Jämställdhet – en rättighet som lönar sig Smart ekonomi Jämställdhet – en rättighet som lönar sig

Program för hållbar jämställdhet 240 mkr från regeringen 2008-2013 Likvärdig service oavsett kön Utvecklingsarbeten i 72 kommuner, landsting, regioner och privata utförare Jämställdhet är en rättighet som lönar sig! Högre kvalitet i verksamheten Frigör resurser SKL har fördelat medel till ett 70-tal kommuner, landsting, regioner och privata utförare för att ge likvärdig och bra service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Program för hållbar jämställdhet, även under namnet HåJ har fått 240 mkr från regeringen 2008-2013. För att sprida erfarenheterna från de här utvecklingsarbetena har SKL tagit fram ett startpaket för hållbar jämställdhet. Vi kallar det startpaket för att det hjälper kommuner och landsting att komma igång med sitt jämställdhetsarbete. Vi kallar det hållbar jämställdhet för att det handlar om att få in ett jämställdhetsperspektiv i det ordinarie arbetet, dvs. jämställdhetsintegrering. Eftersom kvinnor och män har delvis olika levnadsmönster, kan de också ha olika villkor och behov. Därför är inte målet att kvinnor och män alltid ska få lika service, utan just likvärdig. En grundtanke i SKL:s startpaket är att jämställdhet både är en rättighet för medborgarna och en nyttighet för kommuner och landsting, att kommuner och landsting har något att vinna på jämställdhetsintegrering.

Smart ekonomi – syfte och mål Syftet är att peka på kommunalekonomiska vinster av jämställdhetsintegrering. Mål Ta fram konkreta exempel från kommunal vardag med tydlig koppling jämställdhet-ekonomi. Ta fram beräkningsmodeller som SKL:s medlemmar kan använda för egna exempel. Modeller och exempel ska ta hänsyn till kvalitetsaspekter av verksamheten.

Smart ekonomi - kalkylmodeller Botkyrka – insatser för att få ut ”osynliga kvinnor” på arbetsmarknaden. Borås – insatser för att elever ska bli godkända i åk 9. Göteborg – fördelning av resurser till idrottsföreningar. Malmö – analys av samhällskostnader för kvinnors och mäns resor

Att göra något eller inte göra något? Jämför handlingsalternativ med icke-handling Nuvärdesberäkningar översätter belopp som infaller vid olika tidpunkter Kalkylen: nuvärdet (satsa) – nuvärdet (göra ingenting) Balans mellan förenkling och realism Försiktighetsprincip Transparens Handlings-alternativ - Jämförelse-alternativ Utfall = Nuvärdesberäkning Jämför handlingsalternativ med icke-handling Nuvärdesberäkningar översätter belopp som infaller vid olika tidpunkter Kalkylen: nuvärdet (satsa) – nuvärdet (göra ingenting) Balans mellan förenkling och realism Försiktighetsprincip Man behöver ha tillräckligt enkla antaganden för att det ska gå att räkna och samtidigt ligga tillräckligt nära verkligheten för att kalkylerna ska vara meningsfulla. Viktigt iaktta försiktighetsprincip så att man inte gör glädjekalkyler. Hellre underskattade intäkter och överskattade kostnader – än tvärtom. Balansera mellan förenkling och realism – vad är rimligt att ta med i modellen? Transparent kalkyl – redovisa alla antaganden. Försiktighetsprincip – undvik glädjekalkyler.

Smart ekonomi i Botkyrka – från arbetslöshet till arbete i vård och omsorg

Sysselsättning i Botkyrka Utlandsfödda kvinnor har lägst sysselsättning. I kommundelen Fittja står mer än hälften av kvinnorna utanför arbetsmarknaden. Svenskkunskaper och gymnasiekompetens krävs för jobb. Diagrammet avser kvinnor och män 20-64 år i Fittja. Förvärvsfrekvensens för kvinnor är 48 procent. 16 procent står utan egen försörjning. För män är motsvarande siffror drygt 60 procent respektive 13 procent.

