Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Stadsledningskontoret Medborgarundersökning 2013 Norrmalm.
Advertisements

Rätt jobb eller jobb snabbt? AEA:s opinionsundersökning 2013.
Justerad metod i RAMS Justerad metod i RAMS 2011 I framställningen av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende.
1 Handelshögskolan i Stockholm 2 Lunds universitet
Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland
Resultat av brukarenkäter 2012 Funktionsstöd. Svarsfrekvens.
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Restauranger och service Våren 2005 T SHR: Leif Holmström Temo: Arne Modig, David Ahlin Datum:
Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Hur anpassar sig hushållen till ändrade kostnader för bilanvändning?
Uppdatering av familjesituation Pirjo Svedberg MMS.
Viktiga utgångspunkter
Relationsekonomi – så ser vi på partnerns privatekonomiska vanor Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Semesterekonomi 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
7 juni 2006 Copyright © Splitvision Research. All rights reserved. Resultat från GR:S effektstudie 2006 Gällande studerande.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
Marknadsanalys MKB Sammanfattning
Alumnienkäter År Logopedprogrammet vid Göteborgs universitet September 2010 Carmela Miniscalco.
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Affärsmodell för att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel
732G22 Grunder i statistisk metodik
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Skånedatabasen & Region Skånes tillgänglighetsmodell
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
NyföretagarCentrums resultat 2013 NYFÖRETAGARCENTRUM – RESULTAT 2013.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
0/27 Richard Palmer & Jouko Kinnunen Utbildningsutredningen 2005.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
U N G D O M S S T Y R E L S E N Demokrati och mänskliga rättigheter Svenska folkets kunskaper och värderingar.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Fakta om undersökningen
Europeiska socialfonden
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Beräkna en ekvation (metod 1)
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
1 GfK Consumer TrackingHomogen marknad Fredrik Ydell Maj 2009 Exempel på hur layouten ser ut för undersökningen. De indelningar som ingår i undersökningen.
NYFÖRETAGARCENTRUM – RESULTAT RÅDGIVNINGEN NYFÖRETAGARCENTRUMS RESULTAT 2010  ANTAL BESÖKARE  KÖN  ÅLDER  BAKGRUND  TYP AV RÅDGIVNING.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Student Ekonomi Erik Nygårds Hang-Jin Lee Vina Balaghi Projektarbete 2 732G22 Grunder i statistisk metodik Ht-08.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Bilens roll för människors aktiviteter och subjektiva välbefinnande Cecilia Jakobsson Bergstad Göteborgs Universitet.
Innehåll, kommunpresentation 3. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 4. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 5. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
UNIONEN – ALLMÄNHETEN OM EGET FÖRETAGANDE MINDRE MÄTNING I SYFTE ATT TITTA PÅ INTRESSET FÖR MENTORSKAP VID START AV FÖRETAG Kund: Unionen Kontakt: Åsa.
Funktionsnedsättning innebär dubbel utsatthet i det offentliga rummet – och begränsar därmed tillgängligheten Några exempel: En utvecklingsstörd kvinna.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
BISEK Bilens sociala och ekonomiska betydelse
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Presentationens avskrift:

Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet

Bakgrund Få studier försöker nå djupare förståelse över de “komplexa orsaksammanhang som leder till mäns och kvinnors olika resmönster” (Cedersund och Levin, 2005) “Alla förändringar i bilanvändningen som styrmedel kan åstadkomma, måste sättas i sammanhang med de effekter de kan ha på människors aktiviteter och livskvalitet” (Loukopoulos et al, 2006) Bilrelaterade kostnadsöningar har också den födelningspolitiska nackdelen att de påerkar hushåll med låga inkomster mer än övriga hushålll (Vageland & Pyddoke, 2006).

Utgångspunkter Kvinnor påverkas mer än män av förändrad tillgång till bil Kvinnor har mindre inflytande över bilanvändningen (e.g., Sirén et al., 2004) Kvinnor har särskilda transportbehov (trygghet, resor med barn, kedjeresor, e.g., Pickup, 1988; Polk, 2004) Bilen realiserar delvis andra värden för kvinnor (e.g., Dowling, 2000)

Frågeställningar Hur anpassar kvinnor sig till förändrade bilkostnader? Vilka (oönskade) bieffekter kan uppstå? Hur inverkar andra värden som realiseras av bilen? Hur väger kvinnor olika risker mot varandra?

