Språkstimulering – javisst, men varför?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Advertisements

Att tänka på då man har en muntlig presentation med ppt
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Läsglädje – varför och hur?
Vad är studiehandledning?
Flerspråkighet, majoritetsspråk och minoritetsspråk
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Välkommen Jag heter Bettan Källgren och arbetar här på Stodeneskolan som lärare i special-pedagogik. Jag har utbildat mig ”extra” i bl a Läsmetodik, alltså.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Komplement Bornholmsmodell för förskolan
Ulla Forsberg Marco Suares Fårdala skola, Tyresö kommun
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Att skriva sig till läsning
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Läran om ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Skolan, fantasin och bilderna
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Formellt, skarpt och snyggt
När blir ett ord svenskt då?
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS”
Svenska p Svenska p.
Språkgruppen S:t Olofsskolan.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Nya utvecklingssamtal
Lättläst på webben Mittuniversitet 2 och 23 april 2007
Askersunds kommun
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www
Klubbverksamhet som stöd i fostran - Samarbetet mellan hemmet och skolan Micaela Romantschuk Förbundet Hem och Skola.
Etik Moral Filosofi.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Elevaktiva utvecklingssamtal
Lärandemål Program Dialogerna 1& Presentation av dialog Lunch dialog dialog.
Språkkunnig och sakkunnig svenskspråkiga studenters språkkunskaper Jenny Sylvin Gränser förr och nu
Klarspråk – med mottagaren i fokus Kristin Aastrup, Bolagsverket.
Hur gör man en debattartikel?
Språk Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Skriftlig och grafisk kommunikation – Gör ditt CV
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Ger Växelverkan Vetenskapen Värde?
Nationella proven i kursen Svenska B.
1 Kommentar till: Promemoria med förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, m.m. U2010/222/UH av Professor Peter Lohmander.
Välkommen till föräldramöte
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Retorik- Konsten att tala
Flerspråkighet, majoritetsspråk och minoritetsspråk
Rökning som hälsoproblem
Varför läsa ett språk till i åk 8 och 9?
Motivationen att lära sig svenska

Formellt, skarpt och snyggt
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Mobila Skolteamet Sjöbo
Dialekter i Sverige Så här säger läroplanen: ” Eleven ska kunna föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan”
BETYG Hur? Vad? Varför?. Varför? För att riksdagen har bestämt det! (Men det finns fler anledningar…)
Kunskaps mål Centralla innehåll Väggen att upp nå målen Bedömning betygsättning Utvärdering Vad är undervisning?
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Klarspråk − med mottagaren i fokus Kicki Lindh, SPV.
Hur kan eleverna få stöd för att utveckla sin läskompetens.
Välkommen!! Förskoleklass hösten 2017.
Svenska som andraspråk 3
Verksamhetsbeskrivning
Barnkonventionen.
Argumenterande text.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Presentationens avskrift:

Språkstimulering – javisst, men varför? 23.9.2011 Eivor Sommardahl Forskningscentralen för de inhemska språken

Hur står det till med svenskan i Finland? Forskningscentralen för de inhemska språken

Tänk om… Svenska språknämndens förslag till handlingsprogram för svenskan i Finland Tio förslag 1. Blivande föräldrar behöver information om barns språkliga utveckling. 2. Varje region behöver en språkkonsult. 3. Barns färdighet i skolspråket bör diskuteras före skolstarten. 4. Produktion och granskning av läromedel för den finlandssvenska skolan bör garanteras. 5. Varje universitet och högskola behöver en språkstrategi. 6. Varje kommun ska utarbeta en språkstrategi. 7. Språkvården för de finlandssvenska medierna bör intensifieras och permanentas. 8. Språkteknologi som hälpmedel för språkbrukaren bör utnyttjas. 9. En finlandssvensk text- och talkorpus bör utvecklas 10. Fler språkexperter behövs: rekrytering till studier a och o. Forskningscentralen för de inhemska språken

