Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Individuppföljning inom äldreomsorgen.
Synpunktssystem Vilka ändringar har gjorts i riktlinjen för synpunkthanteringen? Vad innebär ändringarna för dig som arbetsledare? Synpunkter som grund.
Analys Lönelots.
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Brukarfokus i biståndshandläggning
Terminologifrågor i InfoVU-projektet Termkonferensen 2003 Ulla Gerdin Socialstyrelsen.
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
December 2012 Förskrivnings- processen. 2 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och.
Partille Kommun 2012 Ingegerd Winqvist
AU Digital samverkan LO Process
VÅRD & OMSORG.
Relationen mellan begrepp i Socialstyrelsens termbank och NI:s begreppsmodell Ett fackspråkligt begrepp med dess definition motsvaras av flera atomära.
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Vård.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Vad menar vi med begreppet behov?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Ramverk för patientmedverkan
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
OBS Material bearbetat av GBG: Stad
KUR projekt Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Omgivningsfaktorer” Curt Nyström Orvar Nyström Trollhättan den 10 och 11 november.
Äldreomsorgen informerar!
Patientlagen och information till patienter och närstående
KUR-projektet … Satsningen ska också underlätta samarbetet organisationerna emellan genom att; förtydliga begrepp och ansvarsområden utveckla.
UPPDRAG för vård och omsorg
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Introduktion till hälsofrämjande verksamhet 5sp
Treserva Användarföreningen
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Införa rambeslut HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Uppdrag från KF och KS Upphandling av verksamhetssystem Översyn avgifter inom vård och omsorg Serviceinsatser i tid ” Utredningarna behandlades.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare. Vad ska vi göra? 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Införa ÄBIC (Äldres behov i centrum). ÄBIC är en nationell.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion i Äldres behov i centrum! 4 november 2015.
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Molndal.se. Dagordning 8.30 – IBIC - Reflektionsövning - Fika – Genomgång av metodstöd, genomförandeplan & verksamhetssystem
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Välkomna !.
Kvalitet i särskilt boende
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
IBIC - NI tillämpad för äldre- och funktionshinderområdet.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Delat beslutsfattande och SIP
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Material för socialtjänsten
KPR april 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
IBIC – individens behov i centrum
Samordnad utveckling för god och nära vård
Utbildningsplan Lärandemål
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning

Uppdrag från regeringen 2007 – 2009 Utveckla nationellt system för öppna jämförelser för vård och omsorg om äldre 2010 – 2014 Intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och ökad tillgång till data av god kvalitet inom socialtjänsten m.m. 2011 Plan för att stödja införande av systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation med nationellt fackspråk inom äldreomsorgen 2013-2014 Stödja införandet av Äldres behov i centrum

Vad Nationellt modell Beskriva behov i livsföringen Beslutade insatser Utförda insatser Genomföra försöksverksamhet Utveckla nationell statistik med uppgifter om äldres behov i livsföringen

Nationell strategi för eHälsa ”Individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig” Nationellt fackspråk för vård och omsorg Nationell informationsstruktur

Evidensbaserad praktik, EBP EBP baserad på systematiskt lärande och uppföljning av resultat och arbetssätt, kräver bland annat enhetlig och strukturerad dokumentation Gemensamma termer och begrepp är nödvändiga för uppföljning av resultat och t.ex. öppna jämförelser

Struktur (sortering) Fackspråk Individens process i vård & omsorg Information skapas, information används Individrelaterad information Struktur (sortering) Fackspråk Entydig innebörd Enhetlig benämning

Hälsa är ”ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada” WHO 1948 Vad är alternativet? E-hälsa som lösning...

Socialt välbefinnande inbegriper att faktorer som boende, arbetsliv, ekonomiska möjligheter och socialt nätverk har betydelse för att minska ohälsa.

Behövs ett gemensamt språk?

