män? •Kunskapsöversikt –Hur kan eventuella könsskillnader förklaras?

Bakgrund 1: Kvinnor och män i högskolan år 2009 KvinnorMän •Professorer20 %80 % •Lektorer42 %58 % •FoAss/Bitr. lektorer43 %57 % •AFU + TA45 %55 % •Adjunkter57 %43 %

Bakgrund 2: En historisk förklaring År doktorsexamen Andel kvinnor 21 % 27 % 32 % 39 % 45 % 51 %

Statistiska analyser Snedrekrytering till forskarkarriär på grund av kön? •Vad sker i själva övergången mellan doktorsexamen och anställning som forskarassistent eller biträdande lektor och professor? •Longitudinellt upplägg: Vi följer samma individer från doktorsexamen och fram till anställning i högskolan.

Datamaterial •Individbaserade registeruppgifter (från SCB:s olika register om personal etc.) •Samtliga doktorsexaminerade 1980–2007 (< 60 år) • doktorer kvinnor män

Resultat: forskarassistent/biträdande lektor Doktorsexaminerade 2000–2003; övergång till forskarassistent/bitr. lektor inom sex år: •Ganska lika mellan kvinnor och män på totalnivå •Humaniora + Naturvetenskap: lika mellan kvinnor och män Lantbruksvet. + Medicin: övergången större bland kvinnor Teknikvet. + Samhällsvet.: övergången större bland män •Doktorsexamen före 35 år: Större andel av männen har anställts som FoAss/bitr. lektor. •Doktorsexamen 35–59 år: Större andel av kvinnorna har anställts som FoAss/bitr. lektor.

Resultat: professor Doktorskohorterna 1980–1997: uppföljning 12 år efter examen Doktorskohorterna 1980–1991: uppföljning 18 år efter examen •I nästan samtliga doktorskohorter har männen anställts som professorer i större utsträckning än kvinnorna. •Viss förbättring över tid: könsskillnaden är något mindre i doktorskullarna 1992– 1997 jämfört med tidigare doktorskullar. •Män har blivit professorer i större utsträckning än kvinnor inom fem av sex ämnesområden; medicin undantag (där är det lika). •Doktorsexamen före 35 år: klart större andel av männen än av kvinnorna har anställts som professor. •Doktorsexamen 35–59 år: blandande resultat

Professor inom 12 år – disputationsålder doktorskohorterna 1992 – 1997 DisputationsålderAndel (%) Kvinnor Andel (%) Män Differens andel män – andel kvinnor < 30 år3,39,46,1 30–34 år4,08,74,7 35–39 år4,16,32,2 40–44 år6,46,2-0,2 45–49 år7,37,90,6 50–59 år8,27,8-0,4

Kunskapsöversikten Varför når inte kvinnor med doktorsexamen de högsta positionerna i akademin i lika hög grad som män med motsvarande examen?

11 Fyra aspekter i fokus Könsskillnader när det gäller 1.vilka som lämnar akademin 2.publiceringsgrad 3.beviljning av forskningsbidrag 4.anställning och befordran

12 Urval av forskning och studier •Både forskning och utredningar/rapporter etc. •Tyngdpunkt på de tio senaste åren •Både svenska och utländska studier •Enbart empiriska studier •Särskilt studier med förklarande syfte

13 Att lämna/stanna kvar i akademin •En större andel män än kvinnor lämnar akademin. •Kvinnor verkar i högre grad än män lämna akademin p.g.a. missnöje med arbetssituationen – män för att de har andra karriärplaner. •Det saknas kunskap om varför kvinnor och män stannar kvar i akademin och vilka mål de har med sin karriär

14 Vetenskaplig publicering •Män publicerar mer än kvinnor – men inte med högre kvalitet •Oklart om kvinnor missgynnas vid bedömning av manuskript och beslut om publicering •Små skillnader i tid till forskning – i Sverige •Olika forskningsvillkor för kvinnor och män •Olika resultat när det gäller familjens betydelse

15 Beviljning av forskningsbidrag •Vissa könsskillnader i beviljningsgrad •Kvinnor söker i mindre grad och mindre belopp •Kvinnor och män har olika akademisk ställning, karriärålder och meriter •Ett fåtal studier visar att kvinnor diskrimineras vid bedömningen •Oklart om kvinnor missgynnas av bedömningskriterierna

16 Anställning och befordran •Kvinnor avancerar i mindre omfattning än män •Oklart om sökbeteendet skiljer sig åt •Delade meningar om huruvida kvinnor diskrimineras i anställningsprocessen •Kvinnor och män har olika meriteringsmöjligheter •Ingen enighet om familjens betydelse: resultaten skiljer sig åt

17 Vad saknas det kunskap om? •Kvinnors och mäns sökbeteende •Förekomsten av diskriminering vid publiceringsbeslut, beviljning av forskningsmedel och anställningar/befordringar •Familjens betydelse för kvinnors och mäns karriärer •Kvinnors och mäns forskningsvillkor och meriteringsmöjligheter