Tänk om… 6. Varje kommun ska utarbeta en språkstrategi. 8. Språkteknologi som hälpmedel för språkbrukaren bör utnyttjas. Forskningscentralen för de inhemska språken

Tänk om… Svenska språknämndens förslag till handlingsprogram för svenskan i Finland 1. Blivande föräldrar behöver information om barns språkliga utveckling. Var finns informationen? På daghemmen? Forskningscentralen för de inhemska språken

Litteratur Ge ditt barn en gåva - Anna lapsellesi lahja. Svenska Finlands folkting (Utgiven 2008) Information och praktiska råd till den som överväger att låta sitt barn växa upp med två språk. PDF-version på www.folktinget.fi/sve/bestall Forskningscentralen för de inhemska språken

Ny forskning Baklängesåkning i barnvagn kan påverka språkinlärningen, hävdar den brittiska psykologiprofessorn Suzanne Zeedyk Språktidningen 4/2011 Forskningscentralen för de inhemska språken

Tänk om… Svenska språknämndens förslag till handlingsprogram för svenskan i Finland 3. Barns färdighet i skolspråket bör diskuteras före skolstarten. Vilket ansvar har daghemmen? Forskningscentralen för de inhemska språken

Tänk om… “Man kan alltså räkna med att ett barn som får tillräcklig språklig stimulans skall kunna utveckla sitt (eller sina) modersmål före skolåldern. Det som inte har skett i barnets språkutveckling i hemmet och i dagvården är svårt att kompensera för i skolan, där många barn med olika språkliga utgångspunkter skall börja läsa och skriva.” Forskningscentralen för de inhemska språken

Tänk på att … Både barn i tvåspråkiga hem och barn i svenskspråkiga hem i tvåspråkiga miljöer behöver extra stimulans på svenska. Pojkar och flickor har olika språkinlärning. Forskningscentralen för de inhemska språken

Flickor bättre i ämnen som kräver språkligt och abstrakt tänkande Pojkar kan däremot förbättra sina muntliga prestationer genom att lyssna mer, och genom att läsa mer kan de förbättra sina skriftliga prestationer. Illustrerad vetenskap 5/2011 Forskningscentralen för de inhemska språken

Tänk också på att … Barn behöver framför allt svenska ord för att klara sig i den svenska skolan (ca 10 000 ord i ettan till 40 000 ord i gymnasiet!) ( I Svenska Akademiens ordlista finns ca 120 000 ord) Forskningscentralen för de inhemska språken

Hur lär vi oss nya ord? genom att möta ordet minst tio gånger genom att få abstrakta begrepp förklarade genom att själv få använda orden i samtal genom att få visuellt stöd m.m. (ordens stilvalörer klara för 4-åringar) Forskningscentralen för de inhemska språken

”Språkkunskaper avgörande för biologibetyget” ”Det är stor skillnad på betyg. De flerspråkiga eleverna uppnår sällan de högsta betygsnivåerna, utan dessa är i stort förbehållna svenska flickor.” Pia Nygård Larsson i avhandlingen ”Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass”. Lärarutbildningen vid Malmö högskola 2011. Forskningscentralen för de inhemska språken

Daghemspersonalen ger barnen daglig språkstimulans genom att tala en korrekt och levande svenska. Språket får gärna växla mellan ett vardagligt och ett mer skriftspråksnära språk. Forskningscentralen för de inhemska språken

Boktips Tänk om … Svenska språknämndens förslag till handlingsprogram för svenskan i Finland. Forskningscentralen för de inhemska språken 2003 Finlandssvensk ordbok. Charlotta af Hällström-Reijonen och Mikael Reuter, Schildts 2008 Stora finsk-svenska ordboken, WSOY i samarbete med Forskningscentralen för de inhemska språken, 2 uppl. 2004. Forskningscentralen för de inhemska språken