Morgonomsorg Att få frukosten lagad Att få stöd i att laga frukost Hjälp med att ta sig ur sängen Morgonomsorg Att bli tvättad på hela kroppen Insatsen sker på morgonen Att få stöd i att klä på sig Att bli påklädd

WHO klassifikationer ICF (WHO 2003)

ICF – klassifikationssystem Ökade krav på information om hur människor fungerar i vardagen Grund för att förstå och studera hälsa Skapa ett gemensamt språk Förbättra kommunikation Mäta, klassificera och jämföra data

ICF Människors lika värde och allas rätt till värdigt liv Människan en produkt av samspelet mellan människa och miljö Kombination av sociala och medicinska modeller Aktivitet och delaktighet är det nödvändiga kittet för att binda ihop medicinska och sociala förklaringsmodeller

ICF – modell Hälsotillstånd Kroppsfunktion & struktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer ICF består av två delar, båda med två komponenter: Del 1: Funktionstillstånd och funktionshinder Kroppsfunktioner respektive struktur Aktiviteter och delaktighet Del 2: Kontextuella faktorer Omgivningsfaktorer Person faktorer ICF omfattar alla aspekter av människors hälsa samt några komponenter av välbefinnande som har med hälsa att göra. Dessa beskrivs i termer av dels hälsotillstånd och hälsorelaterade tillstånd. Modellen med dess pilar innebär en systematisk förståelse av hälsa dvs. att det mellan dessa faktorer finns en dynamisk interaktion. En persons funktionstillstånd kan utifrån ICF ses som en interaktion eller ett sammansatt förhållande mellan hälsotillstånd och kontextuella faktorer, dvs. omgivnings- och personliga faktorer. Komponenter av funktionstillstånd och funktionshinder i ICF kan uttryckas på två sätt. Å ena sidan kan de användas för att påvisa problem, dvs. funktionsnedsättningar, strukturavvikelser, aktivitetsbegränsningar eller delaktighetsinskränkningar, sammanfattade under paraplytermen funktionshinder. Å andra sidan kan de indikera oproblematiska eller neutrala aspekter av hälsa och hälsorelaterade tillstånd, sammanfattade under paraplytermen funktionstillstånd. Kontextuella faktorer, dvs. omgivnings- och personfaktorer interagerar med den person som har ett visst hälsotillstånd och detta bestämmer nivån och omfattningen av personens funktionstillstånd. Klassifikationen är avgränsad till att gälla hälsa i vid bemärkelse och den täcker således inte omständigheter som inte hör samman med hälsa, t.ex. sådana som uppkommer genom socioekonomiska faktorer.

Aktivitet/Delaktighet KOMPONENT KAPITEL/DOMÄNER d1 Lärande och att tillämpa kunskap d2 Allmänna uppgifter och krav d3 Kommuni kation d4 Förflyttning d5 Personlig vård d6 Hemliv d7 Mellanmänsk liga interaktioner och relationer d8 Viktiga livsområden d9 Samhälls- gemenskap, socialt, med- borgerligt liv SKAFFA FÖRNÖDENHETER HUSÅLLSGÖROMÅL ATT TA HAND OM HUSHÅLLSFÖREMÅL & BISTÅ ANDRA BLOCK KATEGORIER / nivåer d630 Att bereda måltider d640 Hushållsarbete d649 Övrigt d6400 Tvätta & torka kläder d6401 Städa köks utrymmen & köksredskap d6402 Städa bostaden d6403 Använda hushållsapparater d6404 Förvara förnödenheter d6405 Avlägsna avfall d6408 Annat specificerat d6409 Ospecificerat Bädda sängen Putsa fönster Rengöra golv Damma

Att mena och mäta samma sak Att förflytta sig inomhus Att gå 50 m Att ta sig i och ur säng Förflyttning Att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel Att förflytta sig utomhus

Livsföring i övrigt?