Dagens presentation Vi kommer att presentera preliminära data från en enkätstudie, som är en del av ett projekt där även intervjuer ingår

Deltagare Populationen kvinnor med körkort och tillgång till bil, mellan 18-65 1500 enkäter, 1000 beräkas utgöra stickprovet, slumpmässigt ur SPAR 459 svar Redovisar idag 200 enkäter (internt bortfall 17)

Bakgrundsfaktorer Ålder Typ av hushåll och boende, barn Tillgång till bil, antal bilar, körsträcka Utbildning, sysselsättning och ekonomi Tillgång till alternativa transportmedel En viktig forskningsuppgift är att studera hur anpasning till kostnadsökningar varierar med socio-demografiska faktorer (Loukopoulos, et al, 2006)

Enkät Uppskattad bilkostnad för hushållet Kostnadsökning som behövs för att anpassning ska ske Olika aktiviteter (arbete, kultur, föreningsliv, mm) Olika typer av anpassningar Konsekvenser (frihet, gemenskap, självkänsla, trygghet En viktig forskningsuppgift är att studera hur anpasning till kostnadsökningar varierar med socio-demografiska faktorer (Loukopoulos, et al, 2006)

Beskrivande resultat Hur många körda mil senaste året? > 2000: 4,4% (8)

Hushåll Barn: 0-6 år: 21,3% (39) 7-12 år: 19,1% (35) 18 eller äldre: 13,1% (24) Delar bostad med: Ingen: 12,0% (22) Make/sambo/partner: 80,3% (147) Andra vuxna: 2,1% (4) Barn: 3,3% (6)

Utbildning och inkomst Högsta utbildning: Grundskola: 10,4% (19) Gymnasium: 35,0% (64) Universitet/Högskola: 53,6% (98) Årsinkomst: 200 000 eller mindre: 6,6% (12) 200 001 – 300 000: 15,8% (29) 300 001 – 400 000: 14,8% (27) 400 001 – 500 000: 18,0% (33) 500 001 – 600 000: 19,7% (36) > 600 000: 19,1% (35) Vet ej: 3,8% (7)

Arbete/Studier Andel som kör bil i samband med arbete/studier

Besöka släkt/vänner Andel som kör bil i samband med besök hos släkt/vänner

Inköp av varor Andel som kör bil i samband med inköp av varor

Utöva idrott/friluftsliv Andel som kör bil i samband med att utöva idrott

Utöva hobby Andel som kör bil i samband med att utöva en hobby

Kultur/nöje Andel som kör bil i samband med kulturella aktiviteter

Skola/barnomsorg Andel som kör bil i samband med skola/barnomsorg

Barns fritidsaktivitet Andel som kör bil i samband med barns fritidsaktivitet

Anpassningar till ökade bilkostnader

Konsekvenser av anpassningar

Slutsatser & Diskussion Kvinnor använder oftast den gemensamma bilen, och om båda behöver bilen samtidigt så delar man oftast lika eller så använder kvinnan bilen! Upplevd jämställdhet - faktiska skillnader? Värdering av olika könsspecifika aktiviteter kopplade till bilanvändning?

Slutsatser forts. Ungefär lika många som anser sig ha tillgång till kollektivtrafik resp ej tillgång till kollektivtrafik Ej tillgång definieras vanligtvis som tidsbrist eller bristande flexibilitet hos kollektiva transportmedel – ej som faktisk avsaknad av sådana!

Slutsatser forts. Relativt få anpassningar till höjda bilkostnader Uppfattning om nuvarande bilkostnader kan skilja en del från faktiska sådana? Vilka värden realiserar bilen för kvinnorna? Marginella konsekvenser av anpassningar Individuella skillnader, ex de som har respektive inte har tillgång till kollektivtrafik?