Typfall och beräkningar Tre typkvinnor utan jobb och med låg utbildning. Insatser i form av utbildning, samtliga går vård- och omsorgsprogrammet. Antagande att utbildning leder till fast jobb med låg lön inom vård och omsorg till pension. I rapporten studeras tre påhittade, men representativa kvinnor. Alla lågutbildade och utan jobb. Vård- och omsorg för att det är en stor arbetskraftsbrist i länet fram till 2020, samt ett mycket vanligt val för de kvinnor vi möter i verksamheterna. Spelar mindre roll vilken utbildning, beräkningen kan appliceras på andra utbildningar med bra arbetsmarknadsutsikter.

Handlingsalternativet Intäkter Produktionsvärde Nettolön Konsumtionsskatt Sociala avgifter Kommunalskatt Landstingsskatt Minskade offentliga utgifter Försörjningsstöd Indirekta vinster (ingår ej) Bättre hälsa Positiva effekter på nästa generation Kostnader Utbildning Studiemedel Indirekt kostnad (ingår ej) Eventuell barnomsorg

Jämförelsealternativet Intäkter - - - Kostnader Försörjningsstöd Indirekta kostnader (ingår inte) Negativa hälsoeffekter Negativa effekter på nästa generation

Exemplet Aisha Utrikes född 25-årig kvinna, 5 års skolgång i hemlandet, försörjd av anhörig. Studerar SFI, grundläggande vuxenutbildning och Vård- och omsorgsprogrammet, totalt 4 år. Studiemedel på Komvux. Jobbar efter studierna fram till pension. Tillhör ”osynliga” gruppen, ingen offentlig försörjning. Kostnader för utbildningssatsningen 147 tkr.

Exemplet Aisha 2013-2017 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning 146 000 Studiemedel 154 000 Bruttolön 222 000 Soc. avgifter 67 000 Totalt 310 000 289 000 - 21 000 Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg.   Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, 2013-2052, nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad 146 000 Utgift f studiebidrag 154 000 Produktionstillskott 7 553 000 Totalt 301 000 7 553 000 7 252 000 (25 )

Exemplet Aisha 2013-2052 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning 146 000 Studiemedel 154 000 Produktions-tillskott, 40 år 7 553 000 Totalt 310 000 7 252 000 Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg.   Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, 2013-2052, nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad 146 000 Utgift f studiebidrag 154 000 Produktionstillskott 7 553 000 Totalt 301 000 7 553 000 7 252 000 (25 )

Fördelning av produktionstillskott Aktör/mottagare Belopp Aisha, nettolön - Till staten i konsumtionsskatt: 610 000 4 527 000 Kommunalskatt Till Botkyrka kommun: 44 000 Till kommunkollektivet: 754 000 798 000 Landstingsskatt Till Stockholms läns landsting: 101 000 Till landstingskollektivet: 379 000 480 000 Sociala avgifter 1 741 000 Totalt 7 553 000 Aishas 40-åriga arbetsliv. Botkyrka behåller 5,5 % i nuvarande skatteutjämningssystem. Relativt system, hur andra lyckas påverkar oss.

Lönsamt för samhället – men inte för kommunen För Aisha är det ekonomiskt mycket lönsamt, redan från andra året För kommunen är det inte ekonomiskt lönsamt Kostnader för utbildningssatsningen är större än intäkt från kommunalskatt (skatteutjämningssystemet) Inget försörjningsstöd i jämförelsealternativ Samhällets avkastningen är 25 gånger insatsen Produktionstillskott minus utbildningskostnader Positiva hälsoeffekter p.g.a den tydliga kopplingen mellan hälsa, utbildning och arbete. Kommunen behåller cirka 5,5 % av Aishas kommunalskatteinbetalningar i nuvarande utjämningssystem. Samhällsnivå: om 25 personer får insatserna räcker det med att 1 får jobb för att satsningen ska gå jämnt ut. Vinst för samhället är 7,2 Mnkr.