ICF – modell Hälsotillstånd Kroppsfunktion & struktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer

Aktivitet och delaktighet Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

Kroppsfunktioner och strukturer Kap Kroppsfunktioner Kroppsstrukturer 1 Psykiska funktioner Strukturer i nervsystemet 2 Sinnesfunktioner och smärta Ögat, örat och därmed relaterade strukturer 3 Röst- och talfunktioner Strukturer involverade i röst och tal 4 Hjärta-, kärl-, blodbildnings-, immunsystemets- och andningsfunktioner Strukturer i hjärt-, kärlsystemet och immunologiska systemet och andningssystemet 5 Matsmältnings-, ämnesomsättnings- och endokrina funktioner Strukturer som sammanhänger med matsmältnings- och ämnesomsättningssystemet och endokrina systemet 6 Funktioner i köns- o urinorganen och reproduktiva funktioner Strukturer som sammanhänger med köns- och urinorganens system 7 Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner Strukturer som sammanhänger med rörelser 8 Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer Huden och därmed sammanhängande strukturer Listan innehåller förteckning av kapitelrubriker av samtliga kroppsfunktioner och kroppsstrukturer. Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer klassificeras i två sektioner. Dessa har en parallell kapitelindelning. Ofta finns det en relation mellan funktionsnedsättningar och strukturavvikelser. Funktionsnedsättningar och strukturavvikelser betecknar en avvikelse från vissa standarder för kroppens biomedicinska status och funktioner som är allmänt accepterade i en befolkning. Bedömning av dess beståndsdelar utförs främst av professionella bedömningar av fysiskt och psykiskt funktionstillstånd i överensstämmelse med de standarder som finns. Funktionsnedsättningar och strukturavvikelser kan vara tillfälliga eller permanenta, progredierande, regredierande, intermittenta eller kontinuerliga. Avvikelse från en populationsnorm kan vara liten eller avsevärd och kan variera över tid. 20

Omgivningsfaktorer Produkter och teknik Naturmiljö och mänskligt skapande miljöförändringar Personligt stöd och personliga relationer Attityder Service, tjänster, system och policies Listan innehåller förteckning av kapitelrubriker av samtliga domäner/kapitel för omgivningsfaktorer representerar den fullständiga bakgrunden till en persons liv och levnadssätt. KOLLA!!! Kapitel 1 Produkter och teknik - handlar om naturliga produkter, utrustning och teknik i en persons omedelbara omgivning, som är samlad, skapad, producerad eller tillverkad. 2 Naturmiljö och mänskligt skapade miljöförändringar - handlar om levande eller döda element i den naturliga eller fysiska omgivningen och komponenter i denna omgivning som har förändrats av människor liksom även befolkningsegenskaper i denna miljö. 3 Personligt stöd och personliga relationer - handlar om människor eller djur som ger praktiskt fysiskt eller emotionellt stöd, uppfostran, skydd och hjälp och som har relationer till andra personer, i deras hem, på arbetsplatsen, skolan eller vid lek eller i andra avseenden av de dagliga aktiviteterna. 4 Attityder - handlar om observerbara konsekvenser av seder, bruk, ideologier, värden, normer, uppfattningar om verkligheten och religiösa trosföreställningar. De attityder som klassificeras är sådana som människor i omgivningen visar mot den person som beskrivs och är alltså inte personens egna. 5 Service, tjänster, system och policies - handlar om service och tjänster som utformats inom olika samhällssektorer och erbjuder bidrag, system som omfattar administrativ kontroll och organiserade former och policies grundade på regler, föreskrifter, avtal och standarder upprättade av lokala, regionala, nationella eller internationella styrorgan eller av andra erkända myndigheter. 21

Personliga faktorer Individuella grunden till en persons liv och leverne T.ex. personliga egenskaper, kön, ålder, livsstil, vanor, uppfostran, copingstrategier, social bakgrund, utbildning, yrke, tidigare erfarenheter, individuella psykologiska tillgångar och egenskaper

