Presentation av utvärdering Den 12:e april 2011 Jens Nilson

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Främja Kvinnors Företagande i Blekinge Första utlysningen – beviljade projekt Catharina Rosenquist.
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
EU:s strukturfonder Strukturfondspartnerskap
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Vem i kommunen har de haft kontakt med? På vilket sätt?
Varför är det viktigt att mäta?
~ Den första mobiltelefonen ~
Patientenkät sommaren -13
Disposition - Hållbar utveckling
Strategiska nätverk/Partnerskap
1 Intervjuer med 39 Kvinnliga företagare i Vara Kommun Genomförda under juni – augusti 2006, av Ingrid Ullberg, Mångfald i Vinköl inom projektet Utveckling.
Från idé till lönsamt företag. 2. Från idé till lönsamt företag 3. Definitionen av Mentorskap för ALMI •Mentorskap är en ömsesidig relation där båda.
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT TILL ALCOHOL UPDATE 2009 SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Energiledningssystem
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
En genomgång av spelet: Dubbelkrig-Grön
Utvärderingens resultat. Både förutsättningar och individuella aspekter har betydelse för hållbarhet • Förutsättningar i form av: • krav i arbetet • relation.
Problemsnack eller bygga lösningar.
Affärsmässigt drivna IT-satsningar i småföretag - en potential för fler nya jobb T Stockholms Handelskammare Microsoft Synovate Temo: David Ahlin.
Ett regionalt kriskompetenscentrum med människan i centrum.
En guide till SKLs Millenniemålsprojekt (2015)
Bo Dahlbom 1 •Professor vid IT-universitetet i Göteborg •Forskningschef på Interactive Institute •Ordförande i Rådet för mobila tjänster •Makten över framtiden,
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Trygghetsstiftelsen, TSn Starta-eget-stöd 2011 Projektledare: Stig Holmer och May-Britt Bergström
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.
Kvalitetsarbete Lindängehus förskola.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Affärsidé - företagets vägvisare
Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svenskt Tenn, Stockholm Foto: Björn Mattisson.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Välkommen till ESF:s seminarium
SKAPANDE SKOLA - på agendan idag: Skapande skola 2011 Erfarenheter hittills, generellt Så ser det ut i Östra Götalands län Gynnsamma förutsättningar Kvalitet.
Skörda frukterna! Socialfondens växthus för kompetensutveckling.
Kap 5: Mål och affärsidé Utifrån resultatet i nulägesanalysen formulerar ledningen mål; vad den vill uppnå på kort respektive lång sikt. Affärsidén ska.
Energi- och klimatseminariet uppföljning 2014 Kerstin Angberg-Morgården, 11 juni 2014 Energisamordnare på Länsstyrelsen Dalarna.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Utvecklingskraft för svensk livsmedelsindustri. Ett av KK-stiftelsens expertkompetensprogram Styrelsen hämtad från näringslivet Mötesplats för kunskapsutveckling.
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
OECD Territorial Review of Sweden
RTS Konjunkturbarometer RTS konjunkturbarometer Presenteras årligen av RTS i samarbete med regionala turistorganisationer Syftar till: att följa.
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
Marknadsförarens mall för att skapa köpares persona!
© APeL Några iakttagelser – generella mönster och möjliga tolkningar Enkätundersökning KNUT II 2009.
Projektperiod 1 feb juli 2010 Projektledning Uppdragsutbildningen i Säffle Kommun.
LIFT: Den egna planen DEN EGNA PLANEN Ett av målen med LIFT, och din slutredovisning.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Strategisk ekonomistyrning: Föreläsning Professor Fredrik Nilsson Linköping
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders.
Yoghurtförpackning!.
BILD 1 1. Frågeställningar - underlag för diskussion med offentliga myndigheter Hur ser arbetskraftsförsörjningen ut i er kommun under de närmaste 20 åren?
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Från ord till handling.. Varför entreprenörskap? Rustas för framtiden. Entreprenöriellt lärande. Inga givna svar, skapar kontaktnät. ”Tasigförsamhet”.
Löneförhandlingskommunikation
Öppenhet – från vision till verklighet. E-tjänst barnomsorg Bakgrund Ett av Sambruks första projekt Volym E-tjänst Rätt i tiden Stark inlåsning Oligopolmarknad.
Dalarnas nätverk för hållbar konsumtion. Avsiktsförklaring Dagens konsumtionsmönster behöver förändras och bli hållbara utifrån alla tre aspekter av hållbar.
Teknologisk utveckling i Kina: trender och implikationer Fredrik Sjöholm Institutet för Näringslivsforskning.
Resultat från kartläggning av hur kvinnor som driver företag i Halland upplever bemötandet hos främjande aktörer.
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Befintlig forskning om och med Resurscentra för kvinnor
. Förbättrad hälsa genom ökad förståelse hos arbetsledare Att hitta en samverkansmodell Sammanfattning Att arbetsledarna som deltagit i.
Bättre brukarinflytande 2017
Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet
Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet
Presentationens avskrift:

Presentation av utvärdering Den 12:e april 2011 Jens Nilson Expandera Presentation av utvärdering Den 12:e april 2011 Jens Nilson

Projektets syfte och mål Projektet Expandera – En plattform för integrering och utveckling av design i Skåne och Blekinge Vision ”Fler och starkare företag i Skåne/Blekinge genom att design används som ett verktyg för tillväxt och ökad lönsamhet i små och medelstora företag.”

Fem insatsområden Integrera, koordinera och driva designprocess riktade mot företag (10 företag/år) Skapa och stärka nätverk (matchmaking 4 per år) Affärsutveckla designbranschen (affärsmässig) 5 företag – mer än fem anställda + 25 företag sett möjligheten att etablera sig i Skåne/Blekinge.

Fem insatsområden, forts 4. Samordna designinsatser och initiativ i Skåne/Blekinge 4 av 10 företag köper in design – målet att öka till 6 av 10 företag. 5. Marknads-, kommunikations- och informationsinsatser, Frontregion, två årliga utställningar, två nationella presentationer, webbsida, stödja och medverka i 20-talet events, Grafiskt material

Fem övergripande mål och fem aktivitetsmål • Kunskap om hur design påverkar vårt samhälle, kulturellt, ekonomiskt, ekologiskt, tekniskt och socialt är väl etablerad inom regionen. • 2010 skall 25 % av Skåne Blekinges företag använda sig av design som en innovativ resurs • 2010 skall Skåne/Blekinge ha stärkt och affärsutvecklat designbranschen • 2010 skall minst 5 designföretag med mer än 5 anställda ha utvecklats samt 25 nya designföretag sett möjlighet att etablera sig i Skåne/Blekinge • 2010 skall det finnas minst ett permanent initiativ som arbetar för att samordna designområdet Skåne/Blekinge med syfte att nå en ökad kunskap och tillväxt i företag och offentliga verksamheter.

Fem aktivitetsmål Aktivitetsmål   • Via olika branschorganisationer har minst 150 små och medelstora företag har deltagit i projektet ”Expandera” • 70 % av de deltagande företagen anger att de ökat sin omsättning genom att aktivt arbeta med design som verktyg • 90 % av de deltagande företagen uppger att deras kunskap om designområdet och dess metod för ökad lönsamhet har ökat • Skåne/Blekinge har en etablerad samverkans- och plattform med de regionala aktörerna (ALMI, Företagarna, nyföretagarcentrum. Coompanion, Ik2 och innovationsbron bl.a.) Regionala aktörer är medvetna om att design är ett viktigt kompetensområde av långsiktig och regional betydelse. • Minst 3 nya tvärsektoriella mötesplatser och nätverk med syfte med att genom design öka utvecklingsmöjligheterna inom näringsliv, kultur och offentlig sektor har bildats.