Exemplet Beata Inrikes född, 35 år, 9 års grundskola, försörjningsstöd. Studerar vård- och omsorgsprogrammet, totalt 1,5 år. Studiemedel på Komvux. Jobbar efter studierna fram till pension. Kostnader för utbildningssatsningen 62 tkr.

Exemplet Beata 2013-2016 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning, VO tre terminer 62 000 Studiemedel 94 000 Produktionstillskott 1,5 år 450 000 Uteblivet förs.stöd, 3 år 294 000 Totalt 156 000 744 000 588 000 Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg.   Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, 2013-2052, nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad 146 000 Utgift f studiebidrag 154 000 Produktionstillskott 7 553 000 Totalt 301 000 7 553 000 7 252 000 (25 )

Exemplet Beata 2013-2042 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning, VO tre terminer 62 000 Studiemedel 94 000 Produktionstillskott 30 år 6 701 000 Uteblivet förs.stöd, 30 år 2 450 000 Totalt 156 000 9 151 000 8 995 000 Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg.   Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, 2013-2052, nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad 146 000 Utgift f studiebidrag 154 000 Produktionstillskott 7 553 000 Totalt 301 000 7 553 000 7 252 000 (25 )

Lönsamt för kommunen direkt Beata får högre levnadsstandard efter studierna Något lägre standard under studietiden För kommunen är det ekonomiskt lönsamt direkt Utbildningskostnaden mindre än försörjningsstödet Samhällets avkastning är 58 gånger insatsen Produktionstillskott och minskat försörjningsstöd Studiemedel något mindre än försörjningsstöd, utmaning att motivera Beata att ta tillfälligt lägre standard. Låg lön ger mer i plånboken än försörjningsstöd. Den kommunalekonomiska vinsten beror nästan uteslutande på minskade kostnader för försörjningsstöd. Positiva hälsoeffekter p.g.a den tydliga kopplingen mellan hälsa, utbildning och arbete. Samhällsnivå: om 58 personer får insatserna räcker det med att 1 får jobb för att satsningen ska gå jämnt ut. Samhällsvinsten blir cirka 9 miljoner kronor.

Exemplet Cyntia Utrikes född 45-årig kvinna, 9 års skolgång, försörjningsstöd. Studerar SFI, grundläggande vuxenutbildning och Vård- och omsorgsprogrammet, totalt 4 år. Försörjningsstöd under SFI och studiemedel på Komvux. Jobbar efter studierna fram till pension. Kostnader för utbildningssatsningen 147 tkr.

Exemplet Cyntia 2013-2017 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning, SFI, grundvux, komvux, VO, fyra år 121 000 Studiemedel 123 000 Produktionstillskott 1 år 289 000 Minskad kostnad för förs.stöd. 273 000 Totalt 244 000 562 000 318 000 Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg.   Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, 2013-2052, nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad 146 000 Utgift f studiebidrag 154 000 Produktionstillskott 7 553 000 Totalt 301 000 7 553 000 7 252 000 (25 )

Exemplet Cyntia 2013-2032 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning och studiemedel 244 000 Produktionstillskott, 16 år 4 011 000 Minskad kostnad förs.stöd 1 567 000 Totalt 5 578 000 5 334 000 Cyntia, en utrikes född 45-årig kvinna med nio års skolgång från hemlandet har försörjningsstöd. Hennes utbildning kräver fyra års studier (SFI och Komvux).   Våra beräkningar visar att satsningen ger en samhällsekonomisk vinst efter det femte året. Efter hennes 16-åriga yrkesliv har satsningen inneburit en avkastning på knappt 23 gånger insatsen. Om Cyntia inte hade fått försörjningsstöd skulle avkastningen vara 15 gånger insatsen. Satsningen är lönsam för Cyntia, men innebär att hon måste skuldsätta sig under Komvux-tiden. För kommunen innebär satsningen en stor besparing, men om Cyntia inte skulle ha haft försörjningsstöd skulle den innebära en förlust eftersom utbildningen är dyrare än den kommunalskatt de får behålla.