Bedömningsfaktorer Generisk skala för bedömning av kategorier i ICF 0–4 % ingen 5–24 % lätt 25–49 % måttlig 50–95 % svår 96–100 % total xxx.0: inget problem (inget, frånvarande...) 0–4 % xxx.1: lätt problem (litet, lågt ...) 5–24 % xxx.2: måttligt problem (medel, ganska stort ...) 25–49 % xxx.3: svårt problem (gravt, stort …) 50–95 % xxx.4: totalt problem (fullständigt …) 96–100 % Koderna i ICF är fullständiga endast om de kombineras med en eller flera bedömningsfaktorer (qualifiers), som ger specifik information om ett hälsotillstånd (t.ex. problemets svårighetsgrad eller lokalisering). Bedömningsfaktorerna anges med en, två eller fler siffror efter decimalpunkten. Vid kodning måste varje kod följas av åtminstone en bedömningsfaktor. Utan en bedömningsfaktor har en kod ingen mening utöver begreppsdefinitionen. Komponenterna ”kroppsfunktioner” (b), ”kroppsstrukturer” (s), ”aktiviteter” (a), ”delaktighet” (p) och ”kontextuella faktorer” (e) bedöms med samma generiska skala. Det finns en uppsättning med andra möjliga bedömningsfaktorer som skulle kunna användas. I del 2 av utbildningsmaterialet finns en mer detaljerad beskrivning av bedömningsfaktorerna för varje komponent (kroppsfunktioner och kroppsstrukturer, aktiviteter och delaktighet samt omgivningsfaktorer). När faktorn ”inget problem” eller ”totalt problem” anges kan dock ett fel på upp till 5 procent föreligga. ”Måttligt problem” avser ett problem på upp till halva tiden eller halva skalan av total svårighet. Bedömningsfaktorerna används för att göra en bedömning i relation till normalpopulationen (vuxna), i det samhälle där individen befinner sig. För att bedömningsfaktorerna ska kunna användas på ett allmängiltigt sätt måste en eller flera bedömningsmetoder prövas och utvecklas. xxx.8: ej specificerat xxx.9: ej tillämpbart

Arbetssätt Språk Dokumentation

Individens BEHOV i centrum Fokus på behov, inte på utbudet av insatser Den äldres egen uppfattning tydliggörs – inflytande Utgå från det ansökan avser – informerande samtal

Individens BEHOV i centrum I utredningssamtalet ta med det som är viktigt och betydelsefullt för den äldre Tydlighet och insyn – transparens Ökad delaktighet

Systematiskt arbetssätt Grundläggande värden i SoL Beskrivning av processen – rätt från början Strukturerad dokumentation – enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer

Systematiskt arbetssätt Individuppföljning avseende resultat, mål och kvalitet Omfattar hela processen, dvs både handläggare och utförare Evidensbaserad praktik

Hantera ansökan Inhämta fakta Bedöma behov Besluta Planera Genomföra Följa upp resultat

Hantera ansökan Inhämta fakta Bedöma behov Besluta Planera Genomföra Ursprunglig frågeställning Förtydligad frågeställning Inhämta fakta Den enskildes uppfattning Uppgifter – andra - handläggare Aktivitet och delaktighet relaterade faktorer Bedöma behov Bedömt funktions-tillstånd Avsett funktions-tillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Besluta Slutligt beslut Planera Planerade insatser Genomföra Genomförda/ ej genomförda insatser Följa upp resultat Se inhämta fakta Bedömt funktions-tillstånd Måluppfyllelse Den enskildes uppfattning om kvalitet

Ursprunglig frågeställning Förtydligad frågeställning Hantera ansökan Ursprunglig frågeställning Förtydligad frågeställning Den enskildes ursprungliga frågeställning Anna uppger att hon har svårt att klä sig och behöver hjälp Den enskildes förtydligad frågeställning Anna uppger att hon behöver hjälp för att klä sig och även hjälp att handla mat Ursprunglig Förtydligad Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Känsla av trygghet Personligt stöd ….

