Föräldramöten VT-14 Tema: Betyg

Betygsskala och betygsvärde För betyget C krävs att alla förmågor för C är uppfyllda. För betyget D krävs att kunskapskraven för C till övervägande del är uppfyllda. Samma förhållande mellan A och B.

De olika betygssystemen Betygsskalan 1-5 är inte jämförbar med den nuvarande. Den nuvarande betygsskalan mäts mot kunskapskrav i läroplanen. Läs i läroplanen för att bättre förstå er på kunskapskraven!

Behörighetskrav Gymnasiet Behörighet till yrkesprogram lägst betyget E i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Behörighet till högskoleförberedande program lägst betyget E i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen från grundskolan. För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de ytterligare nio ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och kemi.

Moderna språk Tidigare sökte eleverna till gymnasiet på 16 av sina 17 betyg/ämnen. Idag söker de på alla. Det innebär att de som väljer bort moderna språk (ty,sp,fr), söker på minst 10 poäng mindre, än de elever som läst moderna språk Läraren betygsätter först från år 7.

Att klara målen Att klara målen innebär att du klarat E. De lägst ställda kunskapskraven är uppfyllda.

Lite annat att tänka på Kunskapskrav och målbeskrivningar finns på nätet. Kunskapskrav: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan Målbeskrivningar: http://www.utbildning.tibro.se/nybo/malbeskrivningar/tipsfranlararna.htm Kom ihåg! Man når ett betyg. Man får det inte! Föräldraengagemang hjälper eleven.

Underlag för betyg All tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Varierande bedömningsformer. Skriftliga prov Inlämningar Nationella prov http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-7-9/amnesproven-i-arskurs-9 Bilder Filmer Samtal Frågeställningar Praktiskt arbete m.m

Slutbetyg Terminsbetyg I slutet av årskurs 6 och 9 bedöms elevens kunskaper mot hela kunskapskravet. När betyg sätts vid andra tillfällen, ex i åk 7 och 8, bedöms elevens kunskaper mot de kunskapskrav som har behandlats till och med den aktuella terminen. Elevens kunskaper ska prövas mot hela betygsskalan vid varje betygstillfälle. Däremot kanske inte alltid alla prov motsvarar alla betygssteg. De kan t.ex. vara inriktade på basfakta.

THE BIG 5 Analysförmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga

Exempelfråga samhällskunskap (Skolverket, nationellt prov samhällskunskap åk 9, läsåret 2012/2013) Det finns olika villkor som krävs för att land ska kallas demokratiskt, ett av dem är allmän och lika rösträtt. Vilka andra villkor bör ett land uppfylla för att det ska vara demokratiskt? Resonera utförligt.

F ”Alla skall vara med och bestämma” Villkor för bedömning; svar saknas eller svaret anger inga demokratiska villkor. Kommentar: Elevens svar visar på kunskaper om att man i en demokrati ska få vara med och bestämma, men förklarande exempel saknas.

E ”Det är viktigt att samhället är rättvist att alla har en röst om man är myndig. Kön, sexuell läggning eller var man kommer ifrån skall inte spela någon roll. Alla skall ha sin röst och vara med och bestämma i landet. Det gör samhället demokratiskt”. Villkor för bedömning; elevsvaret ger ett villkor som är centralt för ett demokratiskt samhälle. Elevsvaret konkretiseras genom något exempel, som ibland förtydligar. Kommentar; Elevens svar lyfter fram lika rösträtt som en viktig faktor i en demokrati, detta ges redan i frågeställningen men svaret visar genom konkretiseringen på förståelse för vad den allmänna och lika rösträtten innebär.

C ”Det är viktigt att alla myndiga personer får rösta, inte bara män eller högre uppklassade människor. Staten och regeringen måste ta hänsyn till vad folket tycker och inte styra och ställa själva. Så som folket har sagt ska det vara och det får inte ändras på. Man får inte strunta i någons åsikt och alla ska få tycka, tänka, säga och göra som de vill. Alla ska våga vara sig själva och leva i ett land av frihet”. Villkor för bedömning; elevsvaret ger minst två villkor som är centrala för ett demokratiskt samhälle. Elevsvaret innehåller någon konkretisering som förtydligar resonemanget. Kommentar: Eleven visar på två faktorer som är viktiga för att ett land skall kallas demokratiskt genom att nämna den allmänna rösträtten och åsiktsfriheten. Konkretiseringen sker genom att elever förtydligar yttrandefriheten.

A ”Det är viktigt att folket får välja vem de tycker ska bestämma A ”Det är viktigt att folket får välja vem de tycker ska bestämma. Det är viktigt att folket har lagar som yttrandefrihet, då kan de säga vad de tycker och de har rätt att tycka så också. Då kan information spridas och om en ledare försöker bestämma för mycket så kan folket demonstrera och klaga på politikerna. Landet måste också ha tryckfrihet. Det betyder att folk får trycka böcker och tidningar med privata åsikter. Jag tycker även det är viktigt att ALLA människor ska ha rätt att rösta även kvinnor och de med annan etnicitet. Man ska också få skapa egna partier som folk ska få rösta på. Villkor för bedömning; elevsvaret visar på kunskaper om minst tre villkor som är centrala för ett demokratiskt samhälle. Elevsvaret innehåller flera fungerande konkretiseringar som förtydligas genom exempel, paralleller eller konsekvenser. Kommentar: Elevens svar innehåller tre viktiga villkor förutom rösträtten även yttrandefrihet, tryckfrihet och att få bilda partier. Yttrandefriheten konkretiseras genom att förtydliga vad den innebär och vilka konsekvenser yttrandefriheten kan ge för samhället. Tryckfriheten konkretiseras genom exemplifieringar av vad den innebär.