Lönsamt för kommunen efter två år Cyntia får högre levnadsstandard efter studierna. Något lägre standard under studietiden För kommunen är det ekonomiskt lönsamt redan efter två år. Utbildningskostnaden mindre än försörjningsstödet Samhällets avkastning är 23 gånger insatsen. Produktionstillskott och minskat försörjningsstöd. Positiva hälsoeffekter p.g.a den tydliga kopplingen mellan hälsa, utbildning och arbete.

Göteborg stads stöd till flickors och pojkars idrottande

Jämställdhetsintegrering i Göteborg Uppdrag från kommunfullmäktige – alla verksamheter ska jämställdhetssäkras. Resurser ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. KF:s budget 2013, nytt uppdrag för hela staden: alla nämnder och bolag ska kartlägga resursfördelningen utifrån kön.

Kartläggning av idrottsstödet 80 miljoner kronor per år i föreningsstöd – merparten till idrottsföreningar Kartläggning av bidrag till 58 största idrottsföreningarna Kartläggning av Aktivitetsbidrag Lokalbidrag Investeringsbidrag Fördelning mellan flickor och pojkar 7-26 år Övrigt 10% Investering 30% Aktivitet 30% Kartläggningen omfattar Aktivitetsbidrag och lokalbidrag för 2010, men av tekniska skäl har investeringsbidrag för 2009 kartlagts. Framför allt investeringsbidraget pendlar mycket i storlek mellan åren, men över tid omfattar respektive bidragsform cirka 30 procent. Lokal 30%

Aktivitetsbidrag Baseras på antal redovisade aktiviteter Pojkar 64 procent, flickor 36 procent av aktiviteterna 5:50 kr per aktivitet för flickor 5 kr per aktivitet för pojkar

Fördelning av aktivitetsbidrag Antal bidragsberättigade aktiviteter flickor/pojkar Aktivitetsbidrag som kommunen ger per flicka/pojke. Multiplicera 1 med 2. Resultat = fördelningen av aktivitetsbidrag 1. 2. 3. 4.

Fördelning av aktivitetsbidrag Pojkar 1 729 606 aktiviteter 5:00 kr 1 730 000 x 5 8 650 000 kr 1. 2. 3. 4. Flickor 979 923 aktiviteter 5:50 kr 980 000 x 5,5 5 389 000 kr

Lokal- och investeringsbidrag Kostnader i föreningens egna eller långtidshyrda lokaler där föreningen bedriver ideell verksamhet. 385 kr per flicka, 360 kronor per pojke Investeringsbidrag beviljas för ny-, till- och ombyggnad av egna eller långtidshyrda anläggningar.

Lokal- och investeringsbidrag Procentuell könsfördelning av antal aktiviteter per idrott Kartlägga beviljade lokal- och investeringsbidragen Multiplicera 1 med 2. Resultat = andel av beviljade bidrag som kommer flickor respektive pojkar till godo. Diagrammet visar miljoner kronor. Lokalbidrag: 6,8 mkr till flickor och 10,6 mkr till pojkar, totalt 17,3 mkr. Investeringsbidrag: 9,2 mkr till flickor och 17,2 mkr till pojkar, totalt 26,4 mkr.

Mer bidrag till pojkars aktiviteter I 36 av 44 idrotter går större del av aktivitetsbidraget till pojkar än till flickor Mer till flickor inom ridsport, basket, dans, gymnastik, konståkning, simning och volleyboll. I 9 av 11 idrotter går mer lokal- och investeringsbidrag till pojkar än till flickor. Mer till flickor inom ridsport och gymnastik.