Den enskildes uppfattning Uppgifter - andra - handläggare Inhämta fakta Den enskildes uppfattning Uppgifter - andra - handläggare Aktivitet/ delaktighet och relaterade faktorer Aktivitet och delaktighet; nio livsområden + Känsla av trygghet (kroppsfunktion) + Stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde (omgivningsfaktor) Relaterade faktorer; omgivningsfaktorer, personliga faktorer, kroppsfunktioner och strukturer

Personlig vård Att klä sig Bedömt tillstånd Mål Bedöma behov Bedömt funktions-tillstånd Avsett funktions-tillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Aktivitet/delaktighet Personlig vård Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ej aktuellt Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ej aktuellt Att klä sig Att klä på sig Att klä av sig Att sätta på sig fotbeklädnad Att ta av sig fotbeklädnad Att välja lämplig klädsel Kommentar Bedömt tillstånd Mål Målet är att Anna ska kunna klä på sig och ta på sig strumpor och skor själv, dock med lite kvarstående begränsning inom 3 månader. Hon ska även bibehålla sin förmåga att klä av sig och ta av sig strumpor och skor. Anna har stora svårt att ta på sig trosor, byxor, strumpor och skor framförallt på höger sida.

Metod för bedömning Bedöma det aktuella hälsotillståndet Avsett hälsotillstånd Aktuellt hälsotillstånd Hälsa Hälsorelaterat behov Ohälsa Bedöma det aktuella hälsotillståndet Bestämma det avsedda hälsotillståndet (målet) Besluta om nödvändiga åtgärder (behov av åtgärder) för att eliminera eller minska gapet mellan individens aktuella och avsedda hälsotillstånd Besluta om nödvändiga resurser http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9682/2006-124-9_20061249.pdf

Kommentar Bedöma behov Bedömt funktions-tillstånd Avsett funktions-tillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Kommentar

Övergripande mål för beslutade insatser Bedöma behov Bedömt funktions-tillstånd Avsett funktions-tillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Övergripande mål för beslutade insatser möjliggöra kvarboende i ordinärt boende leva och bo självständigt under trygga förhållande ha gemenskap med andra ha en aktiv och meningsfull tillvaro stöd till person som vårdar eller stödjer närstående

Genomförda/ ej genomförda insatser Besluta Slutligt beslut Planera Planerade insatser Genomföra Genomförda/ ej genomförda insatser

Personlig vård Att klä sig Bedömt tillstånd Mål Bedöma behov Bedömt funktions-tillstånd Avsett funktions-tillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Aktivitet/delaktighet Personlig vård Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ej aktuellt Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ej aktuellt Att klä sig Att klä på sig Att klä av sig Att sätta på sig fotbeklädnad Att ta av sig fotbeklädnad Att välja lämplig klädsel Kommentar Bedömt tillstånd Mål Målet är att Anna ska kunna klä på sig och ta på sig strumpor och skor själv, dock med lite kvarstående begränsning inom 3 månader. Hon ska även bibehålla sin förmåga att klä av sig och ta av sig strumpor och skor. Anna har stora svårt att ta på sig trosor, byxor, strumpor och skor framförallt på höger sida.

g Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ej aktuell Ja Nej Delvis Följa upp resultat Se inhämta fakta Resultatet - bedömt funktionstillstånd Mål uppfyllelse Den enskildes uppfattning om kvalitet Aktivitet/delaktighet Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ej aktuell Ja Nej Delvis Personlig vård Att klä sig Att klä på sig Att klä av sig Att sätta på sig fotbeklädnad Att ta av sig fotbeklädnad Att välja lämplig klädsel Kommentar Resultat - Bedömt tillstånd Måluppfyllelse Anna har fortfarande lite kvarstående begränsning i att få över byxorna och ta på strumporna.

Den enskildes uppfattning om kvalitet Följa upp resultat Se inhämta fakta Resultatet - bedömt funktionstillstånd Mål uppfyllelse Den enskildes uppfattning om kvalitet Den enskildes uppfattning om kvalitet Bemötande Inflytande Trygghet Hjälpens omfattning och utförande Mat, samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv – när det är aktuellt med insatser

Hantera ansökan Inhämta fakta Bedöma behov Besluta Planera Genomföra Ursprunglig frågeställning Förtydligad frågeställning Inhämta fakta Den enskildes uppfattning Aktivitet och delaktighet relaterade faktorer Uppgifter – andra - handläggare Aktivitet och delaktighet relaterade faktorer Bedöma behov Bedömt funktions-tillstånd Avsett funktions-tillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Besluta Slutligt beslut Planera Planerade insatser Genomföra Genomförda/ ej genomförda insatser Följa upp resultat Se inhämta fakta Bedömt funktions-tillstånd Måluppfyllelse Den enskildes uppfattning om kvalitet