Projektets målgrupp Projektets målgrupp är små- och medelstora företag i nivå 2 och 3 i designtrappan

Genomförande Dokumentstudier Intervjuer med företag som deltagit i projektet Intervjuer med projektmedarbetarna

Insatser från projektet Exempel Nya sätt att tillverka och design av maskiner En analys av hur arkitekter arbetar och hur vi ska nå dem. Det handlade om att nå kunder Koncept för showrooms Hjälp att ta fram en färdig produkt Ny design på kläder, genomgång av logos Slutdesign av produkt Sammanfattningsvis – i flertalet fall handlar det om produktdesign

Hade ni genomfört designsatsningen utan Expanderas bidrag? Nej Tankarna fanns tidigare, men det hjälpte att projektet fanns. Projektet var den utlösande faktorn Vi hade idéer men det var ett ett ypperligt tillfälle. Vi kanske betalade 30 000 för något som kostar 100 000. Tveksamt om vi genomfört projektet utan expandera. Projektet har fungerat som draglok Det var både ekonomiskt fördelaktigt och vi fick hjälp att hitta ett designföretag Sammanfattningsvis - för samtliga företag har projektet bidragit till att designsatsning kom tillstånd

Hade ert företag genomfört designsatsningen utan insatsen från projektet Expandera? 77 procent hade inte genomfört designsatsningen

Vad har projektinsatsen inneburit för företaget? Ändrad logotype och utseende på broschyren Nytt utseende på produkter   Nya modeller på att förverkliga idéerna En färdig produkt som vi säljer Det återstår delar med strategin Vi har inte riktigt tagit tag i allt ännu, bytt lokal Sammanfattningsvis – några företag har inte förverkligat allt av projektinsatsens resultat. De företag som kommit längst är de företag där insatsen i huvudsak bestod av produktdesign

Ekonomiska resultat Exempel Det är inget tvivel om att produkten är en succé. Det är den absolut. Möjlighet till större marknad och fler kunder Svårt att säga, men jag vill tro det   Det hoppas vi, allt är inte genomfört ännu Det är för tidigt att säga, men produkten har tagits emot positivt av kunderna Sammanfattningsvis – de företag som har fått hjälp med produktdesign är de som hoppas och tror på att designinsatsen ska leda till positiva ekonomiska resultat. Där lättare att se sambandet mellan insatsen och ekonomiskt resultat. För de flesta företag är det för tidigt att se det ekonomiska resultatet

Framtiden Nya marknader? Nya kunder? Nya exportmöjligheter för företaget?

Ser ni någon möjlighet till ny/-a marknad, kunder, export tillföljd av design satsningen? All vår produktion går på export. Vi tror att bättre design ökar kvalitén på våra produkter vilket i sin tur bör leda till ökad försäljning. Satsningen gick ut på att hitta nya kunder Det var hela syftet med designsatsningen att öka marknaden Det hoppas vi när allt är genomfört Det är en förutsättning för att hänga med på marknaden. Man måste visa upp något nytt på mässorna Projektinsatsen gick ut på detta Sammanfattningsvis - företagen ser design som en förutsättning för lyckas på respektive marknad

Ser ni någon möjlighet till nya marknader/kunder/export för företaget till följd av deltagandet i projektets designsatsning Marknader? Cirka 70 procent Nya kunder? Cirka 75 procent Ökad export? Cirka 50 procent Svaren beror till en viss del på vilken inriktning företagen har. Alla arbetar inte i huvudsak med export.

Designtrappan   Har företagets tillämpning av design förändrats efter insatsen (tagit ett steg till på designtrappan)? Vi har lyft oss en nivå (Design är en integrerad, men icke styrande faktor i företagets processer, när något nytt utvecklas) Något, men egentligen inte. Design ligger nära i arbetet, men inte styrande Öppnat ögonen för design   Det är samma, men nu tar vi designhjälp när vi utformar produkten Två företag uppger att design är en central och styrande faktor i företagets verksamhetsidé Sammanfattningsvis – designen har blivit påtagligare för de företag som deltagit i projektet och de arbetar/eller tänker arbeta en större grad med design än innan projektdeltagandet, men det är för tidigt att säga att företagen tagit ytterligare steg i designtrappan