Mer bidrag till pojkars aktiviteter Bidragstyp Mkr totalt Till flickor Till pojkar Mer till pojkar Aktivitets-bidrag 14,0 5,3 8,6 3,2 23 % Lokalbidrag 17,3 6,8 10,6 3,8 22 % Investerings-bidrag 26,5 9,2 17,2 8,0 30 % Totalt 57,8 21,4 36,4 15,0 26 %

Bidrag per medlemskap Totalt antal Flickors andel Pojkars andel Flickors andel av pojkar Målgrupp 7-26 år 128 639 50 % 100 % Medlemmar i bidrags-berättigade föreningar 59 749 41 % 59 % 68 % Tre förenings-bidrag 57,8 mkr 37 % 63 % Bidrag kr per medlemskap 967 882 1 025 86 %

Fritidsvaneundersökningen 74 procent av flickorna och 82 procent av pojkarna tränar minst två gånger i veckan. Flickor och pojkar har olika preferenser. Flickor – dans, gymnastik, gymping/aerobics, simning/bad, klättring, konståkning, ridning, vistelse i skog, hav och grönområden.

Bidragsgivningen gynnar pojkar Kommunalt stöd går framför allt till idrottsföreningar – där pojkarna dominerar. Alltså får pojkar mer stöd av kommunen än flickor. Flickor betalar mer själva för sitt idrottande, t.ex. ridning, dans, yoga, gym/aerobics etc. Kartläggning, större gym- och friskvårdsaktörer i Göteborg: Flickor/unga kvinnor utgör stor majoritet av medlemmarna. Medlemskap mellan 2 400 och 4 500 kronor per år – och mer.

Jämställt stöd till idrott Anpassa byggande och drift av kommunens idrottsanläggningar till både flickors och pojkars behov och preferenser på ett ekonomiskt likvärdigt sätt. Bredda utbudet av anläggningar och aktiviteter så att de motsvarar flickors och pojkars behov och preferenser på ett likvärdigt sätt. Fördela resurser mellan pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt. Effektivt jämställdhetsarbete inom idrottsföreningarna så att pojkar och flickor kan idrotta på likvärdiga villkor. Kommunalt bidrag till träningskort hos privata aktörer för ungdomar upp till 26 år. Anpassa byggande och drift av kommunens idrottsanläggningar så att de motsvarar flickors och pojkars idrottsmässiga behov och preferenser på ett ekonomiskt likvärdigt sätt. Bredda utbudet av anläggningar och aktiviteter så att de motsvarar flickors och pojkars behov och preferenser på ett likvärdigt sätt. Fördela resurser mellan pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt. Genomför effektivt jämställdhetsarbete inom idrottsföreningarna så att pojkar och flickor kan träna på likvärdiga villkor. Låta ungdomar under 26 år få en del av pengarna tillbaka av kommunen om de kan uppvisa kvitto på att de köpt träningskort hos marknadsaktör.

Hälsovinster på kort och lång sikt Unga kvinnor har sämre psykisk och psykosomatisk hälsa - stress, ängslighet, oro, ångest, huvudvärk, magont. Fysisk aktivitet förebygger och motverkar fysisk och psykisk ohälsa. Stora samhällsekonomiska vinster att göra. Exempel - benskörhet 1 000 frakturer till följd av fallolyckor varje år i Göteborg. Tre av fyra som drabbas är kvinnor Varje fallolycka kostar 300 tkr, varav hälften sjukvård, hälften rehabilitering = 300 mkr per år, varav 150 mkr på kommunen, varav kvinnor 112,5 miljoner och män 37,5 miljoner. Fysisk aktivitet barn/unga ökar bentätheten och förebygger benskörhet längre fram i livet.

Smart ekonomi i Borås – att lyckas i skolan

Misslyckad skola – sociala problem Den 12 januari 2013 grep polisen i Borås 33 ungdomar misstänkta för narkotikabrott. Samtliga var pojkar eller unga män. 25 var under 18 år, 4 var yngre än 15 år. Ingen av dem var känd av polisen sen tidigare. Gemensam nämnare: misslyckad skolbakgrund. De hade inte nått målen i årskurs 9 eller hoppat av gymnasiet och gått ut i arbetslöshet. Intervjuer med två unga vuxna Datainsamling Kostnadsberäkningar Faktainsamling om genus Tidsaxlar (Nils och Petra) Kalkyler

Nils börjar sälja knark som 15-åring Tidig skilsmässa, frånvarande pappa, Duktig i skolan men tilltagande sociala problem. Utpekas som ”gängledare”. Mycket slagsmål i högstadiet. Börjar sälja knark som 15-åring. Hoppar av gymnasiet i tvåan och blir yrkeskriminell. Dömd för bl.a. vapeninnehav, narkotikabrott, rån, våldsbrott och olovlig körning. 20 mån fängelse som 19-åring. Använder inte droger själv. Idag 24 år, läser in gymnasiekompetens på komvux.

