och aktuella handikappolitiska frågeställningar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Advertisements

Folkhälsa och funktionshinderspolitiken - hälsa på lika villkor
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken
Vård och omsorg 1 Lagstiftning.
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Socialdepartementet Strategi för funktionshinderpolitiken Nationell konferens 16 mars 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson.
JAG Föreningen r.f. Kalevalavägen ESBO Finland
RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE (RFS)
LSS-kommittén – bred översyn av personlig assistans
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Pict-O-Stat Enkätverktyg för daglig verksamhet
Grunden i den nya strategin grunden för uppföljning och rapportering ett ramverk, verktyg och vägledning Konventionen och den nationella handikappolitiken.
LSS 1§ Omfattar personer med
Föreståndares kompetens
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
LSS 1§ Omfattar personer med
Föreläsare Lillemor Franson, socionom, Aspergercenter
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Fortsatt översyn kundval inom hemtjänst, ledsagning och avlösning
Vad händer på LSS-området 1 Lagrådsremiss (propp) utifrån LSS-kommitténs betänkande Ändrade föreskrifter för arbete i enskilt hem (AMV) Ändrad biståndsbedömning.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Handläggning enligt SoL
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
LSS-utredningen.
Eva 10 år -Jag vet att det kostar, men hur lång tid kan det ta.
Juridiska aspekter Eva Nordin-Olson 2007.
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Nya tider och nya behov – men har vi nya lösningar?
Utgångspunkter vid biståndsbedömning
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Generaldirektör Överdirektör Stf GD
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Assistanskommittén – bred översyn av personlig assistans för vissa personer med funktionshinder.
Individ, familj och funktionsnedsättning (IFF)
Funktionshinderomsorgen informerar!
Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS
Socialpsykiatriska avdelningen
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Några reflektioner kring LSS/LASS-verksamheten
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Munhälsan HSL eller SoL Enligt socialstyrelsens undersökning har 40% av personkretsen inte erbjudits någon munhälsobedömning Ungefär 11% tackar nej Stora.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Funktionshinderomsorgen informerar!
Återkoppling avgifter, ”semesterkommuner” och medborgarnas rörlighet och kommunal hälso- och sjukvård Läns- och regionförbund 16 september 2015 Helena.
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning - myndighetsutövning Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Idrottslyftet – mer och fler Utformning av kommande arbete.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
LSS och SoL Jenny Ahlqvist och Cecilia Wallgren SDF Majorna-Linné.
Välkommen till Din Förlängda Arm. Många väljer oss för vår egen erfarenhet av att vara förälder till ett funktionshindrat barn. Vi vet precis hur du har.
LSS 1§ Omfattar personer med
Maria N Tafuri, SDF Västra Hisingen Annika Björkhem , SDF Östra Gbg
Annika Björkhem och Nina Sunnerfjell, SDF Östra Gbg
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående.
Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 1 januari 2019
Insatser enligt LSS och SoL
Nätverksträff för deltagare i NKR
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Anordnarmöte LSS Brukarundersökningen - Peter Linsér, Origo group redovisar resultatet Fikapaus Utvärdering av brukarundesökningen Information.
Presentationens avskrift:

och aktuella handikappolitiska frågeställningar Seminarium om personlig assistans och aktuella handikappolitiska frågeställningar Vasa Finland 14/11 2012 riitta-leena.karlsson@stockholm.se Tel. 08 508 25 610

Innehåll Styrdokument och lagar som styr stödinsatserna Varför LSS? Personkretsen i LSS Personlig assistans – för vem och hur? Förändringar i reformen sedan 1994 Framgångsfaktorer Aktuella utmaningar

Funktionshinderpolitiska styrdokument i Sverige Världen: FN Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från 2009 Europa: EU - Måldokument och deklarationer och två-åriga handlingsplaner Sverige: Funktionshinderpolitiska målen 2011 – 2016 (Regeringen) En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016 Lagstiftning; HSL SOL LSS Kommuner/landsting: Funktionshinderpolitiskt program/handlingsplaner Policy och riktlinjer

Diskrimineringslagstiftning 2009 Diskrimineringsombudsmannen (DO) jobbar mot diskriminering på grund av: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Aktuellt: Är otillgänglighet diskriminering?

Hur många av befolkningen Sverige har funktionsnedsättning? Var femte person, ca 20 % av befolkningen, uppger sig ha någon typ av funktionsnedsättning Minst 10 % av befolkningen har någon form av permanent funktionsnedsättning 1,5 % av barn i Sverige har omfattande funktionsnedsättning 1 % av vuxna i Sverige har omfattande funktionsnedsättning

Inriktningsmålen i svensk fh-politik Regeringens skrivelse (mars 2010) Ökad fysisk tillgänglighet IT-politiken Socialpolitiken Utbildningspolitiken Kultur, medier och idrott Arbetsmarknadspolitiken Rättsväsendet Transportpolitiken Folkhälsopolitiken Strategin Operativa delmål och en struktur (framtagna av 17 myndigheter) för uppföljning inom prioriterade områden enligt ovan

Lagstiftning för vård, stöd och service Hälso- och sjukvårdslagen – HSL (landstinget) Socialtjänstlagen – SoL (kommunen) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS (kommunen)

LSS - Inflytande och delaktighet Verksamheten enligt denna lag ska bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.