Hur ser ni på företagets framtida designsatsningar? 1 år? En majoritet uppger att designsatsningen kommer att öka på ett års sikt och resten vet inte Arbeta in design som viktig del i tänket. Förverkliga det vi ännu inte hunnit med i år Genomföra det som projektet gav, vi har långa ledtider Det är vår förhoppning att vi ska öka designinsatserna på ett års sikt Troligtvis, det är behoven som styr Sammanfattningsvis – en majoritet av företagen har planer på att öka designsatsningarna på ett årssikt. Till stor del är det den ekonomin som styr om satsningarna blir av inom denna tid

Hur ser ni på företagets framtida designsatsningar om 3 år? På 3-årssikt uppger de flesta företag att de kommer att öka designsatsningen Arbeta in design som viktig del i tänket Vi ser tyvärr inte på så lång sikt Vi kommer försöka arbeta proaktivt med design Vi kommer att anlita designern som projektet satte oss i kontakt med Designsatsningen kommer öka ännu mera Sammanfattningsvis – företagen skiljer sig åt i denna fråga. En del tänker öka sina designsatsningar på tre års sikt medan andra avvaktar av olika skäl

Övrigt - Var kommer kravet på ökad design ifrån? Trycket på designsatsning kommer internt Internt Kraven på design kommer både internt och externt Bättre information från projektet Det är kul med något nytt, som design har inneburit för vårt företag. Ytterligare en synvinkel har förts in

Måluppfyllelse FUNGERAT BRA Generellt har projektets delar som är operativa gått väldigt bra.  

Aktivitetsmål - uppfyllelse 1. Via olika branschorganisationer har minst 150 små och medelstora företag har deltagit i projektet ”Expandera” Målet har uppfyllts. Långt mer än 150 företag har deltagit i projektets olika delar. Det har varit operativa insatser, sammankomster mm   2. 70 % av de deltagande företagen anger att de ökat sin omsättning genom att aktivt arbeta med design som verktyg. Andelen av företagen som fortsätter att arbeta med design är högre. Ekonomiska resultat förbättrats 90 % av de deltagande företagen uppger att deras kunskap om designområdet och dess metod för ökad lönsamhet har ökat. Projektet har haft ett antal föreläsningar för företag där cirka 700 företag har deltagit. Projektet avser att följa upp företagens ökade kunskap i ett kommande projekt.

Aktivitetsmål 4 Skåne/Blekinge har en etablerad samverkans- och plattform med de regionala aktörerna (ALMI, Företagarna, nyföretagarcentrum. Coompanion, Ik2 och innovationsbron bl.a.) Regionala aktörer är medvetna om att design är ett viktigt kompetensområde av långsiktig och regional betydelse. Projektet har inte arbetat mycket för att etablera en plattform med de regionala aktörerna

Aktivitetsmål 5. Minst 3 nya tvärsektoriella mötesplatser och nätverk med syfte med att genom design öka utvecklingsmöjligheterna inom näringsliv, kultur och offentlig sektor har bildats. Dessa mötesplatser och/eller nätverk finns: Nätverk Plattform för sjukvårdsutveckling – offentlig sektors design Raket – Nätverk Företagsakademi Mellan företag och design – lagt samman flera nätverk Design/Mediateknik

Horisontella mål Projektet har tre horisontella kriterier; jämställdhet, miljö och integration och mångfald. Av kriterierna är det endast miljökriteriet som haft en framträdande roll i projektet Jämställdhetsaspekten är en naturlig del av projektet då flera av designföretagen drivs av kvinnor. Projektet har haft brukaren och företag i fokus och inte särskilt fokuserat på någon enskild grupp som till exempel funktionshindrade.

Slutsatser Designmedvetenheten Utan projektet? Fortsätta? Har ökat hos de deltagande företagen Utan projektet? Företagen hade inte genomfört designsatsningen utan projektet Fortsätta? Samtliga företag uppger att de kommer att fortsätta arbeta med design Lönsamhet? Det konkreta uppfattas ge lönsamhet

Vad är ditt samlade omdöme om projektet? Tre fjärdedelar av företagen anser att projektet är mycket bra En fjärdedel av företagen anser att projektet är bra Företagen positiva