Sociala kostnader för Nils Kommunen Åtgärder i skolan 105 000 Försörjningsstöd 200 000 Uteblivna skatteintäkter, 5 år 210 000 Ungdomsverksamhet 15 000 Komvux 100 000 Summa 630 000 Övriga samhället Polisingripanden 50 000 Häktad 2 månader 150 000 20-tal rättegångar 300 000 Fängelse 20 månader 1 475 000 Psykolog 32 000 Övervakare 5 000 Utebliven produktion 5 år 1 715 000 Summa 3 727 000 Den samhällsekonomiska kostnaden för Nils fram till 24 års ålder uppgår till 5,9 milj. kr. Av denna kostnad utgör 4,6 milj. kr kostnader kopplade till Nils sociala problem. Till dessa kostnader tillkommer dels kostnader som uppkommer i ett andra led (brottsoffer, anhöriga etc.) dels de ”mjuka” kostnaderna i form av oro, ångest, ilska som drabbat Nils omgivning.

Petra börjar missbruka som 13-åring Pappan alkoholist, föräldrarna skiljer sig när Petra är 12. Koncentrationssvårigheter i skolan, skulle ”egentligen” gått om åk 8. Mycket kontakter med skolkurator. Börja dricka när hon är 13. Missbrukar narkotika från 15. Dömd för stöld, snatteri och ringa narkotikabrott. Hoppar av skolan sista året i gymnasiet. Destruktiv relation med mycket droger. Drogfri som 22-åring. Finns i kommunal ungdomsverksamhet där hon trivs. Funderar på att studera.

Sociala kostnader för Petra Kommunen Åtgärder i skolan 100 000 Försörjningsstöd 300 000 Uteblivna skatteintäkter, 5 år 210 000 Ungdomsverksamhet 25 000 Summa 635 000 Övriga samhället Polisingripanden 10 000 Rättegångar 15 000 Övervakare 5 000 Utebliven produktion 5 år 1 715 000 Summa 1 745 000

Stort utrymme för tidiga insatser Exempel Kostnad samhälle mkr Varav kom-munen Skola Gr+Gy Sociala kost-nader Utökade tidiga insatser Potenti-ell vinst mkr Nils 5 900 1 570 1 140 4 760 1 000 3 760 Nils 2 3 540 942 2 400 500 1 900 Petra 3 420 1 680 2 380 1 380 Petra 2 2 050 1 010 910 410 Summa 10 450 3 000 7 450 Nils 2 och Petra 2 är ”lätt-versioner” av Nils och Petra, beräknade på 60 procent. Borås tanke är att ta fram sex case, tre av vardera kön, en utan social kostnader, en med medelhöga och en med höga sociala kostnader (eller ”onödiga eskalerande kostnader” som det heter i rapporten). Lönsamhetsberäkningen visar att med utökade tidiga insatser på 3 mkr för de här fyra ungdomarna är den potentiella vinsten 7,45 mkr.

Nils alternativ på tio års sikt Om… Kr/år Kostnad/intäkt på 10 år Arbete, produktionsvärde 270 000 2 700 000 Arbetslös, försörjningsstöd - 100 000 - 1 000 000 Fängelsestraff - 1 100 000 - 11 000 000 Uppdaterad bild!

Petras alternativ på tio års sikt Om… Kr/år Kostnad/intäkt på 10 år Arbete, produktionsvärde 270 000 2 700 000 Arbetslös, försörjningsstöd - 100 000 - 1 000 000 Drogmissbruk, behandlingshem - 10 000 000 Uppdaterad bild!