Krav på bemanning Möjlighet att flytta LSS 6§ Bemanning För verksamheten enligt denna lag ska finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. LSS § Förhandsbesked Rätten att flytta och ansöka om insatsen i förväg

Kvalitet i stödinsatser Insatserna anpassas efter den enskildes behov Hänsyn tas till att behoven kan variera över tid Den enskildes inflytande över planering, utformning och genomförande av insatser Insatserna karaktäriseras av: Kontinuitet Tillgänglighet Samordning Varaktighet

Personkrets 1 – 3 LSS Personer med utvecklingsstörning, autism eller med autismliknande tillstånd/autismspektrumtillstånd Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom Personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande men är stora och förorsakar betydande svårigheter i dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service

Personlig assistans LSS-insatser = 10 rättigheter Råd och stöd (av landstinget) Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidstillsyn för barn och ungdomar över 12 år Boende för barn/ungdom (familjehem/elevhem) Boende för vuxna (gruppbostad, servicebostad, annan särskild anpassad bostad) Daglig verksamhet (för pkr 1 och 2)

Personlig assistans Grundläggande behov minst 20 timmar i veckan Stöd vid förflyttning Stöd vid hygiensituationer: toalettbesök, dusch mm Stöd vid matsituationer; beredning, matning mm Stöd vid kommunikation Om assistans beviljas – då ingår alla stödjande insatser; hemtjänst, ledsagning mm

Hur många har assistans? Statlig assistansersättning (FK) 15 895 (aug 2012) Kommunens assistans enl LSS 3800 (dec 2011) 58 % väljer privat assistansanordnare (enl FK) Statlig assistansersättningsbelopp per timme beslutas årligen Aktuellt belopp 267 kr/timme (2012)

Rätten till assistans – rätten till liv Erhålla personlig integritet inför familjemedl m fl Få kontinuitet i stödet Få självbestämmande Flytta till eget hem Bilda familj Studera Arbeta Delta i fritidsaktiviteter Delta i samhällets gemenskap och leva som andra

Valfrihet – att få välja utförare/assistent Godkända företag/annordnare på Socialstyrelsens webbplats totalt ca 1300 anordnare www.sos.se www.assistanskoll.se – inom Indipendent Living Institute Listar 235 assistansanordnare i Sverige varav 222 har lämnat uppgifter Har tillsammans 9303 kunder (nästan hälften av alla) Statistik om assistans Löneutveckling sedan 1994 - Kollektivavtal – jämförelser Nytt projekt ”Assistanstips” – 3 årigt projekt

Utmaningar Anhöriga som assistenter - Kan motverka reformens syfte Oseriösa assistansföretag - Kan drabba oskyldiga Kostnadsutveckling – Kan ge restriktivitet vid bedömningar Regeländringar - Kan bli en kollektiv bestraffning Rekryteringsproblem - Påverkar kontinuitet

LSS- utredning LSS-utredningen - slutbetänkande ”Möjlighet att leva som andra” (SOU 2008:77) Flera utredningsdirektiv Utreda Råd och stöd Utreda Personlig assistans Utreda helheten i LSS

Ändringar i LSS från den 1 januari 2011 LSS-kommitténs slutbetänkande SOU 2008:77 Personlig assistans och andra insatser – åtgärder för ökad kvalitet och trygghet LSS ska finnas kvar som rättighetslag Nuvarande huvudmannaskap (staten)ändras inte Åtgärder övervägs för att dämpa kostnadsutvecklingen för personlig assistans Tillsyn och kontroll måste förstärkas för att öka kvalitet och trygghet

Socialstyrelsens tillsyn ska omfatta all verksamhet enligt LSS Tillsyn och kontroll Socialstyrelsens tillsyn ska omfatta all verksamhet enligt LSS Även personlig assistans, inklusive assistansberättigade som själva är arbetsgivare för sina assistenter Assistansersättning (enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken) ska bara kunna användas till sådan assistans som regleras i LSS och omfattas därmed bl.a. av samma tillsynsregler

Tillståndskrav och anmälningsplikt för personlig assistans Det ska krävas tillstånd för att enskilda ska få bedriva yrkesmässig verksamhet med personlig assistans enligt LSS Tillståndsplikt för övrig enskild verksamhet enligt LSS Anmälan till Socialstyrelsen Kommun eller landsting som driver verksamhet enligt 9 § 6-10 ska anmäla denna verksamhet till Socialstyrelsen innan verksamheten påbörjas En assistansberättigad som är arbetsgivare åt sina assistenter blir skyldig att göra en anmälan till Socialstyrelsen innan assistenten påbörjar sitt arbete.

Barnperspektiv infört i LSS Regler om barnets bästa När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas Regler om barns rätt att komma till tals När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas stor betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad Registerutdrag på berörd personal

Kommunen - Försäkringskassan Kommunen ska anmäla till Försäkringskassan när någon som har ansökt om personlig assistans eller ekonomiskt stöd till personlig assistans enligt LSS och personen antas ha rätt till assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Behov av s k dubbel assistans Den som behöver mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bostadsanpassningsbidrag eller hjälpmedel har utretts Lagen om bostadsanpassningsbidrag Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Missbruk av assistansersättning – uppmärksammats i utredningar samt medialt 2011-2012 Skadar reformen och påverkar tillgången till assistans på sikt Kriminella företag Enskilda personer med funktionsnedsättning missbrukar reformen Kostnader för assistans ökar

Sept 2012 – ny proposition ang assistans ”Förslag om ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning av assistansersättning” Inspektioner i bostaden när anhöriga är assistenter Anordnare skyldig att anmäla felaktig användning av assistansersättning

Tack!