som underlag för skolutveckling och eget lärande

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN - måste vi göra det så svårt?
Samtala om böcker.
Men det här är väl ingenting nytt?
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
En förskola att förundras i!
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
Intresset uppstod… (Barns inflytande)
Barnanpassad utredning
Individuellt lärande tillsammans
Att kläcka och vaska idéer
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Mål och betygskriterier
Utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund Källa: Nya skollagen SOU 2009:94 Behov av forskningsartiklar som är mera konkreta och.
Eller formativt lärande…
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Läroplansträff Välkomna.
Lokal Pedagogisk Planering
PBS i förskolan (Katina Thelin).
NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?
Föräldramöte Ht
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Läroplansnätverk förskola
Dessa bilder vill vi ha som ett bildspel, vi vill bara ha ett bildspel, som är stort. Där vi i nuläget har de 4 småbilderna. Ta bort det lilla bildspelet.
Träff BFL-piloter 15/11 Kollegiesamtal Dokumentationsmall
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
ELEVAKTIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Dokumentation av lärgruppens arbete den 31/10 och 1/ Anders, Karin, Anna, Fredrik, Annica och Janne Bosvedjeskolan,
Läroplansträff Välkomna!.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Nätverksträff i Aronsborg mars 2007 Att få en djup förståelse av vardagsverksamheten.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Helhetens betydelse för delarna. Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur.
Bedömning för lärande En beskrivning av hur bedömning kan förstärka elevernas lärande Sammanfattning Christian Lundahls bok Bedömning för lärande 2011.
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Dagordning Träff med lärledare och skolledare Avesta
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Lärenergi När jag känner :
Hur kan vi förstå begreppet?
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Skolutveckling genom aktionsforskning
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Min verksamhet som mentororganisation. Att vara mentororganisation Associationer till betydelsen av ”mentor” Ledare Föreläsare Hjälp-stöd-stöttning Rådgivning.
Att synliggöra det synliga lärandet. Bedömning för lärande Åsaskolan onsdagen den 5/10.
Barnkonventionen i förskolan
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
”Förskolebarnens röst”
Presentationens avskrift:

som underlag för skolutveckling och eget lärande Dokumentation som underlag för skolutveckling och eget lärande Karin Fridholm Gun-Britt Scherp

Hur dokumenterar man? Hur dokumenterar ni?

1. Vad dokumenterar du? 2. Hur dokumenterar du vanligtvis? 3. När blir dokumentation inte av? 4. När blir dokumentation av?

Dokumentera i bilder Hur dokumenterar vi så att andra läser?

Dokumentation av lärgruppsmöte utifrån ett PBS-perspektiv Frågeställning Datum Syftet med träffen var… Vi pratade om … Reflektioner under träffen… Slutsatser/lärdomar under träffen … Inför nästa träff tänker vi … Svårigheter i lärprocessen … Deltagare Dokumentatör Skicka gärna denna dokumentation till gun-britt.scherp@kau.se för att bidra till den gemensamma kunskapsbildningen om PBS. V g och uppge om dokumentationen får läggas ut på hemsidan www.pbs.kau.se

Cmap

Varför ska vi dokumentera? För vem dokumenterar vi?

Erfarenhetsläranade Erfarenheter Nytt agerande Reflektion Slutsats/lärdom Andras erfarenheter forskning

För vår egen skull För att synliggöra lärprocessen För att kunna följa förändringar eller icke förändringar För att befästa och fördjupa kunskaper och lärdomar När man själv ser syftet med dokumentationen känner man sig motiverad att göra det

Lyssna uppmärksamt på det som sägs & på det osagda Intressen Hur kan jag som lärare/pedagog på bästa sätt bidra till elevers/barns lärande? Så att alla blir sedda och hörda, bygger upp självkänslan, att man duger och att ens åsikter respekteras. Läsa mellan raderna, jobbiga saker pratar man ofta omkring men inte om. Tysta barn ska ej få försvinna i verksamheten Uppmuntra barnen då man ser att barnet är nyfiket, att barnet vill lära sig. Spinna vidare kring det som barnet är intresserad av. Att utifrån intresset knyta till ny information och nya kunskaper Lyssna uppmärksamt på det som sägs & på det osagda Intressen Nyfikenhet & uppmuntran Ta reda på vad barnen är intresserade av, inifrånmotivation. Viktigt för barnen att få gensvar av oss vuxna. Medbestämmande Kunskaper & erfarenheter Tid för reflektion Barnen ska få vara med och påverka sin situation, sitt lärande och sin vardag. Känna att deras åsikter räknas och tas i åtanke vid planering och beslut. Visa att man lyssnar och tar dem på allvar. Bra relationer Att dokumentera, reflektera över det man lärt sig och komma till insikt, återkoppla. Det tar tid att ta in kunskap och alla barn behöver olika lång tid för att skapa sina egna begrepp och göra kunskapen till sin egen. Studentkarta 1 Barnen behöver få prova på och undersöka saker själva, se vad som händer och ta konsekvenserna av sitt handlande. De behöver känna att det lönar sig att ta egna initiativ och beslut Utgå från den nivå som barnen befinner sig på. Bygga på de kunskaper barnen har. Att barnen får visa sina erfarenheter så att de sedan kan relatera dessa till de nya kunskaperna Egna initiativ & beslut Bra relationer är en grund för att skapa respekt , trygghet och förtroende mellan individer.

