Barnpsykiatriska problem hos asylsökande barn i Luleå/Boden en retrospektiv studie Lars Joelsson, överläkare Karin Dahlin, socialpedagog PBU Luleå/Boden Läkartidningen Nr 48, 2005

Antal asylsökande barn 1/1 1998 – 1/4 2005 På förläggning 1299 barn Till PBU 124 barn Måste matats/sondats 27 barn

Bakgrund Flyktingförläggning sedan 1992 Ökat antal asylsökande from 2000 Behandla som svenska barn Kunde inte avsluta behandling Ofta inläggningar Barnet var ”bärare” av problemet Vanmakt hos personalen

Förändring Flytta fokus från barnet Mer fokus på familjen Mer fokus på asylsituationen Flera instanser måste hjälpas åt Hjälpen måste samordnas

Nätverket bildas BUP Vuxenpsykiatrin Primärvård Skola Socialtjänst Migrationsverket Barnmedicin

Nätverket

Hemländer Procentandel av alla barn som varit på förläggning, sökt PBU och som behövt hjälp med matning eller sond.

Tillstånd före ankomst till Sverige Alla asylsökande barn som sökte PBU 40 % har varit med om traumatiska händelser 19 % ”problem” Barn som behövt näringstillförsel 55 % har varit med om traumatiska händelser 22 % ”problem”

Tillstånd vid ankomst till Sverige Alla asylsökande barn som sökte PBU 89 % av alla 6-19 år gick i skolan Barn som behövt näringstillförsel 89 % gick i skolan

Symtomdebut Alla asylsökande barn som sökte PBU 64 % debuterande efter negativt besked Barn som behövt näringstillförsel 85 % slutade att äta efter negativt besked

Diagnoser Alla asylsökande barn som sökte PBU Oro/ängslan 39 % Depression 31 % Apati 12 % PTSD 6 % Miljöfaktorer 6 % Beteendestör. 5 % Mental retard. 1 % Barn som behövt näringstillförsel Oro/ängslan 4 % Depression 40 % Apati 56 % PTSD 0 % Miljöfaktorer 0 % Beteendestör. 0 % Mental retard. 0 %

Självmordsförsök Alla asylsökande barn som sökte PBU 22 % Barn med näringstillförsel 44 %

Permanent (PUT) och Tillfälligt (TUT) uppehållstillstånd Alla barn på förläggningen 32 % Alla asylsökande barn som sökte PBU 60 % Barn med näringstillförsel 74 %

Tillstånd utan PUT Alla asylsökande barn på PBU

Tillstånd efter PUT Alla asylsökande barn på PBU

Tillstånd utan PUT Barn med näringstillförsel

Tillstånd efter PUT Barn med näringstillförsel

Kontakt med PBU Alla asylsökande barn som sökt PBU

Kontakt med PBU Barn med näringstillförsel

Kontakt med PBU Alla asylsökande barn som sökt PBU Median 9 mån före och 1 mån efter PUT/TUT Barn med näringstillförsel Median 7 mån före och 2 mån efter PUT/TUT

Familj Alla asylsökande barn som sökte PBU Barn med näringstillförsel 48 (39 %) mödrar kontakt med vuxenpsykiatrin Barn med näringstillförsel 5 (19 %) mödrar kontakt med vuxenpsykiatrin 23 mödrar hade nedsatt omsorgsförmåga före PUT Ingen efter PUT

Barn med näringstillförsel 11 barn som matats 7 i hemmet 4 bara på avdelningen 16 barn med sond 10 i hemmet 6 bara på avdelning

Sondutsättning efter PUT fram till i dag 2/12 05 1 barn före PUT Vårdats på barnmedicinska avdelningen 9 barn inom 1 vecka 5 av dessa har vårdats hemma med sond 4 - 9 månader 1 barn inom 2 veckor Vårdats hemma i 5 månader 1 barn inom 3 veckor Vårdats hemma med sond i 8 månader

Sammanfattning (1) De flesta är deprimerade eller ångestfyllda Överrepresentation från fd Sovjet Nästan alla fungerade bra när de kom till Sverige Negativt besked utlöser ofta symptomen Förbättring och tillfriskning när man fått PUT

Sammanfattning (2) Tiden till tillfrisknande är oberoende av vårdform Självmordsförsök vanligt bland barn som inte äter Mödrarnas omsorgsförmåga förbättras efter PUT

Slutsats Som två olika tillstånd före och efter uppehållstillstånd Före PUT svarar barnen dåligt på vår behandling Efter PUT svarar barnen på omvärldens omsorg och vår behandling Asylprocessen viktigare faktor än tidigare trauma Blir det för mycket fokus på det ”sjuka” barnet? Stötta, trösta och aktivera familjen Förändring av asylprocessen