Det lyckliga (hälsosamma, och meningsfulla) arbetet Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet
Vad är lycka? Fyra definitioner Affektiva teorier: att vara lycklig är att känna sig lycklig lycka som eufori (lyckorus) lycka som sinnesfrid, en rofylld inre harmoni lycka som hög hedonisk nivå, affektivt (subjektivt) välbefinnande Attitydteorin: Lycka som livstillfredsställelse (”life satisfaction”) Hybridteorin: Lycka som en kombination av affektivt välbefinnande och livstillfredsställelse (vanligast inom forskningen och inom filosofin)
Vad är viktigast att veta om lyckans bestämningsfaktorer? De är många, och att leta efter nyckelorsaker är därför ganska meningslöst Våra yttre livsvillkor (t.ex. inkomst, status och miljö) har mindre betydelse än vad många tror, till stor del på grund av habitueringseffekten Kärlek och vänskap, arbete och aktiv fritid, är viktigare än hälsa och utseende Det har stor betydelse vilket slags samhälle vi lever i Psykologiska faktorer som extroversion, neuroticism, optimism och KASAM har tillsammans stora effekter på våra lyckonivåer
Det lyckliga arbetet 1 Vilka egenskaper hos arbetet bidrar mest till livstillfredsställelse och subjektivt välbefinnande? Yttre egenskaper som lön, anställningstrygghet, fysisk miljö, yrkesstatus. Dessa faktorer är i allmänhet ganska oviktiga över en viss nivå, men tryggheten är viktig, att uppleva lönen som rättvis är viktigt, och att arbetet är fysiskt krävande är ett minus. Sociala aspekter: relationen till kollegor viktig (upplevd sammanhållning), relationen till ledningen något mindre viktig, faktorer som graden av tävlan och teamarbete verkar vara betydelselösa. (se Brülde och Nilssons bidrag till En fråga om klass, 2010)
Det lyckliga arbetet 2 Arbetets inre egenskaper har stor betydelse, t.ex. - graden av kontroll (självbestämmande) över den egna arbetssituationen (vad man gör, hur man gör det och när man gör det) - att arbetsuppgifterna känns viktiga och meningsfulla - att de är lagom utmanande och möjliggör både utveckling och ”flow” - att de är varierande och omväxlande (Hur mentalt krävande arbetsuppgifterna är verkar dock spela mindre roll, liksom graden av stress, åtminstone statistiskt sett.)
En jämförelse med det hälsosamma arbetet Lite om vilka arbetsförhållanden som är mest hälsofrämjande: Krav-kontroll-stöd-modellen Ansträngnings-belönings-modellen Tydlighet m.a.p. beslutsfattande, kommunikation, organisationens mål samt krav och förväntningar Över- och underkvalificering Variation (kontra monotoni) Anställningstrygghet En god fysisk miljö
… och det meningsfulla arbetet: Vad gör en verksamhet meningsfull? Poäng, syfte, mål (värdefullt, som angår en) Egenvärde, närvaro, engagemang Icke-trivialitet (”det måste vara mödan värt”) Icke-futilitet, resultat (retrospektivt) Att bruka och utveckla sina förmågor Kreativitet Samarbete, gemenskap 7
Det meningsfulla arbetet i övrigt? Hur är det meningsfulla arbetet beskaffat (utöver ovan)? Kontroll, lagom höga krav, varierande innehåll, sociala kontakter, bekräftelse? (Är det ur ett meningsperspektiv viktigt att ha ett lönearbete? Är det t.ex. viktigt att man ”försörjer sig själv”? Är det möjligt att hitta den mening man vill ha utanför arbetet?) 8