För gruppens skull För att kunna följa den gemensamma lärprocessen komma ihåg från en träff till en annan var i processen vi befinner oss tydliggöra vår egen förståelse och varandras få syn på likheter och skillnader och ev komma fram till en gemensam förståelse få hjälp med ett annat perspektiv och ev få utmanande frågor

För utvecklingsprocessen på skolan Bidra till skolans kollektiva minne Ge ett underlag till kvalitetsredovisningen För att involvera skolledaren i det gemensamma lärandet

För skolutveckling Inom PBS- nätverket ligger dokumentationen från ”praktiker” till grund för forskningen Ger ett underlag för vidareutveckling av ”verktyg” och skrifter Ger blivande lärare möjlighet att ta del av hur lärare tänker

Lärdomar från arbete med problembaserad skolutveckling Bearbetning av dokumentation från lärgrupper i en kommun Karin Fridholm Magisteruppsats vid Mittuniversitetet

Vad har vi talat om i grupperna? Gemensam reflektion Vad har vi talat om i grupperna?

Vilka erfarenheter och problem har vi runt dokumentation av lärprocessen? Tiden är ett problem. Det ska vara enkelt Att ta del av andras dokumentation – Mallen behöver utvecklas – noggrannare analys av problemet. Slutsats i form av ett påstående för att se vad man kommit fram till. Lägga till ”Vad säger forskning etc.” Hur dokumenterar man spontana lärande samtal? Mycket dokumenterande – systematik behövs – samtala om nyttoaspekten Synliggöra vad man har lärt sig Tydliggöra för alla Viktigt att någon reflekterar över dokumentationen Viktigt att träna på olika modeller Prestationskrav kan hämma – viktigt att använda dokumentation för lärande och förstå att lärande är en ständig process som aldrig blir färdig…

Hur dokumenterar vi på ett tillräckligt enkelt och meningsfullt sätt så att det blir av? Ha en liten bok i fickan Reflektionstid avsätts i slutet av mötet Alla behöver hjälpas åt för delaktighet Bilder, ljud kan användas Möjlighet att dokumentationen blir tillgänglig och möjlig att reflektera över för att samtala om vid ett senare tillfälle Dokumentationsmallen kan förstoras och hängas upp i personalrummet så att alla läsa Viktigt att styra samtalet för att frigöra tid Ser man att dokumentationen används blir det viktigare att skriva Syftet med dokumentationen är viktigt att samtala om –vad t ex en mall ska användas till Dokumentationen bör ske ”i stunden”, inte i två steg Viktigt att skapa en rutin för dokumentation t ex använda en mall, ett rullande schema för dokumentatören Skriva dagbok –tankar man fått under dagen Skriva på blädderblock så att alla ser som sedan sammanfattas och skrivs ner. Det svåraste är att hitta kärnan i det som sägs.

Hur ska ett bra dokumentationssätt eller en bra dokumentationsmall vara utformad? Rullande sekreterarfunktion vid arbetslagsmöten skrivs ner i ett kollegieblock som alla kan ta del av Enkla punkter kan ge upphov till förtydligande samtal Viktigt att skapa en rutin för dokumentation t ex använda en mall, ett rullande schema för dokumentatören Skriva dagbok – tankar man fått under dagen Skriva på blädderblock så att alla ser som sedan sammanfattas och skrivs ner. Det svåraste är att hitta kärnan i det som sägs. Underrubriker till samtalsmallen– hur man ska tänka för att inte komma bort i tanken.

Gemensam föreställningskarta T ex C-map

Mallen är lite svår att använda Dokumentera i bilder, foto, t ex av tre miljöer Hur dokumenterar vi så att andra läser? - Fundera på för vem man dokumenterar Är dokumentationen lärledarens ansvar eller gruppens ansvar? Om endast en person dokumenterar är risken att övriga inte känner sig delaktiga Syftet med dokumentationen är viktigt att samtala om –vad t ex en mall ska användas till Prestationskrav kan hämma – viktigt att använda dokumentation för lärande och förstå att lärande är en ständig process som aldrig blir färdig… Mycket dokumenterande – systematik behövs – samtala om nyttoaspekten Dokumentationen bör ske ”i stunden”, inte i två steg Möjlighet att dokumentationen blir tillgänglig och möjlig att reflektera över för att samtala om vid ett senare tillfälle Viktigt att träna på olika modeller Viktigt med återkoppling för att motivera När man själv ser syftet med dokumentationen blir man motiverad att dokumentera Viktigt att någon reflekterar över dokumentationen Skapa trygghet för att våga vilja dokumentera Synliggöra vad man har lärt sig Tydliggöra för alla

Gemensamma slutsatser/lärdomar dag 1 i Norrköping Mycket dokumenterande – systematik behövs – samtala om nyttoaspekten Syftet med dokumentationen är viktigt att samtala om –vad t ex en mall ska användas till Synliggöra vad man har lärt sig Tydliggöra för alla Dokumentationen bör ske ”i stunden”, inte i två steg Viktigt att någon reflekterar över dokumentationen Möjlighet att dokumentationen blir tillgänglig och möjlig att reflektera över för att samtala om vid ett senare tillfälle Viktigt att träna på olika modeller Prestationskrav kan hämma – viktigt att använda dokumentation för lärande och förstå att lärande är en ständig process som aldrig blir färdig…

Gemensamma slutsatser/lärdomar dag 2 i Norrköping Mallen är lite svår att använda Dokumentera i bilder, foto, t ex av tre miljöer Hur dokumenterar vi så att andra läser? Fundera på för vem man dokumenterar Viktigt med återkoppling för att motivera Skapa trygghet för att våga vilja dokumentera När man själv ser syftet med dokumentationen blir man motiverad att dokumentera Är dokumentationen lärledarens ansvar eller gruppens ansvar? Om endast en person dokumenterar är risken att övriga inte känner sig delaktiga