CBT VID PERSONLIGHETS-STÖRNING

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Men det här är väl ingenting nytt?
Vad innebär det för små barn att växa upp i en våldsbenägen familj?
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Vägledande samspel och ”Compassion” (Paul Gilbert)
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Unga vuxna med självskadebeteende; effekter av Dialektisk beteendeterapi vid SU/Mölndal och SÄS/Borås psykiatri.
Familjehem och föräldraskap
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
Roger i raketfart Per Wallroth MBT-teamet, Psykiatri Sydväst
MBT i raketfart Per Wallroth MBT-teamet, Psykiatri Sydväst
Vi härstammar från nomadiserande primater som burit barnen
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Personlighetsstörningar
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Varför arbeta med interpersonella relationer i handledning?
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Hanterbar Meningsfull SENSE OF COHERENCE – KÄNSLA AV SAMMANHANG
Up modul 7 -Exponering Billy Larsson Leg psykolog Leg psykoterapeut
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Har personlighetsdiagnostiken någon klinisk betydelse?
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Dialektisk beteendeterapi
Anknytning och familjehemsföräldraskap.
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Mara Cerqueiro Bybrant – 3 och 8 november 2010
Kommunikation och samspel
Behandling och självläkning
Strängnäs GK Damer 14 april Hej! Hej! Mår ni bra?
Samtalsbehandling i primärvården
Betydelsen av processorientering - Hur kan vi tillsammans med patienten utveckla vårt sätt att tänka och agera! Linköping 18 maj 2010 Regionala gruppen.
Vad är mentalisering? Joakim Löf Mikael Cleryd.
”En livsförvandlande resa” ”En livsförvandlande resa” Tolvstegsinspirerad behandling för personer med Tolvstegsinspirerad behandling för personer med Stressrelaterad.
Personliga färdigheter. Definition av personliga f ä rdigheter F ö rm å gan att reflektera ö ver interna begrepp s å som k ä nsla, kognition och den egna.
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
PLIKTBARN LUSTBARN.
Helena Lindgren 1 Varför Verksamhetsteori i MDI? Reaktion mot det som man såg som MDI-disciplinens brister Artefaktens roll dåligt utforskad.
Bernstein et al, Prevalence and stability of the DSM-III- R Personality Disorders in a Community- Based Survey of Adolescents, Am J Psychiatry,1993; 150:
Mental hälsa.
KONFLIKTER.
Gemensamma faktorer i psykoterapi Billy Larsson Leg psykolog Leg psykoterapeut Fil dr.
Personlighetsstörningar Mimmie Willebrand Docent, leg psykolog.
Något om psykodynamisk psykoterapi & psykodynamisk fokusformulering Klinisk psykologi med psykodynamisk inriktning VT-12.
Samsjuklighet Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt Beroendeperspektiv Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår psykisk störning (psyk sjukdom eller.
En trygg famn – om Anknytning och Familjerådgivning Christina Hänström Legitimerad psykolog och familjerådgivare.
Hälsofrämjande bemötande En logopeds arbete med personer som har utvecklingsstörning och autism Helene Ahnlund, AKO 2015.
Professionell handledning av studenter. Handledning ”En kontinuerlig återkoppling på mitt arbetssätt och mig själv, given i ett väl avgränsat sammanhang.
Verksam i primärvården i Östergötland
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Kliniska Riktlinjer för Ångestsyndrom och Tvångssyndrom
Psykologi Introduktion.
”Sockerdricka trädet”
Psykiskt funktionsnedsättning
MÖTET med KBT struktur
DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg
Mentaliseringsbaserad terapi
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Läkarintyg för sjukpenning
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Anna Ohlis, överläkare, DBT-teamet BUP Stockholm,
Presentationens avskrift:

CBT VID PERSONLIGHETS-STÖRNING Carl Gyllenhammar Leg läkare, spec i psykiatri Leg psykoterapeut, handledare Certifierad schematerapeut

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Ej sjukdom Vissa karaktärsegenskaper som interagerar dysfunktionellt med omgivningen Kurt Schneider: ”En extrem avvikelse i en kontinuerlig distribution”

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR I DSM IV KLUSTER A (KYLIGA; EXCENTRISKA) PARANOID SCHIZOID SCHIZOTYP KLUSTER B (DRAMATISKA) ANTISOCIAL BORDERLINE HISTRIONISK NARCISSISTISK KLUSTER C (ÄNGSLIGA) FOBISK (UNDVIKANDE) OSJÄLVSTÄNDIG TVÅNGSMÄSSIG PERSONLIGHETSSTÖRNING UNS

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR I DSM IV Klustermodellen har inget vetenskapligt stöd Diagnoskategorierna överlappar > 50% har mer än en ps och ofta från olika kluster Hög samsjuklighet axel 1 och axel 2 Dimensionell modell sannolikt bättre än kategorisk för att beskriva ps Observera de allmänna diagnostiska kriterierna för personlighetsstörning

ALLMÄNA KRITERIER FÖR PERSONLIGHETSSTÖRNING ENLIGT DSM IV Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden, som påtagligt avviker från personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden: Kognitioner Affektivitet Mellanmänskligt samspel Impulskontroll Mönstret är oflexibelt och leder till signifikant lidande eller försämrad funktion. Mönstret kan spåras tillbaka till adolescens eller tidig vuxenålder.

