Vägledningens potential inom utbildningssektorn Fredrik Hertzberg, seminarium ”Studie- och yrkesvägledning som kvalitetsdrivande faktor”, Konferens ”Kvalitetsdrivet 2013”, Universitets- och högskolerådet, Stockholm 2013-11-13

Disposition Vägledning som lärandeprocess i skärningspunkten mellan biografi och arbetsmarknad/samhälle - vägledning som en verksamhet för att identifiera kompetenser ”Kompensatorisk” vägledning – en stark tradition Vägledarens kontaktytor Fredrik Hertzberg: Vägledningens potential inom utbildningssektorn

Vägledning som lärandeprocess (1) Parsons formulering – den vägledde behöver hjälp med … A clear understanding of yourself, your aptitudes, abilities, interests, limitations, and their causes … (sig själv!) A knowledge of the requirements and conditions of success, advantages, disadvantages, compensations, opportunities and prospects in different lines of work (alternativen!) True reasoning on the relations of these two groups of facts (hur dessa storheter ska jämkas samman!) Fredrik Hertzberg: Vägledningens potential inom utbildningssektorn

Vägledning som lärandeprocess (2) Lärande om självet (vem är jag, vad kan jag, vad är jag bra på, vad är jag intresserad av, vilka är mina begränsningar och svagheter … identitet/kunskap-kompetens) Identifikation av kompetenser inbyggt i professionen Fokus på individens utveckling: vägledning kan/bör vara en kontinuerlig process, med ett kontinuerligt lärande om yrken, utbildningar och lärande Fredrik Hertzberg: Vägledningens potential inom utbildningssektorn

Vägledning som lärandeprocess (3) Den Rogerianska traditionen (Carl Rogers) → Vägledningen i skolan har kommit att bli alltmer personlig (individuellt samtal som form) och personcentrerad (individuella intressen sätts framför samhällets) Samtalet som verktyg och hjälpmedel (fokus på vägledarens empatiska förmåga); den vägleddes självreflektion i centrum (ökad självkännedom) En radikalare variant – individens konstruktion av sin karriär är den utgångspunkt och mål Fråga: förändring eller bekräftelse (icke-anvisande modell)? Fredrik Hertzberg: Vägledningens potential inom utbildningssektorn

Vägledning som lärandeprocess (4) Relevans för vägledning på högskola/universitet Tydliggörande av relationen kunskap – identitet (vad kan jag, vad vill jag lära mig mer av, i vilka situationer är kunskapen relevant, vem/vad vill jag bli?) Ett incitament till bedömning av lärandeprocesser och kunskapsbildning – vad har jag lärt mig hittills? Vad vill jag fortsätta lära mig? Vilka former av lärandeaktiviteter har varit mest engagerande? Fredrik Hertzberg: Vägledningens potential inom utbildningssektorn

Vägledning som lärandeprocess (5) Angående kunskap om alternativen Pedagogisk auktoritet väsentlig för lärandet Identifiera och rangordna källor Urskilja väsentliga information Underlätta lärande – vägen från information till kunskap Fredrik Hertzberg: Vägledningens potential inom utbildningssektorn

Vägledning som lärandeprocess (6) Relationen mellan kunskaperna om självet och kunskaperna om alternativen: inte en fråga om matchning, men en fråga om att urskilja möjligheter Hjälp att fatta beslut och genomföra, eller att utreda och klargöra problem, vidga perspektiven, formulera mål och delmål, upprätta en handlingsplan och genomföra den, utvärdera och följa upp (Lindhs femstegsmodell) Fredrik Hertzberg: Vägledningens potential inom utbildningssektorn

”Kompensatorisk” vägledning – en stark tradition (1) Den individförändrande modellen – starkt betonad på 1970-talet (tidsanda) Ge verktyg för att bryta reproduktion av klass- och genusmönster – tydlig betoning av jämlikhet Brist på metoder, dålig implementering → kritik Inte längre lika starkt betonade i måldokument, men strävan efter likvärdighet stark i kåren (advokatur?) Betydelse för vägledning på högskola/universitet – en uppmärksamhet på brister i kunskaper om utbildningsväsendet, och en förståelse av dess uppkomst? Fredrik Hertzberg: Vägledningens potential inom utbildningssektorn

Vägledarens kontaktytor (1) Lärande om alternativen (arbete och utbildning) kräver kunskaper om arbetsliv, arbetsmarknad och utbildningsinstitutioner Konjunkturer, tendenser, förändringar Lokala, regionala och nationella arbetsmarknader Betydelse för vägledning på högskola/universitet: en professionell disposition att identifiera kunskapsbehov Fredrik Hertzberg: Vägledningens potential inom utbildningssektorn