Malmö – om män reste som kvinnor

På väg – en resa i jämställdhet Resvaneundersökning 2008 Reslängder Fördelning av färdmedel Analys 2011 – Hur skulle det samlade resmönstret påverkas om män reste som kvinnor och tvärtom? Hur skulle det påverka Miljö? Ytbehov? Ekonomi?

Kvinnors och mäns resvanor Män reser mer med bil, kvinnor mer med buss och till fots. Samma förhållande för korta resor (<5 km). Kvinnor och män gör lika många resor. Män reser längre än kvinnor – mer bil och flygresor. Kvinnor och män, 15-84 år, resvaneundersökningen 2008.

Om män reste som kvinnor och v.v.

Mindre bil och flyg – mindre utsläpp Partiklar Partiklar - 21% Koldioxid Koldioxid - 31% Kvävedioxid Kväve-dioxid - 35%

Miljövinster Personkilometer (pkm) = fordonskilometer x beläggningsgrad Bil – kostnad för luftföroreningar, vägslitage, olyckor och buller Flyg – kostnad för utsläpp av koldioxid och kväveoxid Trafikslag Kr/pkm Mpkm/år Vinst/år Personbil 0,69 - 277 192 mkr Flyg 0,19 - 514 98 mkr Summa 290 mkr Trafikkostnad enligt ASEK - Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet ASEK är en myndighetsgemensam arbetsgrupp som leds av Trafikverket. föreslå vilka samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder som bör användas vid analys av olika former av åtgärder inom transportområdet rekommendera vilka viktigare indata som ska användas för trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser (makroekonomiska och socioekonomiska indata, effektsamband och värderingar) arbeta för samordning av de forsknings- och utvecklingsinsatser som genomförs inom området. Bil – kostnad för luftföroreningar, vägslitage, olyckor och buller 0,38 kr/fordonskilometer på landsbygd 1,0 kr/fordonskilometer i storstad Antagande 50/50 stad/landsbygd = 0,69 kr/fordonskilometer = personkilometer Flyg – kostnad för utsläpp av koloxid och kväveoxid 0/19 kr/personkilometer

200 Möllevångstorg skulle frigöras! Buss, tåg, gång och cykel är mer yteffektiva än bil. Om män reste som kvinnor skulle ytanspråken minska 12 procent = 140 Möllevångstorg. Ytan för parkerade fordon skulle minska med 13 procent = 60 Möllevångstorg.

Värdet av ledig mark Merparten av trafikarbetet sker i relationer utanför Malmö Industrimark och bostadsrätter i ytterområden, ca 700 kr/m2 Ytor för fordon i trafik = 0,8 km2 Ytor för stillastående fordon = 0,4 km2 Användning Yta Markvärde Vinst Fordon i trafik 0,8 km2 700 kr/km2 560 mkr Parkerade fordon 0,4 km2 280 mkr Summa 1,2 km2 850 mkr

Skatteffekter Personbilar, genomsnittlig skatt 0,47 kr/fordonskilometer. Om män reste som kvinnor = skatteminskning på 130 mkr/år.

Samhällsekonomisk vinst Effekt Mkr Minskade miljökostnader 300 Ledig mark 800 Minskade skatteintäkter - 130 Summa 970

Folkmängd Stockholm 31 december 2011

Folkmängd Botkyrka 31 december 2011

Folkmängd Göteborg 31 december 2011

Folkmängd Malmö 31 december 2011

Folkmängd Linköping 31 december 2011

Folkmängd Gislaved 31 december 2011

Folkmängd Lomma 31 december 2011

Folkmängd Simrishamn 31 december 2011

Folkmängd Kungsbacka 31 december 2011

Folkmängd Karlskoga 31 december 2011

Folkmängd Örebro 31 december 2011

Folkmängd Falun 31 december 2011

Folkmängd Hudiksvall 31 december 2011

Folkmängd Umeå 31 december 2011

Folkmängd Pajala 31 december 2011