BEHANDLINGSSTRATEGIER ÅTGÄRDSTRAPPAN Krishantering (korta perioder) Utveckla färdigheter (medellång kontakt) Sambandet: situation-tanke-känsla-beteende- konsekvens Känslodifferentiering Interpersonella färdigheter Förändra dysfunktionella mönster (lång kontakt) Schemaförändring

MÅLHIERARKI Säkra patientens överlevnad Säkra den fortsatta behandlingskontakten Symtomlindring och symtomhantering Långsiktiga mål Vardagsfärdigheter Relationsfärdigheter Ökad självaktning och självkänsla

BEHANDLINGSSTRATEGIER GENERELLA Kollaborativ arbetsallians Bygg tillit och hopp Delaktighet Hantera omedelbart störningar i alliansen Ramar Empatisk konfrontation av ilska och gränsöverskridande beteenden Validerande arbetssätt Begriplighet; acceptans Motiverande arbetssätt

PERSONLIGHETSSTÖRNING OCH MISSBRUK. BEHANDLINGSFILOSOFI TIDIG DEBUT AV DROGMISSBRUK GER PÅVERKAN PÅ EMOTIONELL OCH KOGNITIV UTVECKLING RELATIONSMÄSSIGA SVÅRIGHETER PERSONLIGHETSSTÖRNING UTMÄRKS AV RELATIONSMÄSSIGA SVÅRIGHETER ALLTSÅ: HA RELATIONEN I FOKUS ANVÄND BEHANDLINGSMODELLER FÖR PERSONLIGHETSSTÖRNING

CBT VID PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR DIALEKTISK BETEENDE TERAPI ACT SCHEMA FOKUSERADE TERAPIER Aaron & Judith Beck Arthur Freeman Christine Padesky Jeffrey Young

DBT: BIOSOCIALA TEORIN OM BPD Marsha Linehan 1993 Medfödd benägenhet för extrema emotionella reaktioner dysreglerade känslor Omgivningen ignorerar/ bestraffar känslor, önskningar, behov = invaliderande miljö Behandlingsimplikationer: Dialektiskt förhållningssätt Validering Känslomässig reglering

Vad är Schematerapi? Innovativ och integrativ behandlingsmodell för behandling av personlighetsrelaterad problematik. En vidareutveckling av standard KBT Bär influenser från andra skolbildningar däribland anknytningsteori, objektrelationsteori och gestaltterapi

När är schematerapi ett bra behandlingsalternativ? När man prövat standard KBT utan önskvärd effekt, svårbehandlade depressioner, långdragna relationella konflikter, individer diagnostiserade med personlighetsstörning, parterapi…

VAD ÄR SCHEMAN (EMS)? Livsmönster av behovsbrister (livsteman) Präglar självbilden Uppfattas av individen genom kroppsförnimelser (känslor), automatiska tankar eller påträngande minnen (flash backs) Triggas i situationer liknande den ursprungliga behovsbristen Uttrycks genom skyddsbeteenden (coping) Kan förstärkas eller läkas i aktuella relationer

BAKGRUNDSFAKTORER TILL EMS Brister i bemötandet av grundläggande emotionella behov (trygghet; autonomi; gränser; eget värde; lek) genom ”toxiska miljöer”: För lite av det goda För mycket av det onda För mycket av det goda Dysfunktionella rollmodeller

Copingstil Individens övergripande förhållningssätt vid en schemaaktivering. Kan variera i relation till olika personer och sammanhang. Följer principen fight, flight, freeze Kapitulera (resignera) inför schemat Schema-undvikande (blockera) Schema-överkompenserande (motattack)

VIDMAKTHÅLLANDE AV EMS AKTUELL SÅRBARHET OMGIVNINGSREAKTIONER TRIGGER EMS BETEENDEN SITUATION (symtom) LIVSOMSTÄNDIGHETER MEDFÖDD SÅRBARHET BEHOV

Terapistörande beteenden Några exempel: Arg och avvisande (Attackerande) Martyrskap (Kapitulerande) Anpasslig/”Avstängdhet” (Undvikande)

RELATIONELLA STRATEGIER Limited reparenting: att inom ramen för terapirelationen ge patienten tillfredställelse av de behov som blev otillfredsställda under hans/hennes barndom Empatisk konfrontation

Vad menas med empatisk konfrontation? Terapeutiskt förhållningssätt med två sidor: Konfrontation: Terapeuten påtalar terapistörande beteenden hos sin klient när de uppstår i terapirelationen (eller utanför) Empati: Terapeuten visar samtidigt förståelse för beteendet genom att synliggöra hur det fyllt en viktig funktion i andra sammanhang, samt känner och förmedlar empati för de behov och den utsatthet som lett fram till beteendet

”SCHEMAANFALL” i terapirummet Åtgärd: Ha koll på egna motreaktioner Möt patienten där han/ hon är Se och bemöt det grundläggande behovet Stärk patientens reflekterande och accepterande förmåga Kartlägg och förändra omgivningsfaktorer

KLINISK FORSKNING Några exempel Giesen-Bloo; Arntz m.fl.: Outpatient psychotherapy for borderline personality disorder. Arch Gen Psych 2006 Nadort; Arntz m.fl.: Implementation of outpatient schema therapy for BPD. Behav. Res. and Therapy 2009 Farrel; Shaw & Webber: A schema-focused approach to group psychotherapy for outpatients with BPD. J. of Behav. Therapy and Experimental Psychiatry 2009

SCHEMATERAPIUTBILDNING I Sverige vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi (www.cbti.se), samt, för vissa delar, i samarbete med RFMA Utbildning Modul A: 21/10 och 28/10 samt 10- 11/11 2010 Förkunskapskrav för Modul A: orienterings- utbildning i KBT Certifiering till schematerapeut: Modul A-E innebärande 10 föreläsning/seminariedagar + 30 ggr grupphandledning v.a.v. samt psykoterapeutlegitimation