Avgränsning 2013 Enbart beskrivning av behov För närvarande saknas klassifikation för socialtjänstens insatser – utveckling pågår

Processledar-utbildning

Äldres behov i centrum Nationellt stöd för att etablera ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av behov utifrån ICF Utbildningssatsning 2013 och 2014 Vägledande material

Socialstyrelsens målsättning Att det 2015 finns: Utbildade processledare i 3 av 5 kommuner Arbetssättet infört i hälften av kommunerna Förutsättningar att samla in lokal och nationell statistik för uppföljning, utvärdering

Fokus i utbildningen Handläggarnas utredning och uppföljning Individens behov av stöd i det dagliga livet oavsett boendeform Underlag till utförarna för fortsatt planering av genomförandet av beslutade insatser

Utbildningen Utbildningen omfattar inte: Anpassning till it-system Insatser

Anmälan www.socialstyrelsen.se/aldre aldres-behov-i-centrum@socialstyrelsen.se

BAS = Behov Av Stöd Instrument med nationellt fackspråk Frågeformulär – fasta svarsalternativ Används av biståndshandläggare För utredningar om äldreomsorg

Hantera ansökan Inhämta fakta Bedöma behov Besluta Planera Genomföra Ursprunglig frågeställning Förtydligad frågeställning Inhämta fakta Den enskildes uppfattning Aktivitet och delaktighet relaterade faktorer Uppgifter – andra - handläggare Aktivitet och delaktighet relaterade faktorer Bedöma behov Bedömt funktions-tillstånd Avsett funktions-tillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Besluta Slutligt beslut Planera Planerade insatser Genomföra Genomförda/ ej genomförda insatser Följa upp resultat Se inhämta fakta Bedömt funktions-tillstånd Måluppfyllelse Den enskildes uppfattning om kvalitet

Formuläret ger.. ger inte... mått på äldres beskrivning av sina svårigheter och behov av stöd/hjälp beslutsunderlag för handläggare uppgifter om all relevant information i utredningen ett gränsvärde för när hjälp ska ges

Officiell statistik Produceras av myndigheter Regleras enligt Lag (2001:99) och Förordning (2001:100) om den officiella statistiken Särskilda kvalitetskrav Ska finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning Finns både som mängd- och individbaserad statistik Sådan statistik som myndigheter tar fram för att regeringen behöver den

Äldres hälsotillstånd och behov Utredning av nya individbaserade statistikuppgifter från äldreomsorg (socialtjänst) kommunal hälso- och sjukvård

Modell för systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation inom äldreomsorgen (Ljusa pilar = förslag på strukturerad dokumentation saknas f.n.) Hantera ansökan Ursprunglig frågeställning Förtydligad frågeställning Inhämta fakta Den enskildes uppfattning Uppgifter – andra - handläggare Aktivitet/ delaktighet Relaterade faktorer Bedöma behov Bedömt funktions-tillstånd Avsett funktions-tillstånd - mål Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Besluta Slutligt beslut Planera Planerade insatser Genomföra Genomförda/ ej genomförda insatser Följa upp resultat Se inhämta fakta Bedömt funktions-tillstånd Måluppfyllelse Den enskildes uppfattning om kvalitet ICF ICF Ingår i nuvarande statistik om äldreomsorgen Vilka uppgifter om hälsotillstånd och behov kan tillföras i statistiken? ICF

Mera ……. Användning av ICF i ”kommunal hälso- och sjukvård” Utveckling av nationell informationsstruktur för vård och omsorg

Stärka ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt inom äldreomsorgen och att strukturerat dokumentera behov utifrån ICF

Välkomna med i ett spännande utvecklingsarbete! aldres-behov-i-centrum@socialstyrelsen.se